Instuderingsfrågor PDF

Preview

Summary

Instuderingsfrågor för delkurs 4, Moderna tiden....

Description

Instuderingsfrågor 1800-talet 1. Vad är den industriella revolutionen (IR)? Vilka förändringar åsyftas? Vad är det som är ”revolutionärt”? Den industriella revolutionen innebär den samhällsförändring som skedde i början på 1800talet. Revolutionen tog sin början i England innan den spred sig till Europa och resten av världen. De förändringar som speciellt beaktas är förändringen från det agrara jordbrukssamhället till ett industrialiserat samhälle. Vidare ledde revolutionen till att samhällsstrukturen ändrades genom att fler människor flyttade in till städerna för att arbeta i fabrikerna istället för att arbeta på den egna gården. Den nya strukturen som började råda krävde att människorna tjänade pengar för att kunna försörja sig genom att köpa mat, kläder och betala hyra. Det revolutionära med den industriella revolutionen är att den skapar teknologiska och ekonomiska förändringar som påverkar de sociala och politiska förhållandena i samhället. I England skedde denna förändring naturligt medan den i Europa var påtvingad för att komma ikapp utvecklingen i England. 2. Vad menas med den första, tredje och tredje industriella revolutionen? Hur åtskiljs de? Vad är speciellt för respektive revolution? Första: har sin utgångspunkt från England i slutet på 1700-talet. Den utmärkande innovationen under den första industriella revolutionen var ångmaskinen. Andra: inträffade i slutet på 1800-talet och utmärks av flera viktiga innovationer bland annat den elektriska motorn och förbränningsmotorn är i fokus. Det är även under denna revolution som den atlantiska ekonomin som knöt samman Europa och Nordamerika var i centrum. Tredje: denna revolution utspelades i slutet av 1900-talet. Den geografiska förankringen hade spridits ytterligare och Stilla havsekonomin med Japan och USA:s västkust utgjorde ett komplement och konkurrent till den atlantiska ekonomin. Industrialiseringen ökade även takten i Östasien. 3. Var startade IR och varför där? Hur spreds den och varför på det sättet? Den industriella revolutionen startade i Storbritannien 1780 och höll på till 1830. Utvecklingen startade i Storbritannien bland annat eftersom Storbritannien var utsatt för en handelsblockad från Napoleon i Frankrike. Denna blockad gjorde att Storbritannien var delvis

isolerad från Europa och det skedde en utveckling av industrierna. I och med att Storbritannien varit isolerat under en längre tid viste man inte på kontinenten vad som hände och därför spreds inte revolutionen till Europa förrän under 1800-talet. Den industriella revolutionen spreds långsamt till resten av världen och började bland annat genom att man stal idéer från Storbritannien t.ex. maskiner som spinning Jenny. Man anställde även utvecklare från Storbritannien i andra länder för att de skulle utveckla industrierna man hade själv. 4. Vilka är den industriella revolutionens institutionella förutsättningar samt förändringar? Förutsättningar för den industriella revolutionen är arbetskraft, kapital, teknologier, naturtillgångar och organisationer. Dessa fem faktorer påverkar om ett land ska kunna industrialiseras eller inte. Industrialiseringen kräver stor arbetskraft och denna arbetskraft måste komma från någonstans. Arbetskraften i många av de industrialiserade länderna kom från landsbygden och jordbruket. Arbetarna kunde lämna jordbruket eftersom det utvecklades nya teknologier som gjorde det möjligt att producera mer föda trots att det fanns färre bönder. Kapital är också en viktig faktor eftersom kapitalet gjorde det möjligt att investera i fabrikerna och utveckla nya teknologier samt betala arbetare. Nya teknologier gjorde det mer lönsamt att arbeta i fabriker än att arbeta vid hemmet. Man utvecklade teknologier som spinning Jenny som gjorde det möjligt att tillverka mer tyger på kortare tid. Den industriella revolutionen kräver stora mängder naturtillgångar. Det utvecklades nya motorer som krävde bland annat stenkol, järn osv. Ett land som hade mycket naturtillgångar hade förutsättningar för att kunna industrialiseras. Den sista faktorn som avgör industrialisering är organisationer. Organisationer innebär vilka sociala, politiska och religiösa institutioner som finns i ett land samt om dessa är för eller emot en förändring. Den industriella revolutionen innebär en förändring från ett agrart samhälle till ett industrisamhälle. 5. Vilka är 1800-talets viktiga teknologiska innovationer samt kopplingar till samhällsförändringar? De viktigaste teknologiska innovationerna under 1800-talet var utvecklandet av textilindustrin. Genom skapandet av nya maskiner som spinning Jenny blev det möjligt för fabrikerna att skapa mer tyger än man tidigare kunnat göra när man skapat tyger i hemmen. Andra viktiga innovationer under 1800-talet var byggandet av infrastruktur som vägar, kanaler och järnväg. Speciellt järnvägen är en viktig innovation eftersom denna underlättade

transporteringen av material samt reducerade transportkostnaderna. Järnvägen gjorde även marknaden större och nationell eftersom det blev lättare att transportera varor mellan olika städer i olika delar av landet. 6. Hur och åt vilka håll spreds IR före första världskriget? Varför en inre cirkel och sedan periferier (se Schön, Vår världs ekonomiska historia)? Varför den sena ryska

industrialiseringen?

