Föreläsning 2 - Att se eller int4e se samhället PDF

Preview

Summary

Föreläsning baserad på Göran Ahrnes bok "Att se samhället". ...

Description

Att se eller inte se samhället Föreläsning 2 Ahrne, Göran (2007) ”Att se samhället” Makt Explicit makt - Synlig (våld, hot) - Kan vara knuten till positioner (polisens våldsmonopol, lärare) Implicit makt - Inte direkt observerbar - Makt kan vara svårt att observera - Omedveten ”Relationell makt” och ”diskursiv makt” (se nedan)

Vad är samhället? Finns många föreställningar och teorier om vad samhället är inom sociologin. Många försök att karakterisera vilken typ av samhälle vi lever i: nätverkssamhälle, postindustriella samhället, informationssamhället, tjänstesamhället etc… Var och en av dessa identifierar viktiga händelser i samhället och hur det är fördelat. Men Ahrne är tveksam. Enlig honom följer inte samhället en enda logik. Det är komplext. Oklart var ett samhälle börjar/slutar. Bättre att se samhället som en blandning av olika processer. Består av en mängd olika relationer, normer, roller, positioner, kulturer, lagar osv… Han talar om samhället som ett socialt landskap; använder naturen som en metafor för samhället. Flera krafter är verksamma samtidigt och gränser mellan samhällen är konstruktioner, snarare än naturliga och faktiska. Dynamiska karaktären; samhället går inte att se eller förstå i sin helhet; vilken natur, var och när? Menar man Skånes slätter, fjällen eller Stockholms skärgård? Enda sättet att förstå naturen eller samhället är genom abstrakta och svåra men användbara idéer. Men – det centrala i samhället är relationer mellan individer. (viktig poäng). Samhället består inte av enskilda individer. Individer är alltid inbäddade i relationer och nätverk av dessa. Det finns ingen individ som lever helt själv. Alla har under sina första år formats av andra vuxna människor. Vi ingår alla i relationer, även den ensammaste människan på jorden. Hen har betydelsefulla andra som påverkar hen även om de inte längre är i livet. Åtminstone formella relationer med någon på banken eller med kassörskan på ICA. Men om man tillverkar sina kläder och redskap själv då och bor i vildmarken? Jo, då kommer ju åtminstone kunskapen från en annan människa. Relationer kan vara så lite som mellan två eller som mest med flera. Individer ingår i flera konstellationer mellan individer samtidigt. Mellan positioner (handla om roller, lärare/student ex), friare relationer (makt;

kanske inte är så fria eftersom vi är beroende av varandra). Vissa relationer är präglade av ”reciprocitet”: - Binder samman människor i tid och rum - En ”gåva” skapar en ”skuld” att ge tillbaka - Ofta handlar det om asymmetrisk reciprocitet o Makt o Kontroll av värdefulla resurser o Någon slags ojämlikhet (man får mer och ger mindre eller tvärtom) Samhället är ett ”ekosystem” av myriader av konstellationer av relationer - symmetriska och asymmetriska, - formella och informella, - jämlika eller ojämlika

Relationer -

Typifieringar och föreställningar Normer och förväntningar Identiteter Iscensättandet av oss själva Lagar Resursbehov (mat, husrum, kärlek)

Om vi kan bortse från allt detta skulle vi kanske kunna vara fria, men – våra handlingar, även om vi var fria, är ju också reglerade… Vi är ju t.ex. underordnade lagar. Vi är därför aldrig helt ”fria” som individer. Vi är formade (strukturerade) individer. Man bedöms inte av en isolerad individ när man möter någon ny. Man blir bedömd efter de relationer man ingår i. Status är en följd av relationer du ingått eller ingår i. När man ska ta sig in i nya sammanhang behöver man medvetet ha koll på vilka koder man behöver kunna. Vilka detaljer är viktiga? (Snabba Cash) Ahrne talar om en slags ”grundlag”. Bourdieu: “The battle of minor differneces” – allt handlar om detaljerna. Svårt att se detaljerna för någon utomstående. Ahrne: ”Vi är förpackade människor”: - Vi manifesterar våra relationer när vi framställer oss själva - Våra kroppar kommunicerar: o relationer vi ingått i eller ingår i. o vår position i samhället o tillgång till resurser o vår status (som är en följd av våra relationer) En mänsklig kropp: - Både biologisk och en social konstruktion - Signalerar hur vi lever våra liv (motion, semester, matvanor, typ av arbete, klass)

