Byggnadsteknik-BTN100 PDF

Preview

Summary

ggnadsteknik BTN100 beslutar om lagar beslutar om förordningar meddelar föreskrifter och allmänna råd (ex Boverket, arbetsmiljöverket, naturvårdsverket, folkhälsomyndigheten m.) gg och konstruktionsregler BBR 27 (boverkets ggregler) EKS 11 (konstruktionsstandard) VÄS 3 (väsentliga ändringar) RIV 1 (...

Description

Byggnadsteknik BTN100 Regel-hierarkin -Riksdagen beslutar om lagar -Regeringen beslutar om förordningar -Myndigheter meddelar föreskrifter och allmänna råd (ex Boverket, arbetsmiljöverket, naturvårdsverket, folkhälsomyndigheten m.fl.)

Bygg och konstruktionsregler BBR 27 (boverkets byggregler)

EKS 11 (konstruktionsstandard) VÄS 3 (väsentliga ändringar) RIV 1 (rivningsregler, ex farligt avfall) TYP 7 (typgodkännande och c-märkning) OVK 3 (obligatorisk ventilationskontroll) BEN 3(boverkets energi-norm) HIN 3 (lätt avhjälpta hinder) ALM 2 (allmänna platsers tillgängligheter) BRE 1 (bredband), allmänna råd

-För privatperson är det tvingande att konsumenttjänstlagen gäller vid totalentreprenad. -I kontraktet ska det stå hänvisning att branschspecifika regler ska tillämpas. -Hantverkaren får inte fakturera förrän arbetet är utfört, om det inte står i avtalet att utfört arbete får faktureras ex. leverans av värmepanna. -(50-60 §§ gäller med förtur om det gäller småhus) -För juridisk person gäller kontraktet före avtalslagen. -Fackmässighet åberopas alltid

Branschspecifika regler ABT 06 - Totalentreprenad AB 04 - Utförande entreprenad ABS 18 Hantverksformuläret 17 -

Slutbesiktning - slutbesiktning av entreprenaden Överlåtelsebesiktning - konsumentens besiktning vid överlåtelse Slutsamråd (PBL/byggnadsnämnden) och slutbesiktning (entreprenaden) ska skiljas åt. 1

AMA - Allmänna material. Förslag och inte en norm, om inlämnade bygglovsansökan är godkänd och visar något annat så gäller det före AMA. -Byggherre = den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten, -Ombyggnad = ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas. -Tillbyggnad = ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym. -Nybyggnad = uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats. -Underhåll av en byggnad = en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. -Ändring av en byggnad = en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde.

Utstakning - Plan och Bygg Lagen (2010:900) 10 kap 26 §. När byggnadsnämnden har gett ett startbesked enligt 23 §, ska nämnden skyndsamt och inom den tid som anges i beskedet låta staka ut byggnaden, tillbyggnaden eller anläggningen och märka ut dess höjdläge, om det behövs med hänsyn till förhållandena på platsen och omständigheterna i övrigt. Om byggnaden eller anläggningen till sitt läge är direkt beroende av gränsen mot en grannes fastighet, ska grannen kallas till utstakningen. -Byggnadsverk = byggnad eller annan anläggning. -Byggnad = varaktig konstruktion, med tak eller tak och vägg, varaktigt placerad på/under mark eller i vatten. Människor kan uppehålla sig i den. -Anläggning = Fast byggnadskonstruktion på land eller vatten. -Annan anläggning = inte definierat, men torde avse de flesta andra konstruktioner, dock inte skyltar och ljusanordningar.

BRR´s tillämpningsområde gäller: -När man ska uppföra en ny byggnad -Vid mark- och rivningsarbeten -När obebyggda tomter som ska förses med en eller flera byggnader -Vid ändring av byggnad, inklusive ombyggnad och tillbyggnad. BBR gäller inte för andra byggnadsverk än byggnader förutom kap 8:9 där det finns lite krav på tomten, brunnar etc. Byggherrens ansvar att BBR följs!