Varför

lyckosamma

och

varför

misslyckade

industrialiserare? Hur kan vi jämföra Europa med Latinamerika, Afrika och Asien? Den industriella revolutionen före första världskriget utgick från England och spred sig långsamt till kontinenten i början på 1800-talet. Utvecklingen kom sedan att spridas till Amerika och Asien. De viktigaste innovationerna var bland annat järnvägen då denna gick hand i hand med utveckling av jordbruket. I Europa och Nordamerika sammanföll järnvägsbyggandet med den nya stålindustrin som växte fram. Under detta skede i slutet på 1800-talet och början på 1900-talet började utvecklingen även att sprida sig till periferin. Detta skedde på europeiskt initiativ, för att förstärka administrationen av europeiska koloniala bosättningar. En inre cirkel och periferier berodde på att det i Europa skett en agrar revolution och man gått från ett agrart samhälle till ett industriellt samhälle i början på 1800-talet. Detta gynnade nu den vidare utvecklingen då handeln växte och nya industrier kunde växa fram. Periferin dvs. områden som låg utanför Europa utvecklades långsammare bland annat eftersom det var längre avstånd mellan städerna, marknaderna var små och industrin var obetydlig. I dessa områden levde även de feodala villkoren kvar under 1800-talet och den inhemska kraften för industriell utveckling var svag och motståndet starkt. Ryssland hade en sen industriell revolution eftersom de var en av de fattigaste nationerna. Den sena utvecklingen berodde även på att livegenskapen levde kvar länge under 1800-talet och tillät därmed ingen utveckling. Lyckade och misslyckade industrialiserare grundar sig främst i viljan att utvecklas samt om man har arbetskraft, kapital, naturtillgångar, teknologi och organisationer. Ryssland misslyckades med att utvecklas under en längre tid eftersom viljan till att förändras inte fanns. Detta var även fallet i Osmanska riket. Man hade inte viljan till att utvecklas och förändras utan ville hålla kvar vid det gamla.

Latinamerika skiljer sig från Europa på en rad punkter. Latinamerika hade varit koloniserat av Europa och under 1800-talet genomgick Latinamerika en rad förändringar. De kastade av sig det koloniala styret, invandringen skötfart med snabb befolkningstillväxt samt att exporthandeln ökade. Man hade även en svagare grund för marknadsekonomi och industrialisering jämfört med Nordamerika och Europa. Latinamerika kom senare att exportera varor till Europa som inte kunde produceras där t.ex. kaffebönor, kakao osv. Afrika var i början på 1800-talet världens fattigaste kontinent och hade länge lidit under koloniseringen. Kontinenten var även glest befolkad och befolkningsökningen hade länge varit svag bland annat på grund av slavhandeln samt att det fanns flera ekologiska begränsningar när det gällde möjligheterna att bedriva mera intensivt jordbruk. Afrika skiljer sig från Europa genom att man har en stagnerande befolkningstillväxt och det råder politisk ostabilitet. Det var även svårt att transportera varor inom kontinenten eftersom kostnaderna var höga bland annat på grund av svåråtkomlig terräng. I och med den glesa befolkningen, den rörliga kulturen och det extensiva jordbruket gjorde det svårt att hålla samman stora riken och att producera överskott av livsmedel för att kunna underhålla administratörer, industrier och större städer. Transaktionskostnaderna blev därmed höga och industrialisering inte möjlig. I Asien rådde en befolkningsminskning under 1800-talet. Samtidigt som denna minskning rådde stagnerade även den genomsnittliga produktionsnivån. Detta innebar därmed att avståndet till Europa och Nordamerika i fråga om ekonomisk styrka växte. Asien var påverkat av sin geografi då en del områden var svår åtkomliga och det rådde höga kostnader för alla transporter. 7. Hur förändrar IR samhällen och världen? Den industriella revolutionen förändrar världen genom att göra den mer sammansvetsad och ”mindre”. Det är lättare att resa och det är billigare att transportera varor i och med byggandet av järnväg. Industrialiseringen förändrar även synen på staden. Desto mer ett land industrialiseras desto mer ökar urbaniseringen och fler människor flyttar in till städerna. Städerna fungerade som knytpunkter för industrier, transporter, handel och andra tjänster och dessa växte även i snabb takt. Förändringar som skedde i världen var även att migrationen ökade. Människor flyttade till nya områden eller andra länder bland annat eftersom det inte fanns tillräckligt med arbete på hemorten. 8. Hur förändrades genusrelationerna under och p.g.a. IR?

