Fallanalys Svinalängorna PDF

Preview

Summary

Fallanalys av boken Svinalängorna utifrån begrepp som exempelvis stigma samt systemteori...

Description

Socionomprogrammet VT20, Grupp B5

Fallanalys Svinalängorna

Bakgrund Boken Svinalängorna, skriven av Susanna Alakoski, handlar om den finska, sexåriga flickan Leena som tillsammans med sin familj flyttar till Sverige och bosätter sig i ett område av kommunen har fått namnet Fridhem men som i folkmun kallas för Svinalängorna. Det förklaras att området kallas för Svinalängorna på grund av att de flesta som bor där lever under fattiga hemförhållanden, har invandrat till Sverige eller har någon form av missbruk. Leena har två bröder, Sakari som är yngst och Markku som är äldst. Lenas föräldrar är båda arbetslösa och har ett alkoholmissbruk som pågår i perioder. I boken beskrivs att pappan, under de onyktra perioderna, har ett aggressivt och utåtagerande beteende då han slår Leenas mamma, kallar henne för skällsord och vid ett tillfälle piskar Leena med ett bälte när hon anses ha gjort något fel. Trots Leenas hemförhållanden som präglas av alkohol och våld har hon ett stort socialt nätverk med kompisar och är framgångsrik både i skolan och i simning. Polisen blir inkopplad ett flertal gånger under bokens gång i samband med att Leenas föräldrar bråkar, och pappan får vid vissa tillfällen åka med till polisstationen. Socialtjänsten blir också kontaktade och informerade om familjens situation och gör även hembesök hos dem. Barnen blir omhändertagna ett flertal gånger men återförenas med föräldrarna i efterhand. Föräldrarna är vid återförenandet nyktra under olika långa perioder men börjar sedan konsumera alkohol i hög grad igen.

Negativa livsomständigheter - Missbruk och våld Proximal utveckling Proximal utveckling handlar enligt Vygotskij om att ett barn utvecklas genom att uppleva och genomgå olika former av utmaningar (Hwang & Nilsson, 2019, s.73-74). Att som vuxen ställa krav på barnet men också finnas som stöd under utmaningen kan innebära att barnet vågar testa sin egna förmåga, vilket kan leda till att barnet klarar av utmaningen tillsammans med en erfaren vuxen. Vygotskij menar att kraven inte bör vara för höga eftersom det finns risker med att utsätta barn för högre krav än vad barnet kan klara av själv eller tillsammans med en erfaren. Om barnet inte klarar av de utmaningar eller krav som ställs finns det en risk för att barnet känner sig misslyckad (a.a.). Under Leenas föräldrars onyktra perioder får hon ta ett omfattande ansvar för hemmet genom att både städa och ansvara för sin hund och lillebror. Leena får även tillgodose hennes eget behov av mat under föräldrarnas onyktra perioder genom att antingen gå över till sin granne Åse och äta mat alternativt gå hungrig. Som ett resultat av föräldrarnas alkoholkonsumtion går det att anse att Leena utsätts för större utmaningar än vad hon mäktar med. Ett exempel är när hon övernattar hos Åse och hör hennes föräldrar bråka genom väggen. Leena tror då att hon är orsaken till bråket och försöker instinktivt lämna Åses hus för att försöka stoppa bråket, men blir hindrad av Åses mamma och låtsaspappa. Leena mår därefter dåligt och det går att anse att hon känner sig misslyckad eftersom hon inte kan stoppa bråket mellan hennes föräldrar. Hon är även rädd för att hennes mamma ska bli slagen av hennes pappa under bråket. Det går att anse att Leena känner skuld över att hon tror att hon är anledningen till bråket. Biologisk utveckling Under ungdomsåren utvecklas hjärnan bland annat genom att amygdala mognar, som är den del av hjärnan som styr och reglerar känslor (Hwang och Nilsson, 2019, 215-217). Den främre delen av hjärnan, prefrontala kortex, genomgår också en utveckling under ungdomsåren och bedöms inte vara färdigutvecklad förrän runt 20 års ålder. Prefrontala kortex tillhör den avancerade formen av tänkande och är viktig för riskbedömningar,