2

Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd, BBR:

6:5 Fukt Byggnader ska utformas så att fukt inte orsakar skador, lukt eller mikrobiell växt som kan påverka hygien eller hälsa. (BFS 2014:3). Allmänt råd Kraven i avsnitt 6:5 bör i projekteringsskedet verifieras med hjälp av fuktsäkerhetsprojektering. Även åtgärder i andra skeden i byggprocessen påverkar fuktsäkerheten. Vid planering, projektering, utförande och kontroll av fuktsäkerheten kan Branschstandard ByggaF – metod för fuktsäker byggprocess användas som vägledning. Byggnader, byggprodukter och byggmaterial bör under byggtiden skyddas mot fukt och mot smuts. Kontroll av att material inte har fuktskadats under byggtiden bör ske genom besiktningar, mätningar eller analyser som dokumenteras. Utförandet av byggnadsdelar och byggnadsdetaljer som har betydelse för den framtida fuktsäkerheten bör dokumenteras. (BFS 2014:3).

BBR – vad är en ändring? PBL 1 kap 4 § åtgärd som ändrar en byggnads: -konstruktion -funktion -användningssätt -utseende -kulturhistoriskt värde Måste välja lösningar som utgår ifrån den befintliga byggnaden men, kraven tillämpas enbart på den/de ändrade delen/delarna. På marknaden förekommer en mängd olika märkningar av byggprodukter, för att produktegenskaperna ska räknas som bedömda enligt BBR eller EKS gäller fyra system: a. CE- märkning b. typgodkännande och/eller tillverkningskontroll c. produktcertifiering av ett ackrediterat organ d. tillverknings och produktionskontroll som gjorts av ett ackrediterat organ. När en byggprodukt ska vara CE-märkt får enbart detta sätt användas för att bedöma och beskriva produktens egenskaper. Byggproduktförordningen, CPR, ger information om vilka produkter som ska vara CE-märkta! 3

Byggproduktförordningen, CPR Sju grundläggande krav för byggnadsverk: -Bärförmåga, stadga och beständighet -Säkerhet vid brand -Hygien, hälsa och miljö -Säkerhet och tillgänglighet vid användning -Bullerskydd -Energihushållning och värmeisolering -Hållbar användning av naturresurser

Kapitel 3:22 Allmänt om utformning av bostäder Bostäder ska dimensioneras, disponeras, inredas och utrustas med hänsyn till sin långsiktiga användning. I bostaden ska finnas:

Allmänt om krav på byggnader - Tekniska egenskaper Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om:

Konstruktionsregler -Europeiska konstruktionsstandarder, EKS i 58 delar för dimensionering av bärande konstruktioner för byggnader i Sverige. -Enligt EKS ska ett byggnadsverk vara projekterat och utfört på ett sådant sätt att den påverkan som byggnadsverket sannolikt utsätts för när det byggs eller används inte leder till:

4

Funktionskrav på byggnadsverk och byggnadsdelar - Ska med tillräcklig tillförlitlighet ha en bärförmåga som är lika med eller större än lasteffekten under användningstiden och under uppförandet

De funktionskrav vi ställer på bärande konstruktioner är att det inte: - Sker brott vid maximala laster - Uppstår deformationer i konstruktionen som kan riskera husets funktion eller medför obehag för inneboende - Uppstår annan oönskad händelse som spricktillväxt eller utmattning.

Brottgränstillstånd - Konstruktionens dimensionerande bärförmåga. Bruksgränstillstånd - Gränstillstånd som berör bärverkets funktion. Bärande konstruktioner skall utformas och dimensioneras så att säkerheten mot materialbrott och mot instabilitet i form av knäckning, vippning, buckling o.d. är betryggande under konstruktionens utförande, dess livslängd samt vid brand. Material till bärande konstruktioner, inklusive jord och berg, ska ha kända, lämpliga och dokumenterade egenskaper i de avseenden som har betydelse för deras användning

5

Mottagningskontroll = byggherrens kontroll av att material och produkter har förutsatta egenskaper när de tas emot på byggplatsen.

Utförandekontroll = avses i denna författning byggherrens kontroll av att 1. tidigare inte verifierbara projekteringsförutsättningar som är av betydelse för säkerheten är uppfyllda, och att 2. arbetet utförs enligt gällande beskrivningar, ritningar och andra handlingar.

Stomme Krav på byggnader - tekniska egenskaper Ett byggnadsverk ska enligt BBR och EKS ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om: • Bärförmåga, stadga och beständighet • Säkerhet i händelse av brand • Skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön • Säkerhet vid användning • Skydd mot buller • Energihushållning och värmeisolering • Lämplighet för det avsedda ändamålet • Tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga • Hushållning med vatten och avfall.

