Instuderingsfrågor Köprätt PDF

Preview

Summary

Download Instuderingsfrågor Köprätt PDF

Description

Aktiv stopprätt: Kräva att varan återlämnas 63§ 4st KöpL Passitv stopprätt: Säljare kan beordra leverantören att inte lämna ut varan till köparen 61§ KöpL. Separationsrätt: Säljarens detentions-/stoppnings-/återtaganderätt gäller även mot köparens borgenärer, köpeobjektet ingår inte i köparens konkursbo. Samverkan inom handel, handelskommission: - Kommissionären = Köper eller säljer egendom för någon annans – kommittentens – räkning. Äganderätten går direkt mellan kommittenten och TM. T ex second hand försäljning, inom bilhandeln och inom värdepappershandeln. Handelsagent, återförsäljare, ensamrätt, franchising och kooperation viktiga samverkansformer.

Instuderingsfrågor till NJA2018 s. 866 –Hästen Favor FACIT FINNS PÅ CANVAS Hur ska begreppet näringsidkare i 1 § KKL tolkas? Definitionen är utformad i nära anslutning till artikel 1.2 c) konsumentköpsdirektivet. Begreppet säljare används i direktivet istället för näringsidkare. Med säljare avses en fysisk eller juridisk person som enligt avtal (som omfattas av direktivet) säljer konsumentvaror inom ramen för sin närings- eller yrkesverksamhet. FACIT: se p. 7 i NJA

Vad är innebörden av begreppet näringsverksamhet i 1 § KKL? Verksamhet som är av ekonomisk natur och av sådan karaktär att den får betecknas som yrkesmässig. Inga större krav på omfattning eller krav på vinstsyfte. Att verksamheten skatterättsligt inte betraktas som näringsverksamhet saknar självständig betydelse vid en konsumenträttslig betydelse. FACIT: se p.8

Vilket EU-direktiv ligger till grund för begreppetnäringsidkare i 1 § KKL? Konsumentköpsdirektivet.

I målet C-149/15 Wathelet (förhandsavgörande) uttalade EU-domstolen att begreppet säljare (som motsvaras av begreppet näringsidkare) ska tolkas enhetligt i hela EU. EU-domstolen hänvisade i sin tolkning till syftet med och grunden till (ovannämnda) direktiv. Vad var enligt domstolen direktivets syfte samt grund? Syfte är att säkerställa en hög konsumentskyddsnivå, och direktivet grundas på tanken att konsumenten befinner sig i ett underläge gentemotnäringsidkaren i fråga om såväl förhandlingsposition som informationsnivå. FACIT: se p.11

Vad är innebörden av ett förhandsavgörande och var i EU-rätten regleras det?

Nationella domstolar inom EU:s medlemsländer kan begära EU-domstolen om ett förhandsavgörande, dvs ett besked angående EU-rättens tolkning och giltighet, när det föreligger oklarhet hur rättsakterna ska tolkas. Det är ett bindande beslut. Ett förhandsavgörande innehållet en tolkning av unionens föredrag eller rättsakter. Högsta nationella instans ska begära förhandsbesked om rättsläget är oklart. Andra nationella domstolar, lägre instanser, får begära förhandsbesked. Förhandsbeskedet regleras i Art 267 FEUF.

Vad är innebörden av det s.k. sambandsrekvisitet? Tillräckligt påtagligt samband. Samband mellan näringsverksamhet och näringsidkarens försäljning behöver finnas för att det ska kunna innefattas inom KKL. Det ska alltså föreligga ett samband (förbindelselänk) mellan avtalet och näringsverksamheten, den ska också vara tillräckligt påtaglig. Man kollar på om säljaren på grund av näringsverksamheten vid avtalet anses ha intagit en överlägsen ställning mot en sådan typisk konsument. Ett uttryck för detta är att säljaren använder näringsverksamhetens marknadsföringsresurser eller avtalsförmulär som vanligtvis används i verksamheten. FACIT: se p. 13-18

Vilken lag är tillämplig på hästköpet? KöpL.

Instuderingsfrågor 1. Vad menas med termerna onerös respektive benefik? Onerös rättshandling kräver en motprestation, t ex köp. Benefik är en rättshandling/att fullgöra något värde för någon annan utan krav på motprestation.

