Entrepeneurship in Theory and Practice, paradoxes in play - sammanfattning PDF

Preview

Summary

Entrepeneurship in Theory and Practice, paradoxes in playSektion 1 - Välkommen till entreprenörskapKapitel 1 - Vad är entreprenörskap? Entreprenörskap är olika värderingar för olika människor. Det är oftast önskan om självständighet och behov av prestation. Entrepenörer är grundpelaren för att få en...

Description

Sida 1 av 26

Entrepeneurship in Theory and Practice, paradoxes in play Sektion 1 - Välkommen till entreprenörskap Kapitel 1 - Vad är entreprenörskap?

- Entreprenörskap är olika värderingar för olika människor. Det är oftast önskan om självständighet och behov av prestation.

- Entrepenörer är grundpelaren för att få en organisation att bli kommersiellt gångbar. - I motsats från förut måste vi skapa en karriär istället för att ha en karriär. - Eftersom alla organisationer måste förnyas hela tiden för att hänga med marknaden så söker företag människor med en entreprenöriell anda som är innovation och kreativa.

- Entrepenörskap har sett som en möjlighet till att skapa jobb, ekonomisk tillväxt och välstånd. Små business är viktigare än stora när det kommer till satt skapa ekonomisk tillväxt.

- Generellt sett är utbredningen av entrepenöriellt aktiva människor högre i utvecklingsländer än i utvecklade länder men det är också varierande till olika grupper i olika länder. Anledningarna till detta är många, tex, kultur, ramvillkor (hur landets lagar och regler ser ut), industriell struktur…

- Entrepenörskap hjälper också till att skapa hälsosamma förhållanden i ekonomin eftersom entrepenörer konstant utvecklar nya ideer, produkter, service och processer till marknaden. Pga entrepenörer växer nya industrier och marknader fram.

En historisk flashback

- Entrepenörskap är ett fenomen och fenomen är en del av en längre historisk process av inlärning. Historien kan hjälpa oss att definiera vad fenomenet är. Man kan förstå genom dessa fyra förklaringar:

Den ekonomiska traditionen

- Krigsföring och erövring av länder är en betraktad form av entreprenörskap. - År 1755 skrevs det för första gången om entreprenörskap i litteraturen om byteshandel, ekonomi och affärer. Cantillon ses ofta som en av pionjärerna att skriva om detta. För Cantillon var entreprenörens funktion att kompensera den diskrepans mellan tillgång och efterfrågan genom att köpa något och sedan sälja till ett högre pris. Entrepenören blir en person som erhåller resurser med en risk och därmed ”puttar” ekonomin till en jämvikt. Man kan skilja mellan tre typer av risker: 1. Olika resultat i framtiden finns och är kända. Här blir entreprenörens roll att kalkylera sannolikheten och göra beslut baserade på dem. 2. Framtida resultat finns men är inte kända i förväg.

Sida 2 av 26 3. Den sista kan kallas för en sann osäkerhet. Denna inträffar när framtida resultat inte finns och det är därmed inte möjligt att veta något om dem. Entreprenören får vinster som en kompensation för att bära risken.

- Med funktionen som Schmpter beskrev har man kunnat reflektera över dagens förståelse av entreprenörskap. Han menade på att entreprenören inte bär någon ekonomisk osäkerhet, denna bärs av kapitalisten som fördelar medel till entreprenören. Entreprenören är istället en innovatör som genom att kombinera olika existerande ting genererar nya möjligheter och organisationer i ekonomin. Den är huvudkälla för utveckling i ekonomin. Utgångspunkten är en ekonomi i jämvikt tills en företagare skapar nya möjligheter genom att kombinera befintliga saker och därigenom skapa obalans. Obalansen i ekonomin medverkar till att utveckla ekonomin, Den nya alternativet kan ta form av: • införandet av nya produkter eller kvaliteten på dessa • införandet av nya produktionsmetoder • öppnande av nya marknader • utnyttjande av nya försörjningskällor • omorganisation av en industri

- Schumpter menar att nya organisationer kommer överträffa de befintliga och skapa vågor av förändringar i ekonomin. Hans åsikter är relevanta med tanke på kopplingen mellan entreprenörskap, innovation och ekonomisk tillväxt.