Vi jobbar inte bara med våra kläder och vårt hår utan även våra kroppar. Ahrne: Organisatoriska kentaurer - delvis organisation och delvis individ. Många relationer är formade före oss och finns kvar efter oss. - Vi kan t.ex. inte påverka grunderna för rollen mellan student – lektor. En organisation utgörs av fördefinierade och överindividuella positioner och fördefinierade uppgifter som ingår i positionen. Som del av en organisation är vad du gör delvis definierat på förhand. Individerna byts ut, positionerna finns kvar. Överindividuellt – organisationen är oberoende av vilken individ som besitter positionen. - Organisationer ger tillgång till resurser och makt. - Genom tillgång till organisationens resurser ökar handlingsförmågan. - Men individen spelar roll! Individer i organisationer aldrig är helt fria att handla utifrån egen vilja och tycke.

Slutsatsen Ahrne gör: -

-

Det finns inget samhälle utan individer. Det finns inga individer utan relationer. Det finns sålunda inget samhälle utan relationer. Samhället utgörs av ett ”ekosystem” av relationer. Vår biografi är en lång kedja av relationer och hur vi interagerat inom dessa. Relationer är kringskurna av föreställningar och typifieringar, normer och förväntningar. Det sociala arvet/den biografiska situationen: relationer vi bär med oss, och de erfarenheter vi gjort inom dessa, formar vår framtid. Och våra barns framtid (genom relationen förälder – barn). Människors känslor, förmågor, syn på samhället etc. påverkas av var vi kommer ifrån, vår uppväxt, tidigare relationer. Inte så mycket vi tror förändras! Men; varning för determinism! Våra liv är inte förutbestämda. Revolutioner inträffar, maskrosbarn existerar etc… Trots sociologers antydan att det sociala arvet är avgörande så finns det de som inte låter sin barndom begränsa eller definiera dem. Man talar alltså om maskrosbarn som har förmågan att klara sig bra i livet trots dåliga uppväxtförhållanden.

Kapitel 3: Sociologisk teori Varför finns teorier? Vi behöver teorier för att se samhället. De hjälper oss organisera den komplexa verkligheten, att distansera oss och problematisera det förgivettagna. De beskriver vad vi ska titta efter om man försöker förstå samhället. Men varför finns så många olika? Olika teorier fokuserar alltså på olika delar, eller ger olika perspektiv på samma delar. Det kan inte finnas empirer (data, fakta, observationer) utan någon slags teori.

Vad är en teori? -

-

En uppsättning begrepp och påståenden om verkligheten. Antaganden om relationer mellan dessa begrepp (t.ex. vad som orsakar vad: kausalitet, eller vad som kommer först) En teori ska vara överförbar mellan olika situationer eller studieobjekt (exemplet med dockan ”Octapus”) Teorierna påverkar vad vi ser! Rundgång. Vad vi än råkar ut för så har vi en teori. T.ex. regn; har en teori/förklaring som förklarar vad som sker. Nyttan: många saker skulle gå obemärkta förbi utan teorier. Om vi t.ex. inte hade en föreställning om makt så skulle vi inte se makt. När man läser, pratar om och studerar makt så kommer man sedan se det överallt. Det är först när vi börjat se ojämlikheter som vi kan börja göra någonting för att förändra detta. De flesta teorier har alltså stöd av empirisk forskning. Hur väljer vi teori? Man tittar på vad det viktigaste är eller vad man vill förklara. Är det genus? Ja, då är ju en genusteori mest lämpad.

Sociologiska klassiker -

-

Hjälper oss att se vad som oförändrat. Mycket är detsamma idag som för 100 år sedan. Visst vi har internet, iPhones, bilar etc. Men – klass och status, makt och våra identiteter ser likadana ut och formas på samma sätt idag som för 50, 100 eller 300 år sedan. Många/mycket av det gamla är fortfarande relevanta! Hjälper oss att se vad som är allmänmänskligt. Möjliggör att förstå idag genom jämförelse med igår. Man kan jämföra dagens samhälle med tidigare samhällen för att avgöra nytt och gammalt. Ahrne menar att vi lever i en tid där vi tror att allt förändras otroligt snabbt. Detta beror på teknikutvecklingen. Men, i själva verket förändras inte allting. Mycket är detsamma.