2. Vad menas med följande begrepp a) derivativa fång: Vanligaste laga fånget (laga fång = lagligt sätt att få äganderätten till något), man kan härleda äganderätten till tidigare ägare, ex köp. b) extinktiva fång: Speciell form av derivativa fång, äganderätten övergår trots att den tidigare ägaren inte medverkat t ex godtrosförvärv, där en köpare under vissa villkor får behålla den köpta saken fastän säljaren inte är agare till den (god tro krav). c) originära fång: Innebär fång av sådana ting som saknar ägare, t ex jakt, fiske, svampplockning.

3.Ta reda på om följande lagar är huvudsakligen dispositiva eller tvingande: köplagen, konsumentköplagen, konsumenttjänstlagen och konsumentkreditlagen! KöpL = Dispositiv KKL = Tvingande till konsumentens fördel KTjL =Tvingande till konsumentens förmån Konsumentkreditlagen = Tvingande till konsuments förmån

4. Vad är innebörden av de juridiska begreppen lös och fast egendom? Fast egendom finns reglerat i Jordabalken 1§ 1st JB. Lös egendom finns inte definierat utan tolkas e contrario mot fast egendom – alltså alla förmögemhetstillgångar som inte är fast egendom är lös egendom.

5. Vad är innebörden av det juridiska begreppet lös sak? Alla lösa saker är lös egendom, men all lös egendom är inte lösa saker. Lösa saker är fysiskt påtagliga saker. T ex bil, stol mm. Det som utgör lös egendom men itne lösa saker är immateriella saker t ex patent, upphovsrätt.

6.Är överlåtelse av lös egendom ett formalavtal eller ett konsensualavtal? HR: Konsensusavtal, det är giltigt oavsett formen det ingåtts på (inga formkrav som vid ex köp av fastighet). Även giltigt om avtalet upprättats muntligt. Avtalstyper med formkrav kallas formavtal respektive realavtal.

7.Vad är ett konsumentköp? När avtal ingår mellan konsument och näringsidkare, KKL tvingande till konsumentens fördel.

8.Vad är ett tillverkningsköp? Tillverkningsköp är då man beställer ex 4 stolar som ska vara så osv. Varan tillverkas enligt köparens önskemål/anvisningar. Gäller ej om köparen tillhandahåller en väsentlig del av avtalet.

9.Ta reda på vilket tillämpningsområde följande lagar har: köplagen, konsumentköplagen, konsumenttjänstlagen och konsumentkredit-lagen! KöpL: Köp av lös egendom, byte av lös egendom. Gäller ej överlåtelse av tomträtt. KKL: Gäller köp av lösa saker som en näringsidkare säljer till en konsument inom sin näringsverksamhet. I vissa fall även byte av lösa saker. KTjL: Gäller avtal om tjänster som näringsidkare utfört åt konsumenter då tjänsten avser: - Arbete på lösa saker, ej behandling av levande djur/människor - Arbete på fast egendom, på byggnader eller andra anläggningar på mark eller i vatten eller på andra fast saker - Förvaring av lösa saker, ej levande djur Konsumentkreditlagen: Gäller kredit som en näringsidkare lämnar eller erbjuder en konsument. Gäller också om krediten erbjuds eller lämnas till en konsument om den förmedlas av näringsidkare som ombud för kreditgivaren.

10. Vad är innebörden av att stå risken för varan? Kopplat till avlämnandet. Stå risken för varan avgör vem av parterna som ska stå för problem eller skador som inträffat varan i fråga vid den tidpunkten.

11. Vad är innebörden av hämtningsköp respektive transportköp? Hämtningsköp: Köparen ska hämta varan hos säljaren eller på annan plats där varan finns vid köpet. I regel ska den hämtas där säljaren har sitt försäljningstillfälle eller sitt hemvist om det ej finns affärsställe. Varan avses avlämnad när köparen har varan i sin besittning. Från den tidpunkten bär köparen risken för varan. Transportköp: Kan vara platsköp eller distansköp. Platsköp innebär att varan transporteras till köparen inom en och samma ort eller samma område som säljaren

brukar transportera varor till, avlämnandet sker när varan överlämnas till köparen 7§ 1st KöpL. Vid ett distansköp transporteras varan till annan ort, varan anses avlämnad när säljaren lämnat varan till den transportör som åtagit sig transporten (7§ 2st KöpL). Om säljaren själv ombesörjer transporten sker avlämnandet först när varan överlämnats till köparen 7§ 2st KöpL. Vid platsköp övergår risken när varan överlämnats till köparen. Vid distansköp övergår risken till köparen när varan överlämnats till transportören. Om säljaren själv transporterar varan övergår risken när varan överlämnats.

