Endokrina systemet PDF

Title Endokrina systemet
Author Amanda Bashiri
Course Den friska människans anatomi och fysiologi
Institution Karolinska Institutet
Pages 3
File Size 92.4 KB
File Type PDF
Total Downloads 52
Total Views 132

Summary

Anteckningar + svar på tillhörande frågor angående Endokrina systemet. Föreläsare: Anna Wiik...


Description

- definiera skillnaden mellan endo- och exokrina körtlar Endokrina körtlar: Ett organ som producerar hormon som förs ut direkt till blodet. Har ingen utförsgång utan har rikt med blodkärl och nära till kapillärer. Tex hypofysen, sköldkörteln, binjurarna, bukspottskörteln, äggstockar, testiklar. Exokrina körtlar: Har en utförsgång och för via den ut sina ämnen direkt dit det ska. Tex gallblåsan som för ut gallan via en utförsgång till tarmen. - ange namn (svenska och latin) och läge för kroppens viktigaste endokrina körtlar: hypothalamus: Utsöndrar reglerhormoner, reglerar hypofysen. Sitter på undersidan av mellanhjärnan. hypofys: Utsöndrar reglerhormoner, reglerar hormonproduktionen i andra endokrina körtlar. Sitter på undersidan av hypothalamus. thyroidea: Sköldkörteln. Bildar T3 och T4 som reglerar ämnesomsättningen. Bildar calcitonin. Sitter runt struphuvudet. parathyroidea: Bisköldkörteln. Bildar PTH (parathormon) som reglerar kalciumnivån. Finns på baksidan av sköldkörteln. pancreas: Bukspottskörteln. Bildar och frisätter insulin och glukagon. Ligger bakom magsäcken. supra renalis: Binjurarna. Bildar aldosteron samt stresshormon som adrenalin, noradrenalin och cortisol. Ligger ovanpå vardera njure. ovarier: Äggstockar. Bildar östrogen och progesteron. testis: Testikel. Bildar testosteron. - ange insöndringsorgan och funktion för ett urval av kroppens hormoner (såsom GH, LH, FSH, ADH, sköldkörtelhormonerna, PTH, calcitonin, insulin, glukagon, ardrenalin, cortisol, aldosteron, östrogen och testosteron) GH: Frisätts från hypofysens framlob. Tillväxthormon. Har direkt effekt på vävnaden. Stimulerar proteinsyntesen och längdtillväxten. Ökar glukoskoncentrationen i blodet genom att stimulera fettnedbrytningen och glukosproduktionen. Prolaktin: Frisätts från hypofysens framlob. Medverkar till mjölkproduktionen i kvinnans bröstkörtlar och utsöndras mest vid tiden för ägglossning och under amning. TSH: Frisätts från hypofysens framlob. Stimulerar sköldkörteln att bilda T3 & T4. ACTH: Frisätts från hypofysens framlob. Stimulerar binjurebarken att öka produktionen av cortisol och aldosteron. LH: Frisätts från hypofysens framlob. Påverkar äggstockarna – gör så att de bildar sina hormoner. Stimulerar ägglossning. FSH: Frisätts från hypofysens framlob. Påverkar testiklar – gör så att de bildar sina hormoner. Stimulerar spermiebildning. ADH: Frisätts från hypofysens baklob. Reglerar vätskebalansen i kroppen genom att den påverkar njurens distala tubuli och samlingsrör att öppna sig så att de blir genomsläppliga för vatten och mer vatten kan reabsorberas till blodet. OT (oxytosin): Frisätts från hypofysens baklob. Leder till sammandragningar i livmodern under förlossning. Stimulerar mjölksekretion efter förlossning. T3 & T4: Frisätts från sköldkörteln. Fettlösliga. Ökar ämnesomsättningen och påverkar längdtillväxten och CNS. Kalcitonin: Frisätts från sköldkörteln. Sänker kalciumnivån i blodet. Frisätts när vi har för mycket kalcium i blodet – gör så vi kissar ut mer kalcium. PTH (parathormon): Frisätts från bisköldkörteln. Ökar kalciumnivån i blodet. Gör så vi tar