Självuppfyllande eller självförnekande kunskap Sociologer studerar ju människor och människor tenderar att ha egna bilder av sig själva och samhället. Begrepp från sociologin: könsroller, status, klass, klassresa, glastaket, att göra kön… Men – vardagliga föreställningar av dessa begrepp kan skapa förvirring och ge flera betydelser till ett begrepp att sociologin tillslut överger dessa begrepp. Alla begrepp som jag kanske tror mig veta vad det betyder kanske jag inte vet. Vad betyder begreppet i just denna teori? Sociologin: - Berör människors vardagsliv och människors vardagskunskap. - Stark igenkänningsfaktor. - Idéer och teorier blir snabbt allmängods. - Vill ofta förklara/ förstå varför och hur det tillsynes triviala är möjligt. Beror på främst tre saker:

-

o Stark igenkänningsfaktor o Många begrepp har blivit allmängods o Men många gånger vill sociologin varför eller på vilket sätt saker sker, inte att det sker… Sociologisk studerar samhället men påverkar också människors tänkande och handlande i samhället.

Att säga att kvinnor blir diskriminerade i arbetslivet är inte svårt, men hur och varför dem blir det är svårare att förklara. Självuppfyllande profetia (Merton): - Något inträffar för att man tror att det skall inträffa: • Ex: börskrasch eller arbetslöshet för invandrare. En expert säger att det ska bli börskrasch och därför blir det, det eftersom folk säljer sina aktier. • Eller: medvetenheten av svårigheten att få jobb som invandrare. Man ger istället upp och avstår från att söka vissa arbeten vilket reproduceras ojämlikheten i samhället. - Kunskap om människor kan alltid återverka på människor och få dem att handla annorlunda. Men - ibland inträffar inte något för att förutsägelser får människor att handla på ett annat sätt, detta kallas inte för självuppfyllande profetia, utan är alltså tvärtom: • t.ex. valundersökningar eller riksdagsval: Om en opinionsmätning visar på att ett parti ser ut att vinna överlägset kanske många människor struntar i att rösta eftersom ”X ändå kommer vinna”. Detta kan dock leda till att det paritet inte alls vinner och att utfallet blir helt annorlunda. - Kunskap kan möta motstånd (för kunskap är makt): • Från de som vill försvara sitt övertag i samhället • Från de som vänder sig mot att beskrivas som offer.

Kritik mot sociologi och sociologer -

Skyller alla problem på samhället eller ”strukturen” och ser därmed att förändra samhället som lösningen på många problem. Men i förändring tycker aldrig alla olika och människor gör motstånd. Detta kan leda till icke avsedda konsekvenser. • Att skylla på samhället vid problem är nästan som att skylla på tyngdlagen om man ramlar och bryter benet. Det är alltså meningslöst att skylla på samhället och se förändring av det som en lösning på problem.

Så, vad har vi lärt oss idag? 1. Samhället går aldrig få syn på i sin helhet. 2. Det är oklart var ett samhälle börjar och var det slutar. Eller när ett samhälle är. 3. Samhället utgörs av ett oändligt och dynamiskt ”ekosystem” av relationer.

4. Relationer är både ”fria” och mer formella i form av relationer mellan positioner som överskrider individerna som innehar dem. 5. Vi bär med oss de relationer vi ingått i och ingår i genom livet. Vi bedöms av och bedömer andra efter de relationer de ingår eller har ingått i. 6. Vi är bra på att läsa av människors status. 7. Varje relation är också en maktrelation. 8. Maktrelationer bygger på tillgång till resurser, där resurser kan vara allt ifrån kärlek till pengar, från förmåga att ta till våld till kunskap. 9. Makt kan vara relationell men också diskursiv. 10. Diskursiv makt är ofta ”osynlig” och verkar för att göra sig själv osynlig, dvs. legitimera maktutövning eller förtryck. 11. Diskursiv makt kan vara djupt dold i våra ”common sense” förståelse av världen (i typifieringar, definitioner av situationer, föreställningar, kunskap). 12. Makt upptäcks oftast enklast genom det motstånd den ger upphov till.