1

planering och impulskontroll. Amygdala mognar tidigare än prefrontala kortex vilket resulterar i att barns handlingar och beteenden i högre grad är känslostyrda. Barnets logiska tänkande, planering och impulskontroll är därmed inte lika utvecklat och på så sätt blir känslorna dominanta (a.a). Vid situationer där Leenas föräldrar bråkar och där pappan slår mot mamman går Leena ofta emellan i syfte att förhindra det våld som utövas. Att Leena går emellan kan tänkas vara ett tecken på att Leena styrs av sina känslor och inte bedömer den fara som situationen egentligen kan innebära. Leena kan därmed tänkas sakna den impulskontroll som skulle kunna anses nödvändig i denna situation då det finns en risk att även Leena kommer till skada genom att gå mellan föräldrarna. Generell systemteori Den generella systemteorin bygger på att människors mentala hälsa måste förstås genom att både analysera individen själv men också individens omgivning (Healy, 2014, s.12 & 117). Med andra ord innebär generell systemteori att socialarbetare bör fokusera ytterligare på hur individens närmiljöer ser ut och vilka förändringar som sker/kan ske inom dem. Inom den generella systemteorin anses en individs mentala hälsoproblem uppstå på grund av att relationen mellan individens och dennes kulturella miljö inte anses stå i proportion till varandra. Med andra ord flyttas fokus från individens inre till individens omgivning och omgivningen börjar analyseras i ett försök att förstå individens inre konflikter (a.a.). Det går att anse att Leenas mentala hälsa påverkas av hennes omgivning. Hennes föräldrars höga konsumtion av alkohol och våldet som förekommer i hemmet kan anses ha en negativ inverkan på Leenas psykiska mående. Leena visar exempelvis tydligt att hon inte mår bra av hennes föräldrars beteenden genom att bland annat gråta när våld mot mamman uppstår, hon får magproblem när hon är orolig över att hennes mamma far illa och hon lämnar hemmet för att hon inte vill vara kvar när hennes föräldrar är fulla, vilka kan anses vara tecken på psykisk ohälsa. Stigma Goffman beskriver begreppet stigma som något avvikande i samhället och att människor som avviker från samhällsnormen blir stämplade och kategoriserade (Goffman, 2011, s. 12). I boken beskrivs begreppet periodare som “någon som dricker i flera veckor” och Leena får klart för sig att hennes pappa är en periodare. Leenas föräldrar förnekar dock att de är beroende av alkohol och förklarar det istället som att de enbart “tar några glas”. Att konsumera alkohol i hög grad kan i samhället uppfattas som ett avvikande beteende och det kan således antas att föräldrarna därför väljer att förneka det för att inte stigmatiseras.

Relationer & Utanförskap Stigma Begreppet stigma kan också kopplas till att Leena tillsammans med sin familj har invandrat till Sverige och bor i ett område som kan anses vara segregerat. Hennes familj kan således antas ha marginaliserats och hamnat i ett utanförskap i förhållande till det svenska samhället. På så sätt kan det även ses som en stigmatisering där människorna i Svinalängorna skapar en gemenskap varandra emellan och ett ”vi” och ”dem” tänk går att uttydas. Enligt Goffman (2011, s. 12) kan stigmat tänkas bidra till olika känslor beroende på social situation. När Leena möter andra människor från samma område kan stigmat antas fungera som en känsla av gemenskap och förståelse men i mötet med människor från andra områden och resten av samhället kan stigmat antas fungera som ett blottande. Ett exempel på stigmatisering skulle kunna vara den händelse när Leena befinner sig på en klassfest och inser att hennes hemmiljö skiljer sig mycket från de övriga klasskamraternas och därför känner sig avvikande. 2