Den social-psykologiska traditionen

- Mellan 1960-1980 ansågs entreprenörskap vara definierat som en psykologisk mentalitet. McClellands arbete Achieving Society kickstartade dessa tankar. Det är tankar om varför vissa samhällen går bättre ekonomiskt trots samma utgångspunkt. Genom vissa entreprenöriella drag lyckas vissa och andra inte. Detta har dock fått motstånd genom tre huvudsakliga argument: • Miljöfaktorer spelar in på entreprenöriellt beteende. • Den psykologiska aspekten har lett till en sådant stort utbud av beteenden och faktorer att entreprenören framställs som en helt vanlig person. • Studien kunde inte empiriskt identifiera entreprenörens personlighet i massan.

Framväxttraditionen

- Teorier har aldrig fokuserat på att förstå entreprenörskap som en organisationsprocess som leder till en speciell effekt, nämligen bildandet av en ny organisation. Vad som skiljer entreprenörer från icke entreprenörer är inte personliga egenskaper utan faktumet att entreprenörer formar nya organisationer. Här ses entreprenörskap som ett organisatoriskt fenomen där entreprenörskap är synonymt med beteendemässiga aspekter av nyskapande företag.

- Entrepenörskap är synonymt med uppbyggnaden av nya strukturer pga att organisationer är karaktäriserade att ha en viss grad av formell politik, administrativa strukturer och mål.

Sida 3 av 26

- Det är är viktig skillnad mellan konventionell (traditionell) organisationsteori och teorin av entreprenörskap, början på konventionella (traditionella) organisationer startar där tillväxtbolag slutar. Detta betyder att forskning om entreprenörskap fokuserar enbart på processen som leder till skapandet av en ny organisation medan organisationsteori bara är fokuserad på vad som händer när organisationen har blivit skapad och utvecklad.

Möjlighetstraditionen

- Möjlighetstraditionen har en konkurrent, konkurrenten kallas för möjligheten. Möjlighetstraditionen definierar entreprenörskap som upptäckt utvärdering och utnyttjande av möjligheter att introducera nya varor och tjänster, organisationssätt, marknader, processer och råvaror. Här är förnyelse eller tillväxt av möjligheter sedd som kärnan av den entrepreniöriella processen, att öppna upp entreprenöriella aktiviteter kan resultera i flera utgångar, inklusive nya enskilda organisationer.

- Inom möjlighetstraditionen ska inovation ses som avgörande faktor. Entreprenöriella processeer inkluderar kreativitet och har potential att förändra existerande marknadsvillkor. Fokuset ligger på nya eller existerande, som skapar nya produkter, processer, marknader eller organisationer och omorganisationer med dem. Detta baseras på möjligheten att addera något vi redan vet om och är även nyckeln i denna teori.

Bokens utgångspunkter

Ett kompletterande tillvägagångssätt

- Perioden innan uppstart kallas mognadsfasen eller upptäcktsfasen och perioden precis efter lansering kallas tidig fas.

- Idag representerar framväxttraditionen och möjlighetstraditionen de två dominerande perspektiven i forskningen på entreprenörskap.

- Olika kontexter (tex marknader, platser etc.) konfronterar entreprenören med olika barriärer och möjligheter.

- Eftersom entreprenörer finns inom alla världens kontexter är den entreprenöriella aktiviteten influerad av vad som är runt dem.

Kapitel 2 - Vem är entreprenören?

Entreprenören är född

- Denna teori menar att entreprenören medvetet vill skapa något, det finns en intention redan från början, kan vara redan från barnsben.

- Den funktion som entreprenören utför inom ekonomin är avgörande men gräver inte i vem entreprenören är som individ och därmed de viktiga individuella personlighetsdrag som är

Sida 4 av 26 relevanta för entreprenörskap. Entreprenören har varit svårfångad och ”mystisk” figur i historien av ekonomisk teori.

