Föreläsning 3 hjärnan, nervsystem, perception PDF

Preview

Summary

Download Föreläsning 3 hjärnan, nervsystem, perception PDF

Description

Innehåll- Gener: - Vad är en gen och vad gör den? - Varför är genetiken intressant inom psykologin? - Hur uttrycks och förändras gener? - Gen/miljö-interaktioner - Epigenetik Vad är en gen? - En sekvens av baspar i DNA eller RNA - Kodar för en funktion - 46 kromosomer (23 baspar) - 6mdr baspar - 20000-50000 gener Exoner= information som används Introner= okänd funktion Varje gen har två varianter = alleler Dominant eller recessiv Singel nucleotide Polymorphisms (SNPs) En enda nukleotid utbytt, förändrar genuttryck. Vad gör en gen? - Proteiner, men inte bara (det är en del utav det) DNA—> RNA—>Protein Aminosyror= strängar 1,5% av gen som kodar protein, en väldigt liten del. Processen för proteinsyntes: 1. DNA är kärnan som en mall 2. mRNA bearbetas och frisätts i cytoplasma 3. mRNA binder sig med ribosomer 4. tRNA bär Aminsyror till mRNA 5. Komplementär basparing av antikodon förekommer 6. Peptidkedjan överförs från bosatt tRNA till inkommande tRNA 7. tRNA avgår 8. Protein modifiering och översättning DNA—> RNA—-> protein

Protein modifiering and translation: - veckning ger olika funktioner - Interagerar med andra proteiner - ”splicing” Vad gör en gen? - Endast 1.5 % av DNA kodar protein - 20-40% reglerar andra gener (av/på knappar) - Transkriptionsfaktorer - Mindre än 1% skiljer mellan individer! Hur många human protein finns det? Mellan 10 000 och 1 000 000 000 Varför intressant inom psykologin? - Alla våra egenskaper har en genetisk komponent i olika grad! Detta gäller ALLA psykologiska domäner! Olika sätt att mäta geners påverkan: - tvillingstider - adoptionsstudier - Tidiga beteenden - Saliv/blodprov i beteende studier Gregor Mendel: - munk - Moderna genetikens grundare. - Alleler (två varianter av varje gen) (antigen dominanta eller ressesiva) Homozygot= samma version (AA) Hetrozygot = Olika (Aa) (dominant eller reccesiv) Arv eller miljö? Frågeställingen är för generall och tar inte hänsyn till komplexitet! Reaction range= en spännvidd inom vilken beteende kan variera. Vissa gener har större spännvidd än andra. (bredd, avstånd, omfattning). När en persons fenotyp beror dels på gener (genotyp) och miljö. Ex. Tvillingar som växt upp i olika familjer. Ex: Allel som gav låg monogaminoxidasaktivitet (protein som hjälper till att bryta ner signalsubstanser) gav mer antisociala beteende hos barn utsatta för misshandel, men inte hos den icke-misshandlade gruppen.

Epigenetik: - Förändringar av fenotyp (genuttryck) som beror på andra mekanismer än förändringar i DNA. - Pax 6- samma gen hos olika djur men olika uttryck. (mästargen när det kommer till att skapa ögon. Stoppar in den genen i en bananflugor, då får den ögon, inte samma som oss med ögon) - Svält i Skellefteå 1800-tal (de pojkar som svalt, deras barnbarn fick mycket bättre hälsa än andra) man tror att svälten försenade deras mognad och påverkade deras spermier. Sammanfattning: - gener kodar fören funktion i kroppen (switch av/på och protein) stora delar vet vi inte vad de gör. - Varianter av gener kallas alleler och är dominanta eller recessiva (en gen från mamman o pappan) - Genetiska faktorers samband med psykisk ohälsa är olika starkt beroende av diagnos. - Att interagera med varandra och med miljön ökar komplexiteten - Reaction range- Olika geners uttryck har olika stor möjlighet att påverkas av miljöfaktorer. En spännvid för hur stora möjligheter miljön har att påverka. Neuroanatomi: - Nervsystemet (ns) Perifera ns - Somatiska ns - Autonoma ns (sympatiska ns, parasympatiska ns) Centrala ns - ryggmärgen - Hjärnan Endokrina systemet Det autonoma perifera nervsystemet: - Sympatiska Ns (vänster sida) Aktivering av muskler Fight and flight (ångestattacker styrs av denna sidan, man pumpar ut koldioxid påverkar blodet, då kommer kroppen få dig att sluta andas för att inte kroppen ska ta skada)

- Parasympatiska n (höger sida) Avkoppling, återhämtning, matsmältning Cellkärnor även i ryggraden

- Kroppsliga reaktioner på en ångestattack går att härleda från det sympatiska ns.