kalcium från skelettet och för ut det i blodet istället. Insulin: Frisätts från bukspottkörteln. Vattenlösliga. Bildas i betacellerna i bukspottkörteln. Frisätts efter att vi har ätit och då har höga koncentrationer av glukos, amino- och fettsyror i blodet. Sänker blodsockernivån genom att öka cellens glukosupptag så att glukos tas upp och lagras som glykogen – främst i levern. Fett tas också upp och lagras som fettsyror. Glukagon: Frisätts från bukspottkörteln. Vattenlösliga. Bildas i alfacellerna i bukspottkörteln. Har motsatt effekt mot insulin. Frisätts när koncentrationen av glukos och fettsyror är lågt i blodet. Ökar glukos- och fettsyrakoncentrationen i blodet genom att bryta ned glykogen från förråden i levern. Påverkar också fettcellerna så att mängden fria fettsyror ökar i blodet. Adrenalin och noradrenalin: Frisätts från binjuremärgen vid sympatikus påslag. Vattenlösliga. Stresshormon. Bryter ner glykogenet i levern så vi får mer glukos i blodet. Bryter ner fett så vi får mer fettsyror i blodet – ger oss mer energi. Reglerar blodflödet (mer blod till skelettmuskulaturen), ökar hjärtats minutvolym. Cortisol: Frisätts från binjurebarken. Fettlösligt. Stresshormon. Bryter ner glykogenet i levern så vi får mer glukos i blodet. Bryter ner fett så vi får mer fettsyror i blodet. Dvs samma effekt som adrenalin fast mer långvarig effekt eftersom hormonet är fettlösligt. Bryter ner proteiner till aminosyror – mer energi. Hämmar immunsystemet för att fokusera all energi på stressmomentet. Aldosteron: Frisätts från binjurebarken. Fettlösligt. Styr vätskeregleringen. Påverkar njurens distala tubuli och samlingsrör att reabsorbera mer natrium tillbaka till blodet. När natrium reabsorberas följer vatten med så att blodvolymen ökar. Östrogen och progesteron: Frisätts från äggstockarna. Testosteron: Frisätts från testiklarna. - redogör för hypothalamus styrning av hormonsekretionen De endokrina cellerna i hypofysens framlob regleras från hypothalamus. Hypothalamus bildar och skickar stimulerande eller hämmande hormoner till hypofysen. När ett stimulerande hormon frisätts från hypothalamus aktiverar hormonet målceller i hypofysen som i sin tur bildar mer av sitt hormon som släpps ut i blodet. Hypofysen är uppdelad i två lober, framloben och bakloben. I framloben finns massa endokrina celler som producerar hormoner som släpps ut i blodbanan. I bakloben finns inga endokrina celler men nervceller från hypothalamus har sina nervändslut där. Hormoner som bildas i nervceller i hypothalamus lagras i synapser i nervändsluten i hypofysens baklob. Därifrån frisätts de ut i blodet. Många av hypofysens hormoner påverkar i sin tur flera andra endokrina körtlar. - ge exempel på hur olika hormoner regleras Enkel endokrin reflex: Endokrina celler producerar direktverkande hormon som svar på koncentrationen av ett visst ämne i blod/extracellulär-vätskan. Tex frisättning av insulin vid förhöjd koncentration av glukos i blodet. Neuroendokrin reflex: Endokrina celler producerar direktverkande hormon som svar på neuronal stimulering – nervsystemet styr när hormonerna frisätts. Tex frisättning av adrenalin vid aktivitet i det sympatiska nervsystemet. Komplex kontroll – negativ återkoppling: Hormoner som regleras från hypofysen. - förklara vad som menas med negativ återkoppling (feed back) och ge exempel på hormon som regleras via negativ återkoppling

Hypofysen och hypothalamus känner av genom blodet när det finns för mycket av ett hormon som en endokrin körtel har bildat. Hypothalamus slutar bilda frisättningshormoner och hypofysen slutar producera det hormon som stimulerar hormonbildningen i den endokrina körteln. Produktionen av hormonet som det fanns för mycket av hämmas. Tex hypofysen producerar LH och FSH som i sin tur påverkar äggstockarna så de bildar östrogen. Om produktionen av LH och FSH hämmas så hämmas också produktionen av östrogen. - jämför hur hormoners olika uppbyggnad påverkar deras lagring, transport och nedbrytning Vattenlösliga hormon: Transporteras fritt i blodet. Har därför inget skydd – utsätts hela tiden för nedbrytning. Bryts successivt ned av tex enzymer. Bildas och lagras i en vesikel inne i sin endokrina cell och utsöndras via exocytos när kroppen behöver mer av hormonet. Vattenlösliga hormon binder till receptorer som sitter på utsidan av målcellsmembranet (eftersom hormonet inte kan ta sig igenom cellmembranet). Fettlösliga hormon: Transporteras bundna till transportproteiner i blodet. En liten del av hormonet finns dock löst i blodet och det är den som kan påverka målcellen. Det är en jämviktsbalans mellan bundet och fritt hormon. När fritt hormon går in i målcellen (och binder till receptorer inne i målcellen) förskjuts balansen så att en del transportbundet hormon blir fritt. Det stimulerar även till nybildning av hormonet i den endokrina cellen. Transportproteinet skyddar hormonet från nedbrytning. Bryts inte ned lika fort som vattenlösliga hormon och finns då i blodet en längre tid. Lagras inte i cellerna utan bildas när de behövs och diffunderar över cellmembranet så fort de bildats (kan diffundera eftersom de är fettlösliga). Istället blir blodet som en lagringsplats för de fettlösliga hormonen eftersom de överlever längre tid i blodbanan än de vattenlösliga hormonerna.

Syftet med endokrina systemet: Kommunikation. Skapa jämvikt i kroppen trots förändringar i den inre eller yttre miljön – homeostas. Ett hormon kan öppna jonkanaler och ge ökad genomsläpplighet. Ett annat hormon kan öka proteinsyntesen, ge ökad utsöndring av ämnen, leda till att cellen delar sig eller göra så målcellen drar ihop sig så vi får en kontraktion. En endokrin cell producerar och utsöndrar hormoner. Endokrin kommunikation – en endokrin cell frisätter ett hormon i blodet som når en målcell som har den specifika receptorn för hormonet. Peptid- och proteinhormoner: De flesta hormoner är proteiner. De bildas inne i de endokrina cellerna med hjälp av proteinsyntesen och är vattenlösliga. Tex insulin. Steroidhormoner: Uppbyggda av kolesterol. Fettlösliga. Tex könshormonerna. Aminosyra- och fettsyraföreningar: Kan vara både vattenlösliga och fettlösliga. Tex adrenalin och noradrenalin är uppbyggda från en aminosyra och är vattenlösliga. Köldkörtelhormonerna är uppbyggda från en aminosyra men är fettlösliga. Hormoner som är uppbyggda av fettsyraföreningar har ofta lokal effekt, parakrin effekt, och är viktiga vid inflammatoriska processer....


Similar Free PDFs