- Vissa egenskaper verkar ha attraherat mer uppmärksamhet och spenderat mer tid i ”rampljuset” än andra och kan därför framstå som om de står till grunden för hur en entreprenör är. Dvs de personliga egenskaper som entreprenören innehar. Läs Entrepreneurship´s Big five (Vecchio, 2003) för de mest slående egenskaperna.

Ligger det i generna?

- Kombinationen av gener snarare än en specifik gen kan hjälpa en människa att bli entreprenöriell. Kombinationen av gener samt interaktion med omvärlden gör att man kan utveckla en form av entrepreniöriell anda. En kombination av gener kan ha flera beteendemässiga effekter. Således kan en ospecificerad kombination göra en person till tex entreprenör, beroende på deras miljöstimuli, tex föräldrar, vänner etc.

Entreprenören är gjord

- Denna teori menar att vi formas av omvärlden utan intention att skapa något, vem som helst kan därför blir entreprenör, det är omständigheterna, mötena etc. som gör oss till entreprenörer.

Fokus på uppfostran och demografi

- Viss fakta fokuserar på din tidiga barndom och demografiska utgångspunkt. Faktorer såsom, entreprenöriella föräldrar, uppmuntrande föräldrar, arbetserfarenhet och utbildning etc. Influerar dig som person och gör att du har möjlighet att bli entreprenör.

En bredare bild av entreprenören

- Det här synsättet anser att man kan definiera entreprenören i en bredare och mer processorienterad kontext. Entreprenören ser och interagerar med ett antal ”komponenter” för att upptäcka eller skapa möjligheter, utvärdera och organisera dem. Entreprenören blir formad och tar till vara samt interagerar med omgivningen runt den.

- Detta ramverk tar hjälp av beredskapsteori (överväger förhållandet mellan organisation och yttre miljö) som kommer från att ett system består av många interagerande komponenter. Beredskapsteori innebär att något bestäms av / är beroende av situationen. Om någon blir entreprenör eller inte beror alltså på situationerna och ”upplevelserna” som personen är med om. Gartner (1985) beskriver en av de kända beredskapsteorierna, han menar på att den entreprenöriella processen kan ses som ett resultat av interaktion mellan fyra komponenter, individ, organisation, miljö och process.

- Beredskapsteorier förser oss med en bra överblick av mekanismerna som spelar roll i ett entreprenörskap, men de berättar väldigt lite om entreprenören som person. Istället fokuserar teorin på interaktioner mellan strukturella system eller komponenter.

Sida 5 av 26 Entreprenörens kognitiva process

- Kognition (tankemönster) representerar studierna om hur våra minnen och tankar är organiserade, det handlar mer om personens intellekt än om egenskaper. Det handlar mer om hur hjärnan processar det som den tar in från omgivningen. Enligt Shane (2003) har litteraturen identifierat tre specifika kognitiva (tankemönster) hur entreprenörer utnyttjar möjligheter: 1. Entreprenörer har en mer optimistisk syn på möjligheter, trots osäkerhet om resultatet. 2. Entreprenörer har en större benägenhet att generalisera på mindre grunder än andra, därför gör de också större beslut utan att ha tillräcklig information. 3. Entreprenörer använder sin intuition mer än andra. Därför bryr de sig inte om omvärlden när de utnyttjar en möjlighet.

Identitet och entreprenören

- Enligt denna definitionen ändras vår uppfattning om oss själva beroende på vem man interagerar med samt i vilka kontexter man ställs inför. Alla har olika identiteter i olika situationer, tex i skolan, på jobbet, i tennishallen etc. Man kan därför inte förvänta sig att människor ska vara fullt tillägnad till den entreprenöriella identiteten konstant.

Individens process mot entreprenörskap

- Fayolle (2003) beskrev den entreprenöriella processen med olika faser. Denna med utgångspunkt i att alla är potentiella entreprenörer. • Fas 1: man är inte medveten om det påbörjade entreprenörskapet. ”Uppvaknande” • Fas 2: ett ”uppvaknande sker vilket gör att personen bestämmer sig för entreprenörskapet. ”Önskan” • Fas 3: Önskan kan motivera personen till att engagera sig i entreprenörskap samt utveckla entreprenöriella intentioner. ”Beslut att agera” • Fas 4: Fasen innan kan trigga personen att agera som en entreprenör. • Fas 5: Steget innan kan efter tid generera ett eller annat resultat av operationen.

