Före7 - föreläsningsanteckningar PDF

Preview

Summary

föreläsningsanteckningar...

Description

Föreläsning 7 Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland Republiken Frankrike

2014-11-13 Merrick Tabor

Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland Tanken om naturliga gränser, förr bråkat mycket, bla i Europa om gränser. Öarna befolkades av olika grupper i Europa, ön har under historiens gång enats politiskt. Storbritanniens flagga är en unionsflagga. Historia beskrivs från Englands perspektiv, den största delen. 1700-talet, Skottland blir en del av unionen. Ingen riktig nationaldag, varje nation har en egen dag- oftast koppla till ett helgons dag, exemeplvis st. Patricks day (Irland) Drottningens födelsedag firas, men inte en direkt nationaldag. Inget officiellt språk, dock engelska som är de facto officiella språket. Finns dock språk kopplad till nationerna. Grundlagar – oskriven grundlag. Ett antal olika element. Vissa historiska dokument, det allra första dokumentet betraktas vara Magna Carta libertatum (The great charter of liberties 1215) First Act of Parliament – Englnd 1497, första lagstiftning? Parlamentet är representanten för folket, modifierar grundlagen, en ses som levande. De beslut som dagligen fattas, förnyar grundlagen. Monarkier upplevs i grunden som omoderna och odemokratiska. Monarki kan möjligen representera alla, då de inte ska blanda sig i politik och det är inte partipolitiskt. Problematiskt med monarki är bland annat att man inte kan välja vilken individ som ska representera institutionen. Har ett tvåkammarsystem. Bygger på enmansvalkretsar – fördelar starkare koppling mellan lokala representanten och medborgarna. Engångssystem, man behöver inte alltid 50% för att bli vald. Väljarna vet vad de röstar på och vem de ska hålla ansvarig om något händer- skapar stabilitet. Majoriteten och oppositionen speglas i parlamentet. Oppositionens är stark och dess uppgift är att motsätta sig allt majoriteten gör, för att visa att det finns andra alternativ, exempelvis det svenska system bygger inte på detta. Skuggministrar- uppgiften är att opponera sig mot ministern, exempelvis en skuggminister till utbildning osv. Regeringen är som ett utskott, inom ramen för parlamentet. 650 personer som sitter i parlamentet. Regeringen formellt en del av underhuset – house of commons – stora maktbefogenheter. Underhuset- följer partilinjer under diskussioner, skillnad från överhuset. House of lords – överhuset. Väldigt begränsade maktbefogenheter, och frågor som inte anses vara väldigt viktiga. Får inte förhålla beslut som bygger på ett vallöfte. Överhusetdiskutera frågor på annat sätt, behöver inte tänka på omval.

Föreläsning 7 2014-11-13 Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland Merrick Tabor Republiken Frankrike Tidigare ingen självständig högsta domstol, dock för några år sen idé om en självständig HD – maktbefogenheterna dock mindre än förut  HD begränsade makt, tanken om parlamentarisk suveränitet. Parlamentet har makten att bestämma. Har gett rätt till vissa institutioner i övriga länder att bestämma över vissa saker, kan dock ta tillbaka detta. England har ingen egen församling.

Republiken Frankrike Är en republik, kännetecknas av en revolutionär tradition. Territoriellt, hör till en del av Europa där gränsdragningen förr har varit väldigt svår i och med b.la. krig. Förr vanligt med många olika språk i landet. I och med kolonisering viktigt att satsa på det franska språket. Republikaner kunde se trecoloren kopplad till de tre viktiga principerna, broderskap, frihet och jämställdhet. Nationaldag 14 juli – befriade fångar från fängelset i Bastille. Franska officiella språk i landet – viktigt inslag i den nationella identiteten. Skriven grundlag finns så som många andra länder. Stark betoning på delar av Frankrike som inte finns i Europa. Även i Frankrike ett tvåkammarsystem. Nationalförsamlingen – underhuset. Tvåomgångssystem- innebär att det kan finnas ett antal kandidater som kan ställa upp i första omgången, mer än 50% blir personen vald. Blir man inte vald  andra omgången, där får bara de som fått mer än 12,5% av rösterna delta. Innebär alltså att den som vinner i slutändan inte behöver fullständig majoritet, men har med stor chans en ganska stor andel röster. Partierna samarbetar oftast med varandra i block. För att ha ett mandat, viktigt att få fler röster än någon annan kandidat i en valkrets. Kan innebära att även om många röstat på ett parti, kan det leda till att man inte har några mandat. Konservativa- satt på höger sida, republikaner på vänster sida. Idag  konservativa höger, socialistiska vänster. Francois Hollande, Frankrikes president. Presidenten väljs oberoende av parlamentet. Inte nationalförsamlingen som väljer statsminister, presidenten som gör detta. Måste dock föreslå någon som även har parlamentets stöd. Använder ett valsystem som är i två omgångar. Första omgången- om klar majoritet, blir vald. Om inte absolut majoritet- får de två med högst gå vidare till andra omgången, man ”tvingar” fram en absolut majoritet. Presidenten är den person som syns utanför landet, och som därmed representerar i sådana sammanhang. Kan förekomma oberoende presidentkandidater – inget krav på att man hör till ett parti. Senaten- andra kammaren. Den är inte direktvald. Människor när de röstar har väldigt svårt att förstå skillnaden på att rösta ett parti nationell, eller en personlig representant som ska representera nationellt, eller regional representation. Väldigt komplicerat. De som

Föreläsning 7 2014-11-13 Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland Merrick Tabor Republiken Frankrike förstå detta bäst är de som representerar regionen bäst. Senatorer sitter i sex år, hälften väljs var tredje år, roterande. Omsättningen blir inte lika drastisk, tanke om kontinuitet....