Konstruktionsregler • Boverkets konstruktionsregler, BKR upphävs den 1 januari genom BFS 2010:28, EKS 7. Idag är vi på EKS 11. (BFS = Boverkets författningssamling) • Från den 2 maj 2011 får byggherren endast tillämpa eurokoder med tillhörande europeiska konstruktionsstandarder, EKS för dimensionering av bärande konstruktioner i Sverige.

Materialbrott och instabilitet • Bärande konstruktioner skall utformas och dimensioneras så att säkerheten mot materialbrott och mot instabilitet i form av knäckning, vippning, buckling o.d. är betryggande under konstruktionens utförande, dess livslängd samt vid brand.

Material • Material till bärande konstruktioner, inklusive jord och berg, ska ha kända, lämpliga och dokumenterade egenskaper i de avseenden som har betydelse för deras användning

Vad kan orsaka brott och vad har orsakat brott? • Fel i dimensionering, materialval eller utförande. • Ogynnsam kombination av t.ex. extrem snölast och lågt värde på hållfasthet. • Oförutsedd last t.ex. explosion, jordbävning, flygplanskrasch

Beständighet Byggnadsverksdelar och material som ingår i bärande konstruktioner skall antingen vara beständiga eller kunna skyddas och underhållas, så att kraven i brottgräns- och bruksgränstillstånd uppfylls under byggnadsverkets livslängd. Är permanent skydd inte möjligt skall förväntade förändringar av egenskaperna beaktas vid dimensioneringen eller också skall konstruktionen utformas så att de påverkade delarna blir åtkomliga för återkommande skyddsåtgärder. 6

Byggnadens huvuddelar • Grundläggning - överför laster från stommen till undergrunden • Stomme - byggnadens bärande delar, uppta- fördela-föra ner laster till grundläggningen • Stomkomplement - komplement till stommen MEN överför inga laster förutom sin egentyngd + vindlast för utfackningsvägg • Beklädnader - ytskikt som monteras på ut- och invändiga ytor för att uppnå en funktion • Installationer - el, uppvärmning, ventilation, vatten- och avlopp, bredband • Inredning och utrustning - permanenta och fastsittande, går att byta ut

Att välja byggnadsmaterial beror på • Livslängd • Underhåll (träfönster etc. kräver underhåll) • Hållfasthet • Densitet (ljudisolering etc.) • Längdutvidgning (olika material rör på sig olika) • Värmeledningsförmåga • Ånggenomsläpplighet • Utseende • Känsla • Miljö (lager- eller fondresurs, återanvändning/ återvinning/energiutvinning) • Kostnad mm.

7

-Limträbalk - lameller av konstruktionsvirke limmas ihop liggandes (kan böja sig) -”Kerto-balk” - lameller av konstruktionsvirke limmas ihop ståendes (god bärförmåga) -Korslimmat trä, “KL-trä”, även massivträ, är en träbaserad byggprodukt som är uppbyggd av ett ojämnt antal skikt bestående av hyvlat trä. Normalt används tre, fem, sju eller nio skikt. Varje skikt består av fingerskarvade lameller lagda sida vid sida.

Bäst material mot brand = gips Mögel eller röta • Bakterier (Bla actinomyceter) • Mögelsvampar • Blånadssvampar • Rötsvampar • Hussvamp (rötsvamp) Skillnad på fura (tall) och Gran -Gran slutna porer (suger inte upp vatten mer än i ändbitarna) -Vattenlagrad gran öppna porer -Fura öppna porer (suger upp vatten) Trä krymper vid torkning med ca 10-20%, lövträ krymper mest

8

-Syll = En syll är en marknära balk som tjänar som underlag för någon annan konstruktionsdetalj. I byggtekniska sammanhang syftar en syll på en marknära bjälke i en byggnad, oftast belägen i byggnadens yttervägg. -Hammarband = kallas den övre vågräta stocken på husets långsida, som förstärker väggar av korsvirke, resvirke eller skiftesverk. Motsvarande stock på kortsidan kallas röstband. I modern husbyggnadsteknik betyder hammarband den översta liggande regeln som håller ihop en regelstomme. -NTR- impregnerat virke. Färgkodad p.g.a. behandlad med olika medel. Ej tillåtet att använda inomhus. Skyddar mot röta men inte mögel. När bjälkar läggs på längden så kallas det åsar. 9

Tegelvägg funktion Massiv tegelvägg – en till tvåstenvägg Kanalmur - längsmed teglade väggar med isolering mellan Skalmur tegel – skal av tegel som fasadbeklädnad.