Kommunen har även namngett området Svinalängorna vilket skulle kunna innebära att kommunen upprätthåller en stigmatisering av området och generaliserar invånarna till att leva en livsstil präglad av fattigdom och missbruk. Socialekologisk systemteori Den socialekologiska systemteorin fokuserar på samspelet mellan människor och hur de tillsammans bildar kommunikationssystem som utvecklas med tiden (Forsberg & Wallmark, 2002, s. 28-29). Om en förändring sker i en del av ett system som exempelvis att en förälder missbrukar alkohol påverkar det andra delar av systemet i och med att resten av familjen kan påverkas av förälderns missbruk (a.a.). Leena och hennes syskon påverkas av föräldrarnas missbruk då föräldrarna, under sina onyktra perioder, inte klarar av att sköta om hemmet, se efter barnen eller tillgodose barnen med mat. Detta leder till att Leena bland annat får ser efter sig själv och sina syskon. Ett centralt system inom systemteorin är mikrosystemet som omfattar de olika miljöer som är närmast barnet, exempelvis familjen (Hwang & Nilsson, 2019, s.79). Mikrosystemet bör vara i balans, vara funktionellt och innefatta den ömsesidiga interaktionen mellan familjemedlemmarna för att barnet ska känna sig trygg. Mikrosystem kan även omfatta barnets relationer till sina kompisar, lärare och andra personer i barnets närhet (a.a.). Leena gör sällan aktiviteter tillsammans med sina föräldrar och när de väl interagerar med varandra är Leenas föräldrar oftast onyktra. I boken skriker Leenas föräldrar på henne när de är onyktra och vid ett tillfälle piskar Leenas pappa henne med ett bälte när hon ansetts ha gjort något fel. Leenas föräldrars konsumtion av alkohol kan därmed anses bidra till att det ömsesidiga samspelet mellan familjemedlemmarna påverkas negativt. Däremot går det att säga att Leena har goda relationer till hennes kompisar då de ofta leker och sover över hos varandra. Det kan även anses att hon har en god relation till sin magister då hon förklarar att han är anledningen till att hon tycker om skolarbetet. Anknytningsmönster Att koppla Bowlbys anknytningsteori till Leena kan innebära vissa svårigheter då det inte framkommer någon information om hur Leenas första period i livet såg ut. För att få en så bred helhetsbild som möjligt trots avsaknad av information om hennes tidiga levnadsår behövs det ses till flera olika perspektiv och anknytningsmönster. Leena visar både tecken som skulle kunna ses som att hon har en trygg anknytning, en otrygg undvikande och en otrygg ambivalent anknytning. En trygg anknytning handlar exempelvis om att barnet ser sina vårdnadshavare som sin trygga bas och återkommer till denna då fara eller liknande uppkommer (Hwang & Nilsson, 2019, s.199). En trygg anknytning kan också innebära att barnet vågar utforska och skapa sig egna relationer (a.a.). Att ha relationer och jämföra dessa utifrån sig själv är en viktig del i barnets utveckling (Hwang, Frisén & Nilsson, 2018, s.152). I Leenas fall söker hon sig ofta utanför hemmet och skapar sig relationer i både skolan, på fritiden och under simningen. Några exempel på detta är då hon själv söker kontakt med grannflickan Åse, skapar ett förtroende för sin magister och förlitar sig på sin simlärare. Hennes upprättande av relationer kan vara tecken på att hon har en trygg anknytning till sina föräldrar. Otrygg undvikande anknytning är ett anknytningsmönster som kännetecknas av att föräldrarna inte har tillgodosett barnets behov, vilket i sin tur resulterar i att barnet inte ser föräldrarna som sin trygga bas (Hwang & Nilsson, 2019, s. 200). Leena sover ofta borta då hemmiljön till stor del präglas av våld och alkohol. I boken beskrivs det en situation där Leena sover borta en natt och dagen därpå behöver hon gå hem och ta ut och rasta sin hund Terrie. Leena beskriver att hon vill att det ska gå fort samt att hon inte vill stöta på föräldrarna under tiden. Leena smyger då in hemma hos sig för att ta ut sin hund på en promenad och hon