Ryggraden: -Det mesta av perifera nervsystemet går genom ryggraden till hjärnan. -Ryggradsreflex. Sensoriska neuron koppling till motorneuron i ryggraden (ingen kognition inblandad vid smärta) Förlängdamärgen: Hjärnstammen

(På denna bilden ser man hjärnstammen, hjärnbalken och hjärnbarken) Medulla: Andning, hjärtfrekvens, blodtryck, kräkningar Pons: reglerar sömn, byte från inandning till utandning, kontroll på blåsan, hållning Midbrain (mitthjärnan): Många funktioner, substantia nigra kontrollerar kroppsrörelser och ögonrörelse. Parkinson. (seratonin och dopamin bildas här) Thalamus: Relästation för distribution av signal till olika delar av hjärnan, har kontakt med det mesta på ett eller annat sätt. Gammal del av hjärnan men reglerar många högre funktioner.

Basala ganglierna: - motivation - Frivilliga rörelser - Vanor - Inlärning - Dopamin-system (Obs! Thalamus och Amygdala är inte en del basala ganglierna) Limbiska systemet: - Inlärning och minne - Emotionell - Episodisk - Spatial - Emotionella processer - Uppmärksamhet

av

Hjärnbarken (Cortex) Occipitalloben: Primära synkortex Temporalloben: mycket ”vad” - information t.ex. ansiktsigenkänning Parietalloben: Mycket ”var”-information. Rumsuppfattning, smärta, känsel, proprioception (lokalisation/uppfattning av sina egna kroppsdelar, kan räknas ibland som ett extra sinne) Frontalloben: Exekutiva funktioner, motorkortex. (styr uppmärksamhet) —————————————————————————————— Homunculus: Representation av hur stor del av motor cortex som går åt för att styra rörelser av olika delar av kroppen. Mycket går åt för att styra händer, läppar etc. Neuron: Cellkropp (soma) som har en lång Axon (det är där signalerna vandrar) tar emot signaler via dendriterna. Synapser är de små utrymmena emellan och axoner och dendriterna. Synapserna är en axonände. Grå massa= cellkroppar (soma) Vitmassa= axoner med myelin, signalen kan hoppa mellan noder. Myelin- fett skickar signalerna snabbare genom att hoppa emellan Axon i ischiasnerven är den längsta vi har. Vit och grå massa: Vit= axoner, myelin fettet. Gråmassa= cellkroppar Signalhastighet: Gråmassa = 1 m/s Vitmassa= 120 m/s Myelin är skillnaden!!

Olika typer av neuron (behöver inte kunna) Hur sker signalering mellan celler? - Neuron har en vilopotential över cellmembranet på - 70mV - När neurotransmittorer från andra celler binder till receptorer i neuronets dendriter förändrar de miljön inne i neuronet och därmed vilopotentialen över cellmembranet. - När potentialen går över tröskeln -55 mV utlöses en aktionspotential (AP) där spänningen snabbt stiger till +40 mV för att sedan snabbt sjunka igen. - Spänningen slår över till -90 mV för att sedan återgå till vilospänningen - Finns även tillfällen då potentialförändringar inte är tillräckligt starka för att utlösa AP. Neurotransmitter (signalsubstans) = de emellan dendrit och axon, som är emellan när de sker signaler. Receptorer= neurotransmittorerna kopplar receptorerna i neuronets dendriter. Cellmembran i genomskärning: När det går över en viss spänning, så går t.ex. natrium in. Kalium pumpas ut. Motbalansering vid aktionspotential (AP) 1. Positivt laddat natrium öser in snabbt 2. Positivt kalium pumpas ut, negativt klor pumpas in AP vandrar utmed membranet och stöter ut neurotransmittorer i synapserna Går med membranet till synapserna, då fyller ….. Signalsubstanser/ neurotransmittorer: Glutamat - huvudsakligen excitatorisk GABA - Huvudsakligen inhibioriska Acetylkolin - muskler och minne Seratonin - sömn, humör, kan bli melatonin (finns mest i magen, inte i hjärnan) Dopamin - belöning, viljestyrda rörelser Noradrenalin - Fight/flight, bildas av dopamin. (kan ha ett annat namn i boken)

Var bildas signalsubstanser? Plasticitet: - Neuron kan skapa nya kopplingar, ändra struktur och funktion - ”hebbian learning” - upprepad användning av koppling förstärker koppling - Möjliggör inlärning, minne, utveckling och återhämtning från skador - Hjärnan som mest plastisk under dess tidiga utveckling. (därför har barn lättare att lära än vad man har när man blir äldre) Metoder för att studera hjärnan- beteende: - PET/SPECT, - LESION/OLYCKSFALL/SJUKDOM - MRT - EEG - Hudkonduktans Perception: - Hur vi tar in, processar och integrerar information från våra sinnen. Top down —>...