Betongstomme Bjälklag, balk, hjärtvägg och pelare kan göras i betong. I flervåningshus görs ofta hisschakt eller trapphus i betong som vindstabiliserande del i huset.

10

Byggnadsdelar som tillsammans utgör den bärande konstruktionen till en byggnad • Takstol • Balk, valv/bjälklag • Pelare, hjärtvägg, yttervägg • Husgrunden Stommen ska bära upp sin egentyngd och övriga laster och föra ned lasterna till grundläggningen

Ritningslära Linjer på byggritningar Heldragna linjer • Synliga konturer – en kontur som är synlig i den aktuella vyn • Måttlinjer - Måttlinje – den långa linjen som löper längs med - Måttgränslinjer – en på varje sida som visar mer tydligt var delmåttet börjar och slutar. - Måttgränsmarkeringar – lilla snedstrecket där måttlinje korsar måttgränslinje

Streckade linjer • Dolda konturlinjer d.v.s. konturer som ligger bakom eller i en vägg och inte synlig i verkligheten eller utifrån den aktuella vyn.

Punktstreckade linjer

Situationsplan

• Systemlinjer • Materiallinjer • Snitt • Centrumlinjer

• Vara i lämplig skala • Visa var det som ska byggas ska vara placerat på fastigheten (tomten) • Visar fastighetsgräns och eventuella befintliga byggnader • Måttuppgifter

11

Miljö

EU:s klimat- och energipolitik till 2020 • Minska utsläppen av växthusgaser med 20% jämfört med 1990 HUR? • Öka energieffektiviseringen med 20% - Fokuserar vi på i denna kurs • Öka andelen förnybar energi med 20%

EU:s klimat- och energipolitik till år 2050 • 20% lägre utsläpp av CO2 till år 2020 jämfört med 1990 Mål till år 2050 är: • 80% lägre utsläpp av CO2 jämfört med 1990 HUR? • Energieffektivisering - Fokuserar vi på i denna kurs • Elproduktion med inga utsläpp CO2 Sveriges klimat- och energipolitik går under namnet: ”En sammanhållen klimat- och energipolitik”, målen är: • År 2050 2045…., inget nettoutsläpp av växthusgaser • År 2020, 40% lägre växthusgasutsläpp jämfört med 1990 Hur? • År 2020, 20% energianvändning jämfört med 1990 (1990=576 TWh – 2010=616 TWh) • År 2020, 50% förnybar energi som tillförd energi • År 2020, 10% förnybar energi som fordonsbränsle • År 2030, oberoende av fossila bränslen som drivmedel

Klimatskärmsmaterial: o

Mineralull, stenull - Mycket låg värmeledningsförmåga - Brandskydd - Bullerskydd - Återvinningsbart - Vissa är kapillärbrytande (markisolering)

o

Mineralull, glasull - Mycket låg värmeledningsförmåga - Brandskydd - Bullerskydd - Återvinningsbart - Vissa är kapillärbrytande (markisolering) 12

o

Cellplast - Mycket låg värmeledningsförmåga - Ej brandskydd - Bullerskydd - Återvinningsbart - Kapillärbrytande

o

Diffusionspärr -Plastfolie (polyeten) – hindra transport av fukt i ångfas genom olika byggnadsdelar. -Mycket låg vattengenomsläpplighet (δ-värde). - Ej lämplig att återanvända då plastfolien åldras = funktionen försämras. - Energiutvinning. (Diffusionsspärr, Ångspärr, Ångbroms Konvektionsspärr, Intelligent ångbroms)

o

Byggskivor; -Gipsskivor o

o

-OSB-Skivor, Oriented Stranded Board – är ett mellanting mellan en spånskiva och plywood. Skivorna framställs genom att man limmar långa träspån under tryck och värme.

Trä

13

o

Tegel

o

Putsad fasad

Grunder, ytterväggar, innerväggar och ritningslära Planritning - mått och vad bottenplattan består av, kryssmätning över diagonalerna, hakstreck för anvisning till sektionsritning (ex A). Sektionsritning (ex A) - genomskärningsbild, hur materialet är uppbyggt för taket, väggarna, grunden.