3

gör allt för att undvika föräldrarna. Hon upplevs ha en misstro till att föräldrarna kommer att tvätta eller förse barnen med mat under de onyktra perioderna. Att hon sover borta kan tänkas vara ett tecken på ett försök att undvika föräldrarna. Leena försöker klara sig på egen hand och hon söker inte stöd utan tenderar istället att framstå som självständig. Barn som inte fått sina behov tillgodosedda under småbarnsåren tenderar att senare uppvisa ett undvikande beteende. En eventuell orsak till Leenas agerande skulle möjligtvis kunna bottna sig i en otrygg undvikande anknytning där Leenas erfarenhet av att bli avvisad och bortstött resulterar i att hon får klara sig själv. Otrygg ambivalent anknytning handlar om att barnet både söker och avvisar kontakt med sina föräldrar. Föräldrarna är oförutsägbara i interaktionen med barnet och barnet får således svårt att läsa av sina föräldrar (Hwang & Nilsson, 2019, s.199-200). Leenas föräldrar kan i vissa fall upplevas som ambivalenta i deras kontakt med barnen då de konsumerar stora mängder av alkohol i perioder. De perioder som de inte dricker är de mer delaktiga i barnens liv och ser till att hemmet är städat och att mat finns på bordet men under de onyktra perioderna tvingas barnen ta hand om sig själva. Leena är nästan aldrig hemma under de perioder som föräldrarna dricker utan hon sover och äter hos kompisar. Leena söker kontakt från föräldrarna vid nyktra perioder, exempelvis när hon ber sina föräldrar närvara vid en skoluppvisning. Hon är dock även avvisande i sin kontakt i vissa fall och flyttar mer eller mindre hemifrån vid föräldrarnas onyktra perioder vilket kan tyda på att Leena har en otrygg ambivalent anknytning till föräldrarna. Rollövertagande förmåga Rollövertagande förmåga handlar om en förmåga att se på sig själv genom andras ögon och att genom den sociala interaktionen överta andras syn på en själv och göra den till ens egen (Lindblom & Stier, 2011 s.55-56). Leenas vardag präglas av föräldrarnas alkoholkonsumtion vilket kan vara en anledning till att de inte finns där för Leena och hennes syskon. Genomgående i boken väljer föräldrarna att inte närvara på Leenas skolavslutningar, simtävlingar eller andra tillfällen då hennes klasskompisars föräldrar närvarar. I boken beskrivs en situation när Leena står på teatern och letar efter sin egen mamma och pappa i publikhavet fyllt av alla klasskamraternas föräldrar. “Teatern var fullsatt. Föräldrar och syskon satt finklädda och förväntansfulla i bänkrad efter bänkrad… Sedan tittade jag ut över publiken. Mamma och pappa låg och sov i sina sängar. De andades tungt. Pappa snarkade högt. Mamma snarkade lågt. Hur kunde jag vara så dum?... Såg mig själv ensam på teatern. Såg mig själv ensam på simtävlingarna. På skolgården. I klassen. Såg mig själv i rymden. Och nu kom hungern. Sedan paniken.” När Leena står på teatern och inser att hennes föräldrar inte är där ser hon sig själv utifrån. Hon förstår då att människor ser på henne som den ensamma flickan vars föräldrar inte närvarar, varken på teatern, på simtävlingar eller i skolan.

Psykosocial teori Eriksons psykosociala teori innebär att människor måste övervinna konflikter i olika faser i livet för att kunna utvecklas på ett positivt sätt (Hwang & Nilsson, 2019, s.58-60). Den första fasen handlar om tillit och misstro och sker mellan födseln och 18 månader framåt. Fasen syftar till om barnet känner tillit till att andra kan tillgodose dennes behov av exempelvis mat, skydd, kontakt, närhet och liknande. En positiv lösning skapar en trygghet hos barnet vilket innebär att barnet kan känna tillit till sin omgivning. En negativ lösning blir istället att barnet utvecklar en misstänksamhet och att barnet istället avvisar sin omgivning. Erfarenheterna av det som händer under faserna bär varje individ med sig under resten av livet och kan också