12. Vad menas med abstrakt respektive konkret faktiskt fel i varan? Faktiskt fel – ett fel som berör egendomens fysiska skick Abstrakt fel – fel som föreligger när egendomen avviker från vad köparen normalt kan förvänta sig, avvikelser från en normal eller förväntad standard. Konkreta fel: Avvikelser från vad parterna har avtalat angående varans egenskaper, avvikelser från en överenskommen eller förväntad standard.

13. Vad menas med rättsligt fel? Vad menas med rådighetsfel? Rättsligt fel: Föreligger om en vara är belastad med annans äganderätt, nyttjanderätt eller liknande som strider mot avtalet Rådighetsfel: Föreligger om myndighet har inskränkt eller förbjudit viss användning av varan. Trots att den får säljas får en inte användas (ex körförbud på bil).

14. Vilka påföljder kan köparen använda vid säljarens kontraktsbrott i form av fel i varan? Köparen kan agera på sex olika sätt om inte felet beror på honom eller något förhållande på hans sida: - Kräva avhjälpande - Kräva omleverans - Kräva prisavdrag (jämkning) - Häva köpet - Kräva skadestånd - Hålla inne betalningen

15. Har köparen någon skyldighet att undersöka varan före respektive efter köpet? I normalfallet är köpare inte skyldig att före köpet undersöka varan, inte ens om det kan ske utan större besvär, men gör han det, på eller låter bli att göra det, får han inte senare åberopa fel som borde märkts vid undersökningen, om inte säljaren handlat mot tro och heder. 21§ KöpL innehåller om vilken tidpunkt som är avgörande för felbedömningen. HR: bedömning ska ske med hänsyn till varans beskaffenhet ivd den tidpunkt då risken för varan går över på köparen. Efter köpet. Den egentliga undersökningsplikten uppkommer först när varan har avlämnats. 31§ KöpL säger att när varan har avlämnats ska köparen så snart omständigheterna medger det undersöka den i enlighet med god affärssed (god affärssed innebär att undersökningsplikten varierar beroende på varutyp,

förpackningssätt osv). Kravet på undersökningsplikt är generellt strängare för näringsidkare än privatpersoner.

16. Vad är den avgörande tidpunkten för bedömningen av varans beskaffenhet? Tidpunkten för bedömning om varan är felaktig ska bedömas med hänsyn till varans beskaffenhet vid den tidpunkt som risken går över på köapren. 21§ KöpL.

17. Vad har en garanti för rättslig innebörd? Köpare har en reklamationsskyldighet (32§) men 32§ innehåller även en tvåårig preskriptionsregel räknat från den tidpunkt köparen tagit emot varan. Köparen har alltså två år på sig att upptäcka felet, men när felet är upptäckt måste han reklamera inom skälig tid vilket är betydligt kortare än två år. Dock säger 32§ att detta inte gäller om annat följer av en garanti eller utfästelse, man kan alltså på grund av att KöpL är dispositiv avtala preskriptionstiden längre eller kortare med säljarens garanti till köparen.

18. Har köparen någon skyldighet att inom viss tid meddela säljaren att varan är felaktig? Köparen måste meddela säljaren inom skälig tid från det att felet upptäckts 32§ KöpL, enligt KöpL är detta någon eller några dagar max. Inom KKL är det upp till två månader. Preskriptionstiden för KöpL och KKL skiljer sig.

19. Har köparen rätt att begära prisavdrag även om säljaren förklarar sig villig att istället avhjälpa felet eller företa omleverans? Hur beräknas storleken på prisavdrag som sker med stöd i lag p.g.a. fel i varan? 20. Har köparen rätt att hålla inne hela eller delar av betalningen (efter förfallodagen) i väntan på att säljaren åtgärdar felet eller företar omleverans? 21. Vilka påföljder kan köparen använda vid säljarens kontraktsbrott i form av dröjsmål med avlämnandet av varan? 22§ KöpL, fyra olika: - Kräva att köpet fullgörs 23§ - Häva köpet 25 och 26§§ - Kräva skadestånd 27 och 28§§ - Hålla inne betalningen 42§

22. Har det någon betydelse för en köpares möjligheter att häva köpet att en beställd vara skall tillverkas eller skaffas fram särskilt för köparen efter dennes anvisningar och önskemål? Ja, om varan är specifik för köparen och om säljaren inte kan tillgodogöra sig varan på annat håll får köparen endast häva köpet om syftet med köpet är väsentligt förfelat genom dröjsmålet, 26§ KöpL.