Med den industriella revolutionen kom även en ny genusordning. I det traditionella jordbrukssamhället var hushållet en bärande enhet för produktionen och konsumtionen. Hushållet styrdes av husbonden dvs. mannen. Mannen var hushållets juridiska företrädare och arbetsledare. Arbetet fördelades utefter medlemmarnas ålder och kön och detta ledde till att män och kvinnor hade olika arbetsuppgifter. I och med den industriella revolutionen omdefinierades arbetsmarknaden. Kvinnors arbete förblev lägre värderat än männens arbete. Nya begränsningar infördes för kvinnors arbete t.ex. kvinnor fick inte arbeta nattetid vid gruvorna osv. Detta ledde till att kvinnor inte kunde ta de arbeten som betalade mer lön. Husbondeväldets principer om mannens kontroll över hushållet och dess inkomsten utsattes för ett starkt tryck genom industrialiseringen. I och med de låga löner som rådde var hushållet beroende av även kvinnans inkomster och detta kom att leda till att arbetsmarknaden för kvinnor växte genom exempelvis textilindustrins och livsmedelsindustrins tillväxt. Det kom även ett utökat behov av tjänster i städerna som hembiträden, butiksbiträden och kontorsbiträden. Däremot reducerades kvinnans roll i arbetsmarknaden genom lagar och regler. Detta för att mannen skulle kunna behålla sin försörjande roll. Kvinnans arbetstider begränsades inom vissa branscher och utestängde kvinnor från delar av arbetsmarknaden. 9. Hur levde fattiga män och kvinnor under IR? Fattiga män och kvinnor levde även de i städerna under industriella revolutionen. Däremot var det vanligt att de levde trångt och många tillsammans. Det hände även att de levde i baracker på fabrikerna de arbetade på och låstes in under natten. 10. Hur och varför kan man säga att liberalismen är 1800-tales ideologi? Vilka är centrala delar i 1800-tales liberalism? Liberalismen sägs vara 1800-talets ideologi eftersom liberalism var ett ledord under 1700talets revolutioner. Amerikanska revolutionen och franska revolutionen är grunden för den industriella revolutionen som tar fart i slutet på 1700-talet i Storbritannien. Liberalism är ett ledord eftersom man sökte frihet och jämlikhet och trodde sig uppnå detta genom revolution. Under 1800-talet är de centrala delarna för liberalism individuella frihet t.ex. tryckfrihet, yttrandefrihet, frihet att organisera sig och frihet från fångenskap. 11. Vilka är de centrala delarna i 1800-tales konservatism? Konservatismen började blomstra i mitten av 1800-talet när romantiken ebbade ut. Konservatismen grundar sig i Platons tankar om samhället som en organism. En konsekvens

av detta tankesätt är att samhället inte tål häftiga rubbningar i form av reformer eller revolutioner. En annan konsekvens blir även att alla samhällsmedlemmar har sin givna plats i samhällskroppen. Konservativa menar även att makten bör vara centrerad hos monarken och den ämbetsmannastab som står till hans förfogande. Konservativa betonade starkt egendomsägarens ansvar gentemot sina anställda dvs. egendomslösa. 12. Hur utvecklades tänkandet inom socialismen? Vilka ideologiska delar kan socialismen delas upp i? Socialismen föddes i Frankrike i början på 1800-talet. Tidiga socialister trodde på ekonomisk planering inspirerad av priskontroller. De menade att staten skulle organisera ekonomin och hjälpa de fattiga. Staten skulle även reglera privat egendom alternativt förbjuda privat egendom helt och ersättas av kollektivt ägande. Under mitten av 1800-talet utvecklade Karl Marx tillsammans med Friedrich Engels Det kommunistiska manifestet, vilken kom att bli ”bibeln” för socialism. Marx menade att arbetarklassen och medelklassens intressen var varandras motsatser och att samhället var uppdelat mellan bourgeoisen och proletariatet. Socialismen kan delas upp i flera ideologiska delar däribland marxismen, dvs. den gren som grundades av Karl Marx, revisionismen, grundad av Edward Bernstein. Bernstein menade att Marx ideologi inte kunde upprätthållas mot bakgrunden av erfarenheter man tillskansat sig senare. Marxismen grundar sig i att proletariat och kapitalister ständigt skulle befinna sig i motsättning till varandra och att detta skulle leda till medelklassen proletariserades och att arbetarnas andel i varors värdestigning skulle bli allt mindre. 13. Vad innebar proletariseringen och urbaniseringen? Hur förändras samhället av dessa processer? Urbanisering = folkförflyttning från landsbygd till stadsområden. Proletarisering = den process där människor övergår från att vara arbetsgivare till att bli anställd. Samhället förändrades av urbaniseringen eftersom fler människor flyttade in till städerna och tog lönearbeten. Detta kom att påverkade utvecklingen då arbetskraften flyttades från landsbygden