4

påverka det som sker i nästkommande faser (a.a.). I Leenas fall finns det ett flertal händelser där det saknas mat i hemmet och att Leena då går hungrig, dock sker detta först senare i boken då Leena är i tonåren. Leena upplevs inte som misstänksam mot sin omgivning och verkar inte heller ha problem med att utveckla en tillit till människor i sin närhet. Därmed kan det antas att de problem som uppstått i hennes första fas fått en positiv lösning, alltså att hon har fått sina behov tillgodosedda under sina första månader i livet. Hon beskriver exempelvis sin magister som en stor del till varför hon tycker om skolan och att hon har ett stort förtroende för honom. Hon kan även upplevas som nyfiken på andra människor då hon själv söker kontakt med grannflickan och frågar om hon vill leka med henne. Initiativ och skuld är en annan fas av Eriksson som infaller vid sex års ålder (Hwang & Nilsson, 2019, s.60). I den här fasen börjar barnen imitera föräldrarna och vill göra samma saker som dem. Imitationen kan leda till att barnen gör saker som de inte riktigt klarar av. Det krävs ett samspel mellan vuxna och barn för att utvecklingen ska ske på ett adekvat sätt och en positiv lösning kan leda till att barnet känner en nyfikenhet på vad livet har att erbjuda och tar således initiativ till saker på egen hand. En mer negativ lösning blir istället att barnet känner att den aldrig kan göra något på rätt sätt vilket kan leda till att barnet känner skuld. Skulden och känslan av att aldrig kunna göra något rätt leder därmed till en passivitet hos barnet (a.a.). I boken tar Leena initiativ till att börja prata med Åse som leker på gården utanför Leenas hus vilket kan tyda på att Leena haft ett bra samspel med sina föräldrar som uppmuntrat henne till att ta initiativ på egen hand. Leena vågar också ta initiativ till att ta sig an saker som att börja simma och spela blockflöjt vilket kan tolkas som att hon inte känner skuld över att hon inte skulle klara av det. Risk- och skyddsfaktorer Skyddsfaktorer är sådant som bidrar till en positiv utveckling och som indirekt eller direkt kan minska risken för att individen upplever problem. Skyddsfaktorer kan således antas förebygga riskfaktorer men även när det finns riskfaktorer kan skyddsfaktorer bidra till att mildra effekten av dem (Socialstyrelsen, 2009, s. 17). Möjliga skyddsfaktorer för Leena är bland annat hennes sociala nätverk som består av vänner, lärare och tränare. Leenas sociala nätverk utanför familjen kan antas bidra till att Leena kan skapa sig en egen identitet och ett bättre mående. Leena äter och sover ofta hos vänner vid hennes föräldrars onyktra perioder vilka kan tänkas utgöra en trygg punkt för Leena. Andra möjliga skyddsfaktorer för Leena är hennes skolgång och simträning. Leena tillbringar mycket tid i skolan och på simträningen vilket gör att hon inte behöver spendera lika mycket tid hemma. Dessa aktiviteter kan således uppfattas som skyddsfaktorer för Leena då de bidrar till hennes utveckling och välmående. Enligt Socialstyrelsen (2009, s. 17) är riskfaktorer sådana faktorer som kan leda till en negativ utveckling för individen. Det finns riskfaktorer som går att påverka och sedan finns det sådana som inte går att förändra och det skulle exempelvis kunna vara ålder, kön eller tidigare erfarenheter. Leenas föräldrar konsumerar en stor mängd alkohol och därför är de många gånger inte kapabla till att ta hand om barnen. Föräldrarna är onyktra långa perioder och under dessa perioder måste barnen klara sig på egen hand. En slutsats som kan dras av detta är att Leenas föräldrars alkoholmissbruk således är en riskfaktor eftersom det leder till att Leena får klara sig på egen hand utan föräldrarnas hjälp. Leenas föräldrar är dessutom arbetslösa och har därför inte en stabil ekonomi och saknar också ett socialt nätverk som ett arbete kan bidra till. Föräldrarna umgås endast med en annan familj som har liknande förutsättningar som Leenas föräldrar då deras liv också präglas av alkohol. Att föräldrarna är arbetslösa kan således uppfattas som en riskfaktor eftersom det leder till konsekvenser som innebär att familjen upplever olika svårigheter under deras vardag. Konsekvenserna av arbetslösheten leder bland annat till att familjen inte kan köpa en ny baddräkt till Leena vilket

5

gör att hon inte kan tävla i simning. Frånvaron av simtävlingarna som är en skyddsfaktor blir således en riskfaktor.

Insatser För att bedöma relevanta insatser har Leenas situation analyserats utifrån olika teorier och perspektiv. Enligt Healy (2005, s.95) är detta nödvändigt för att få en helhetssyn och opartisk inställning. Att använda olika teorier kan förbättra förmågan att upptäcka saker som det annars finns risk att förbise (a.a.). Följande insatser har därefter föreslagits: IPS-modellen - Individual Placement and Support Föräldrarna till Leena har ett pågående missbruk och svårigheter att komma in på arbetsmarknaden. Insats i form av IPS-modellen kan dä...