23. Har köparen någon skyldighet att inom viss tid meddela säljaren att han avser att häva köpet? Reklamationsskyldighet i 29§, krävs att man reklamerar i tid och meddelar säljaren att man anser att kontraktsbrott föreligger och att man därför vill använda sig av någon eller några av de påföljder lagen anger.

24. Har köparen rätt att hålla inne hela eller delar av betalningen (efter förfallodagen) i väntan på att säljaren levererar varan? 42§ KöpL har köparen krav på grund av säljarens dröjsmål eller på rund av att varan är felaktig, får köparen hålla inne så mycket av betalningen som motsvarar kravet. Detta kallas detentionsrätt.

25. Vad är direkt respektive indirekt förlust? Direkt förlust = Direkt kopplat till uteblivna avtalet, ex måste köpa varan från en tredje aktör. Indirekt förlust: 1. Förlust till följd av minskning eller bortfall av produktion eller omsättning 2. Annan förlust till följd av att varan inte kan utnyttjas på ett avsevärt sätt 3. Utebliven vinst till följd av att ett avtal med TM har fallit bort eller inte blivit riktigt uppfyllt 4. Annan liknande förlust, om den varit svår att förutse.

26. Vad är innebörden av kontrollansvar? Vad är förutsättningarna för att köparen skall kunna kräva skadestånd av säljaren vid dröjsmål med avlämnandet eller fel i varan? Kontrollansvar enligt 27§ KöpL, har fyra rekvisit som alla måste uppfyllas om man ska visa på att kontraktsbrott beror på något utom ens kontroll, visar säljaren på att de fyra rekvisiten är uppfyllda kan köpare ej kräva skadestånd: 1. Hinder för fullgörelse (faktiskt hinder) 2. Hinder utom säljarens kontroll 3. Säljaren kunde skäligen inte ha förväntats räkna med hindret vid köpet 4. Hindrets följder kunde inte ha undvikts eller övervunnits Säljaren har bevisbördan, så köparen har rätt till ersättning för den skadan han lider om säljaren inte visar på samtliga 4 rekvisit för kontrollansvaret. Inom kontrollansvaret ersätts direkt förlust 67§ KöpL, vid försummelse ersätta både direkta och indirekta förluster.

27. Vilka rättsliga konsekvenser inträder för en avtalspart om han inte inom skälig tid meddelar sin motpart att hans prestation blir försenad eller att det föreligger något annat hinder för hans fullgörelse? Enligt 28§ KöpL ska säljaren lämna köparen meddelande om hindret och dess inverkan på möjligheterna till fullgörelse ifall säljaren hindras från att fullgöra köpet i rätt tid. Får inte köparen ett sådant meddelande inom skälig tid efter att säljaren fått eller borde ha fått kännedom om hindret, har köparen rätt till ersättning för den skada som kunde ha undvikits om han fått meddelandet i tid.

28. Har säljaren skyldighet att enligt KöpL respektive KKL ersätta produktskador, dvs. skada som uppkommit på annan egendom än den försålda varan? Enligt KöpL så täcker inte skadestånd ersättning för förlust av skada som köparen tillfogas på annat än den sålda varan 67§ 1st KöpL. Enligt KKL sp omfattar skadeståndet skador på annan egendom som tillhör köparen eller annan i hushållet vars produkt inte är avsedd för näringsverksamhet 31§ KLL.

29. Har säljaren enligt KöpL respektive KKL skyldighet att ersätta personskada, dvs. skada som en vara orsakat på person? Personskada orsakad av vara regleras varken i KöpL eller KKL, däremot regleras det i produktsäkerhetslagen (2004:451) 1§ 1st Produktsäkerhetslagen.

30. Vid vilken tidpunkt har köparen rätt att frånträda avtalet (hävning) p.g.a. av att köparen inte betalar i tid? 54§ KöpL Hävning på grund av dröjsmål med betalningen, säljaren får häva köpet på grund av köpares dröjsmål med betalning om dröjsmålet utgör ett väsentligt avtalsbrott. Har säljaren förelagt köparen med en bestämd tilläggstid för betalningen och är den inte oskäligt kort, får köpet hävas även om köparen inte betalar inom tilläggstiden. Medan tilläggstiden löper får säljaren häva köpet endast om köparen meddelar att han inte kommer betala inom denna tid. Har varan kommit i köparens besittning får säljaren häva köpet endast om han har förbehållit sig rätt till detta eller köparen avvisar varan.