Teorier Det finns ingen naken betraktelse av verkligheten; iakttagelser och information måste alltid på nåt sätt filtreras och tolkas. Vi behöver teorier för att: • kunna se sammanhang och mönster. Teorier är en slags princip för att organisera observationer vi gör. • få distans till det vi studerar och överkomma våra ”blinda fläckar”. • se det gemensamma i det som förefaller olika, och se skillnader i det som förefaller lika. • Teorier har nästan alltid stöd av empirisk forskning, men verkligheten kan bekräfta olika teorier. Teorier är sällan ömsesidigt uteslutande. Ofta kompletterar de varandra genom att förklara olika saker eller på olika nivåer. • Teorier formar samhället. • Kan få konsekvenser: självuppfyllande profetia ___________________________________________________________________________

Kapitel 1: Mellan människorna finns samhället Begrepp -

”Bindestreckssociologier” – s. 10 ”Maktens isberg” – s. 12 ”Relationell makt” och ”diskursiv makt” – s. 13-15 ”Reifiering” mänskliga kunskaper ses som ofrånkomliga. ”Grundlag”?

naturliga

och

Vad är sociologi? Sociologi handlar inte om historia, utan om interaktionen mellan dig och mig, här och nu. Men – det har dock utvecklats en historisk sociologi som undersöker relationer och strukturer förr i tiden. Fokus på det som är vanligt och nära. Varför är våra grannar som de är, och varför gör de som de gör? – s. 11 Skillnad på människors motiv till sitt handlande och de verkliga förklaringarna till det. ”Närheten är både ett problem och en förutsättning för sociologin.” – s. 18 ”Man kan faktiskt se sociologiämnet som en blandning mellan filosofi och statistik.” – s. 85

Sociologin förändras i Sverige 1980-tal: Sociologin gick från att främst se till förhållandet mellan individ och samhälle till att se samhället som relationer mellan människor. Förut beskrevs skiftet från att kvinnan var hemmafru tills att hon började lönearbeta som ett könsrollsproblem  Senare förstod man att det inte handlade om attityd hos kvinnan utan om att mannen har mer makt än henne. ”Istället för att se till förhållandet mellan individ och samhälle kan man också se hur människors relationer förmedlas via organisationer. Samhället finns inte ovanför människorna utan mellan dem, i de relationer som de ingår i när de går i skolan, när de arbetar, när de tränar fotboll eller när de går hem.” – s. 99

Varför är det svårt att se samhället? Vad hindrar oss från det?

Vi ser människor men inte samhället. Vi ser inte vart de är på väg, vilka relationer de har till varandra eller hur de mår. ”För att kunna undersöka makten i samhället måste sociologin också handla om politiken och om staten.” – s. 94 ”Maktens isberg” – de som reser med poliseskort eller limousin är viktiga och har makt? Vi tror att vi kan se makt. Makt förknippas ofta med våld; polis och militär, men också till politiker och andra högt uppsatta människor. Men – maktens symboler är fota föråldrade och överdrivna. Makt handlar om långt mycket mer än våld och konflikt. Människor har inte