14

Pulpettak = är ett tak som utgörs av ett enda takfall, med en viss lutning. Pannbräda = yttersta brädan på takstolen under takpannorna.

Konvektionspärr = lufttätt Diffusionsspärr = fukt/ångtätt

15

Isoering Platta på mark -60-talet, isolering på platta (tryckimpregnerat bjälklag = mögel) -95 isolering under plattan

-Stenkista bör inte placeras för nära en källare. -Vissa fastigheter från 60-talet har ihopkopplad dag och spillvatten

Cellplast och mineralullsmatta (elefantmatta) vanligt som kapillärbrytande material. Ej vanligt med om-dränering platta på mark, i vissa fall kan djupdränering göras (sänka rören längre ner i marken). När det är gamla plattor med ovanliggande isolering är det ändå är en riskkonstruktion. Isolering längre ut från husväggen är förberedande för att undvika tjäle. 16

Riskkonstruktioner: -PPM ovanpå isolering -Källare invändig isolering -Krypgrund uteluftsventilation -Stumskarvar av vattenbelastat trä -enstegstätad tunn putsfasad Inneluftsventilerad krypgrund = Inneluft blåses ner i krypgrund (ej från kök, badrum och tvättstuga) Plastfolie i krypgrunder = ska punkteras i svackor så att kondens kan rinna ner i jorden under. Om man lägger sand på plast så sugs vatten in kapillärt från fel håll. Om sand används ska inte plast användas.

17

Markavvattning: Lutning för avrinning dagvatten (lutning 1:20 upp till 3 m avstånd) Dränering: finns inga krav om byggnaden klarar sig utan dränering Fasadbeklädnad: ska anordnas så att fukt som kommer utifrån inte kan påverka material och produkter som ligger innanför fasadbeklädnaden i sådan utsträckning att högsta tillåtna fukttillstånd överskrids. Avstånd bör vara minst 20 cm från mark till fasad.

18

Krysskolvning = förstärkning mellan bjälkar (H) Plastfolien får inte vara längre in än 1/3 av isolering, 2/3 av isolering måste vara kvar till yttervägg.

Vindskydd -GNU -Mineritskivor -Vindskyddsdukar -Pressad minearlullsboard (bäst, mögelbeständigt) -Förhydningspapp -Asfaboard

19

Yttertak, bjälklag Bjälklagen ska bära upp egentyngd och nyttig last utan att nedböjningen blir för stor.

YAP = En bra byggpapp under plåt är en papp som har en stomme av polyesterfilt eller polyesterväv. 20

21

22

Nockpannstätning bör vara i plåt -Inget vatten genom yttertakkonstruktionen -Helst ingen fukt genom vindsbjälklaget -Byggfukt ska kunna torka ut -Bra (LAGOM) ventilation

= Övertrycksventilera vindsutrymmet för möjlighet att skapa ett övertryck som motverkar att den fuktiga inneluften ska komma in i vindsutrymmet.

Yttertakets funktion • Består av en bärande del och en taktäckning • Belastas av sin egentyngd • Avleda nederbörd • Taktäckningen måste vara vattentät • Måste (Bör) ventileras (lagom) genom vindsutrymme eller luftspalt så att inte inträngande fukt kan orsaka fuktskador (hur blir det med varmtak?) • Kan belastas av snölast, människor, vindlast (kan ge lyftkraft) • Taktäckningen måste tåla solstrålning och frost • Förhindra brandspridning och underlätta släckning 23

Vindar - Möjliga skadeorsaker -Läckage genom yttertak -Fuktkonvektion (fukt in ifrån läcker upp i taket) -Läckage från installationer -Byggfukt -Utstrålning/väderomslag -Diffusion (ovanligt) -Materialhantering (man förstör materialet vid byggnationen, ex går på råspont med smutsiga skor.)

Brandskydd enligt BBR (avsnitt 5 Boverkets Bygg Regler): -Byggtekniska krav på brandskydd är att förhindra att brand uppstår! om brand uppstår, ska: -utveckling/spridning av brand och rök begränsas i byggnaden -spridning av brand till närliggande byggnader begränsas -personer i byggnader ha möjlighet att utrymma vid brand -hänsyn tas till räddningsmanskapets säkerhet 5:1 Allmänna förutsättningar -Byggnader ska utformas med sådant brandsk...