31. Har köparen rätt att avbeställa en vara? Vad har säljaren för rätt till ersättning vid en avbeställning? 37§ KKL. Om köparen avbeställer varan innan avlämning har säljaren inte rätt att hålla fast vid köpet och kräva betalning. Säljaren har dock rätt till ersättning enligt 41§ KKL: 1. Kostnader som han haft för att ingå och fullgöra avtalet 2. Särskilda kostnader till följd av hävning eller avbeställning 3. Förlust i övrigt med ett belopp som är skäligt med hänsyn till priset för varan, omfattningen av nedlagt arbete och omständigheterna i övrigt.

Tillämpningsuppgifter 1. Möjligheten att kräva avhjälpande av fel, häva köpet m.m. beror på vilken lag som är tillämplig på köpet. Vilka av följande avtalssituationer omfattas av Köplagen samt ange i förekommande fall om någon annan lag blir tillämplig: a) Adam köper en brödrost på ett varuhus. KKL.

b) Berit köper av Cecilia en begagnad cykel som hon funnit i en radannons i dagstidningen. KöpL.

c) En privatperson säljer via radannons två begagnade skrivbord till ett nystartat IT-företag. KöpL.

d) Degeberga bageri HB beställer en ny frys från Industrifrys AB. I avtalet ingår att säljaren också skall installera frysen. Vilken del utgör den övervägande delen av prestationen? KöpL är tillämplig för varan. För tjänsten är inte KöpL tillämplig 2§ 2st KöpL.

e)Leif och Lena skall köpa ett av husen i Västra hamnen i Malmö, men i prospektet lägger de märke till en för dem obekant term. Köpet avser överlåtelse av tomträtt med tillhörande byggnad. Tomträtt = Lös egendom. Är säljaren näringsidkare är KKL ej tillämplig 1§ KKL. Är säljaren privatperson KöpL blir inte tillämplig 1§ 3st KöpL. 13:7 JB hänvisar till reglerna för överlåtelse av fast egendom, se kap 4. JB.

f)Eva anlitar en snickare, som skall tillverka en ny brygga till hennes sommarstugefastighet. I offerten ingår allt material. KTjL. 1§ 1st 2 p.

g)Fabian beställer fem skjortor hos en skräddare. Fabian förser skräddaren med tyget, som han själv köpt på en av sina många resor. Beställning av tillverkning av 5 skjortor = tjänst. Köparen tillhandahåller materialet. KtjL ej tillämplig, ej tillverkning av lösa saker, 2§ KtjL. KKL? Tillverkningsköp 2§ KKL. Eftersom Fabian tillhandahåller en väsentlig del av materialet kan vissa bestämmelser i KTjL bli aktuella: 4§ 1 st, 6 och 7§§ KtjL. Vad är dominerande förpliktelsen i avtalet dock? Utgör tjänsten/tillvekrningen av skjortorna den övervägande delen? KKL inte tillämplig 2§ 2st.

h)Ett svenskt företag beställer en maskin från ett amerikanskt företag. Lagen om internationella köp (1987:822), CISG, egentligen en konvention. KöpL ej tillämplig 5§ KöpL.

i)En klädbutik anlitar en målerifirma för att måla om i fikarummet. KöpL ej tillämplig, möjligen tillämpas analogt.

2.Dekoratören D’ecoman har fått uppdraget att utföra en blomdekoration av en byggnad i samband med Snillenas dag den 2 mars. Han har därför beställt 9500 liljor till detta ändamål av Liljegren AB. Samtidigt har D’ecoman hos Liljegren AB beställt 100 liljor till sitt eget 50-årskalas samma dag. Enligt avtalet ska blommorna levereras den 1 mars kl. 13.00. Strax före detta klockslag ringer emellertid Liljegren AB och beklagar att leveransen från Tyskland inte kan komma på utsatt tid, eftersom lossningen av båttransporten med blommorna blivit försenad på grund av en vild strejk i hamnen. Förhoppningsvis går det kl. 19.00 i stället. D’ecoman tappar nästan besinningen eftersom både han och Liljegren AB vet att dekorationen ska vara utförd senast kl. 10.00 den 2 mars. D’ecoman säger att han häver köpen och kräver ett saftigt skadestånd och sätter

igång med att undersöka om han kan få tag i plastbl...