makt, det är genom kraften i sin position de har makt. När en person avgår säger hen ifrån sig makten och det är därför man brukar prata om att man ”klamrar sig fast vid makten”. Men, endast en bråkdel av makten är synlig, därav begreppet ”maktens isberg”. ”Att makt ofta är osynligt är ett av de viktigaste skälen till att det är svårt att se samhället.” – s. 13 Relationell makt Weber: makt finns mellan människor. En aktör (A) kan få en annan aktör (B) (individ eller organisation t.ex.) att göra någonting som den annars inte skulle gjort. Hur? Genom beroende av resurser som en annan individ kontrollerar. - Relationen mellan makt och beroende – s. 13-14 - Kärlek och makt: den som älskar minst och är minst beroende har mest makt. o Makt skapas och upprätthålls av känslor. o Den som älskar minst lämnar, därför har denne makt och kan utnyttja den andres kärlek. - Implicit eller omedveten makt: Denna typ av makt är erkänd i vår lagstiftning. Osynliga maktrelationer: - Den som har makt behöver inte säga varje dag och påminna andra om att hen har det. - Det tas för givet att den personen har makt. Behöver inte hota eller ryta om att ”det är jag som har makt” - De äldre männen ser inte deras makt – men de kontrollerar ju resurser som kan förstöra deras karriär och sociala liv. Kvinnan är därmed beroende av mannen och mannen kan få henne att göra något hon inte vill. - Blir ofta inte synliga förens en öppen konflikt bryter ut. Makt visar sig i någon form av motstånd. Foucault: ”Makt blir ofta synlig genom det motstånd som maktutövningen ger upphov till”: o Passivt motstånd (barnet lägger sig på marken och sparkar) o Passiv aggressivitet o Konflikt o Protester, våldsamt motstånd Konsekvenser av osynlig makt: - Man känner inte riktigt till hur mycket makt den andra parten har. Lösning? - Våga vägra och skapa konflikt Diskursiv makt Handlar om att uttrycka och skapa normer och förväntningar om vad människor ska tänka, tro och göra. Men – den diskursiva makten framställs

egentligen inte som någon sorts makt utan snarare som någon form av kunskap, moral, ideologi eller kultur. Denna makt finns i: - …det som lärs ut i skolan, - …det sätt som nyheter rapporteras - …och i det outtalade förutsättningarna för vad som kan sägas i debatter. Alltså; makten finns i språket och påverkar tänkandet. Finns i det sätt vi pratar med varandra och vilka förväntningar vi har av varandra. Den diskursiva makten leder till att människor gör och säger som de tros förväntas göra och säga. ”Diskursiv makt hindrar människor från att hitta alternativ och våga utmana den relationella makten.” – s. 15 -

Kognitivt: föreställningar, normer, typifieringar Normalitetens gränser och avvikelse: man kan kontrollera människor genom hur vi tänker. Legitima argument och värderingar Det sociala kunskapslagret Vardagsförståelser

Allmänna, självklara och förgivettagande föreställningar. Vi ser alltså inte att det är en tankekonstruktion, vi tror att verkligheten är så. Allt förtryck som finns i världen åtföljs av föreställningar som legitimerar dessa. - Diskursiv makt döljer sig själv. Framstår inte som maktutövning utan som naturlig och självklar. - Ofta delar de förtryckta de föreställningar och normer som förtrycker dem. - Frihetskamper börjar ofta med protester mot föreställningar och problematiseringar av det förgivettagna. Reifiering: mänskliga kunskaper ses som naturliga och ofrånkomliga.

Olika sätt att föreställa samhället Man behöver distansera sig från det ständiga nyhetsflödet som talar om förändring; i nyheter såväl i tidningar och tv, inom konsten, kulturen, politiken och inom samhällsvetenskapen själv. Det är dessa nyhetsflöden som gör det svårt att se samhället och bara när man ser förbi det kan man se samhället. Sverige har i stort sätt sett likadant ut i 50 år, minst, vad gäller t.ex. brottsstatistik, politik etc. Närhet och distans För de som lyckas, för de som har hamnat rätt i den samhälleliga labyrinten, för de som inte stöter emot väggarna, finns inget samhälle. ”Om man har medvind märker man inte att det blåser” – s. 19. ”There is no such thing as society” – Margaret Thatcher

1. Samhället som hinder Man ser endast samhället som ett hinder, förbud och något som stoppar en. Lagstiftningar, regler, hastighetsbegränsningar, skattelagstiftningar… Associeras ofta med staten eller det offentliga. 2. Samhället som de andra Distans. Något man inte kan prata med. Anonymt. De som gör fel: de bygger hus som täcker utsikten, de kör långsamt, de tar våra jobb… Man själv är samhällets centrum och norm. 3. Samhället som möjlighet och gemenskap Mer positiv bild av samhället. Man får vara tillsammans med andra, samarbeta och utvecklas. ”Community spirit”. För att förstå samhället bör man inte (vilket många sociologer har en tendens att göra) fokusera uteslutande på de...