- Ajzens teori om förbestämt beteende förutsätter en medveten vilja att utföra handlingarna. Intentionen blir då en indikator för hur hårt en individ vill jobba för att uppnå något. Enligt den är det inte enbart ett slumpmässigt eller ett resultat från socialt stimuli. Det är ett resultat av interna rationella individuella intentioner till att prestera på ett entreprenöriellt tillvägagångssätt.

Sida 6 av 26

- En tumregel, desto mer individen upplever individuell kontroll, desto större respekt får den av handlingen från samhället och därmed blir akten mer gynnsam. Desto starkare blir individens intentioner att bli en entreprenör, vilket förstärker individens behov att upptäcka eller skapa en möjlighet.

- Ändå föregår handlingen ibland individens intention, tex när en individ av slumpen skapar en möjlighet och sedan utvecklar den utan att ha intentionen att bli en entreprenör. Nya möjligheter är upptäckta av daglig interaktion med andra i olika kontexter. Denna teori understryker hur vi alla kan sluta upp att bli entreprenörer, även om avsikten inte var att bli det.

Sektion 2 - Den entreprenöriella processen Kapitel 3 - Framväxten av möjligheter

Teorier om entreprenörskap

Möjlighet mot idé

- Kriteriet för utvärdering är huruvida iden är: • Förankrad: bunden till en produkt, en service, eller en erfarenhet som skapar värde för andra. • Attraktiv: folk är villiga att betala för värdet som representerar iden. • På rätt tid och plats: marknaden är mogen att nog att ta emot entreprenören och iden. • Kapabel att genomföra: möjligheten är praktiskt taget möjlig.

- Ideer har potentialen att bli möjligheter men de möter inte kriterierna för att bli en möjlighet. Omfattningen av avsikter och förmågor Om man diskuterar möjligheter så måste man också diskutera avsikter.

Typer av möjligheter

- Kärnan av Schumpeterian theory är att möjligheter uppstår av nya kombinationer av existerande resurser. Möjligheter är också karaktäriserade av att de kommer i konlflikt med befintliga uppfattningar och tillvägagångssätt.

- Kiznerianska möjligheter är karaktäriserade av entreprenörens användning av marknadsinformationen för att se var det finns hål i marknaden termer av resurser som kan användas mer effektivt. Dessa möjligheter kan bli illustrerade med att skapa balans i en obalanserad marknad.

- Medan Schumpterianska möjligheter skapar obalans i marknaden så drar Kiznerianska möjligheter den till jämviktsläge.

Sida 7 av 26 Upptäcka möjligheter

- Kiznerianska möjligheter är en del av vår miljö (vinstgap i marknaden) som ”väntar” på att bli upptäckta.

- Möjligheter attraherar inte alla, upptäckten av möjligheten är knuten till individen. - Då vi alla har olika kunskapsmässiga nivåer har vi också olika sätt att se på det som finns runt omkring oss. Uppfattningen om möjlighet blir då olika beroende på hur ens hjärna fungerar.

Skapa möjligheter

- Enligt Gartner är det människans förmåga att agera kreativt genom att skapa nya kombinationer, varpå kreativiteten referer till att tänka innovativa tankar. Denna teori menar på att interaktionen mellan människor spelar en roll i skapandet av möjligheter.

- Interaktionen med andra, deras kontext och de själva spelar stor roll. Fletcher menar att entreprenörer är dynamiska och konstant framväxande, förverkligande och formade genom sociala processer.

- Möjlighets-skapande är en process där entreprenören inte nödvändigtvis bestämmer över utvecklingen.

Möjligheter: upptäckta eller skapade?

- Upptäcktsperspektivet källa är individens medvetenhet om den aktuella marknadssituationen. Det antas att möjlighet är likadan över tid, denna form av möjlighet är då Kirznerian.

- I ”skapandeperspektivet” är individen rotad i en social kontext vilket beror på att entreprenören interagerar med människorna och miljön runtom. Allt detta bidrar till skapandet av möjligheter och betonar att processen av framväxt kräver ingripande kreativ individ. Eftersom interaktion skapar möjligheterna så är detta något som kan ändras, den är dynamisk.

Kapitel 4 - Utvärdering av möjligheter

- Utvärdering av möjligheter är en nyckeltema i entreprenörskap. Teorier om entreprenörskap

- Möjlighets-framväxt och att organisera är två nyckelfrågor i entreprenörskap. - Utvärdering är på många sätt bryggan mellan framväxt och organisering av möjligheter eftersom det det säger om entreprenören om det gör någon skillnad att använda resurser för att bedriva denna möjlighet genom att organisera aktiviteter.

- Det finns två perspektiv av möjlighetsframväxt, instrumental eller legitim. - Den mest familjära perspektivet betonar hur möjlighetsframväxt är ett medel för att uppnå specifika resultat eller mål. Olika formella affärsadministrationstekniker och metoder behövs för

Sida 8 av 26 att bedöma i vilken utsträckning det är möjligt att uppnå målet. Således är framväxt kopplad till instrumentell (verktyg, redskap) avgörande handling.

- Omvänt finner man legitimitetsperspektivet vilket betonas att kreation av legitimitet (laglighet) är grundläggande för utvärdering av alternativ. Enligt detta perspektiv beror entreprenörens framgång på vad den/organisationen kan få andra att acceptera möjligheten att att vara värdefull och attraktiv. Den här processen gör entreprenören mer eller mindre omedvetet eller strategiskt.

Vad är utvärdering?

- Traditionellt är utvärdering definierat som den systematiska bestämning av merit, värde och betydelse av något eller någon som använder kriterier använder kriterier mot en uppsättning standarder. Generellt kan utvärdering ha många former. (Klassisk utvärdering, konsekvensbedömning, användarutvärdering etc.). Ett exempel på utvärderingsverktyg är kostnads-nyttoanalys där effekterna speglas mot kostnaderna. Utvärderingar görs ofta i samband med något som redan har genomförts.

- Meningen med utvärdering i entreprenörskap är att bedöma framtida potential av en idé. Detta gör utvärderingsprocessen mer osäker och komplex.

- Bedömningen om en idé är lönsam och möjlig varierar på grund av den kognitiva utgångspunkt varje person har.

- Den entreprenöriella utvärderingen som kännetecknas av behovet av och omfattningen av de nödvändiga utvärderingsaktiviteterna varierar beroende på idéernas komplexitet och unika omständigheter. Dvs att det behövs mer svar när du utvecklar något högteknologisk än när du säljer bakverk.

Den instrumentella utvärderingen

- Det instrumentella perspektivet är det mest utbredda i litteraturen på utvärdering av möjligheter. Detta kan bero det på att i en situation fylld med osäkerhet och risk ger entreprenören viss tydlig och enkel vägledning på hur den kan utvärdera och förutsäga om en idé kommer bli lönsam.

- Verktygen den instrumentella perspektivet erbjuder är rationella och analytiska i sin natur. Den ger entreprenören kontroll över processen med utgångspunkt i entreprenörens egen situation. Redan innan processen har satt igång och det bara är en idé kan entreprenören med hjälp av detta synsätt ta beslutet att utnyttja möjligheten eller inte.

- Entreprenören är enligt det instrumentella perspektivet rekommenderad dela upp utvärderingarna i områden. Det finns ingen enighet för hur uppdelningen ser ut men det finns vägledande exempel, de är: • Produkt/tjänst - är kunder intresserade av produkten/tjänsten? • Marknaden/industri - finns det rum för produkten eller tjänsten? Dvs är det en trend i marknaden eller är konkurrenterna för långt fram etc. • Organisation - hur måste entreprenören organisera sig för att nå kunder? • Finansiering - vilka finansiella resurser är nödvändiga för att realisera idén?

Sida 9 av 26

...