till

industrierna.

Proletariseringen

påverkade

samhället

eftersom

i

jordbrukssamhället var familjeenheten ofta ”egenföretagare”. Man skapade själv det man behövde ha i fråga om mat och kläder. Med övergången till ett industrisamhälle började

människor istället köpa kläder, husrum och mat istället för att tillverka det själva. Detta bidrog till konsumtionen och därmed även till vidare utveckling av samhället. 14. Varför och vart migrerade människor under 1800-talet? Vilka vad sändarländer resp. mottagarländer? Människor migrerade främst pga. bristen på arbete. Andra faktorer för migration var att hemorten erbjöd lägre löner än andra orter och därför flyttade man. Under 1800-talet ökade även rörligheten mellan nationer och många migrerade till bland annat den Nya Världen. Sändarländer var främst Asien därifrån många flyttade till den Nya världen (USA). Det främsta mottagarlandet var Amerika eftersom där fanns möjligheter man inte hade i hemlandet. Genom att flytta till Amerika kunde man få jord att bruka själv eller arbete inom industrin som gav bättre löner än industrin i hemlandet gav. Detta berodde på att Amerika behövde mer arbetskraft än vad befolkningen man hade kunde ge. 15. Hur utvecklades kvinnorörelsen? Varför nåddes kvinnlig rösträtt senare än männens rösträtt? Kvinnorörelsen uppstod under franska revolutionen och företräddes av bland annat Marie Gouze i Frankrike och Mary Wollstonecraft i England. Inte förrän i mitten av 1800-talet började kvinnorörelsen spridas i flera länder t.ex. England och USA. I och med att kvinnorna saknade rösträtt kunde de inte omedelbart påverka de politiska besluten men de kunde agera som påtryckare. Kvinnorörelsen kämpade framförallt för att kvinnor skulle bli myndiga och få samma arvsrätt som sina bröder. Detta skulle leda till att kvinnor fick en möjlighet till att bli ekonomiskt oberoende och få näringsfrihet. När kvinnorna uppnått detta övergick man till frågor om rätt till utbildning, rätt till statliga ämbeten samt rösträtt. Ellen Key var en av de första som engagerade sig i kvinnlig rösträtt vid sekelskiftet 1900. Kvinnlig rösträtt nåddes senare än manlig rösträtt eftersom man var rädd att kvinnor skulle rösta som de blev tillsagda och därmed utgöra ett hot mot de styrande. Kvinnorna nådde även rösträtt senare än männen eftersom man inte lade fokus på rösträtten förrän senare utan man började med att kämpa för fri- och rättigheter. 16. Hur och varför enades Tyskland och Italien? Vilka konsekvenser fick det? Tyskland och Italien enades 1882 då Italien gick med i Trippel Alliansen. Italien gick med i alliansen eftersom de motiverades av spänningarna som rådde mellan alliansen och Frankrike. Denna spänning kom inte att bestå då Bismarck avsattes 1890 och Tyskland ingick ett icke-

aggresionsavtal med Ryssland. Detta tvingade då Frankrike att vara vänliga mot Ryssland och spänningarna som funnits började avta. Däremot delades Europa in i två rivaliserande block. 17. Vad betydde nationalismen för de tyska staterna och kejsardömet Österrike? Nationalismen för de tyska staterna och kejsardömet Österrike betydde att de tyska staterna ville skapa ett enat Tyskland. Man hade flera förslag om Stortyskland och Lilltyskland. Stortyskland innebar att Österrike skulle ingå i det nya enade Tyskland som skulle skapas medan Lilltyskland innebar att Österrike sattes utanför. Lilltyskland var det förslag som vann och det man sedan skapade. För Österrike innebar detta att man förlorade inflytande i området och därmed viktiga allianser. Österrike knuffades ut ur Tyskland 1866 till följd av kriget mellan Österrike-Preussen. För Tysklands del fick man nu ett enat rike istället för flera småstater som alla ledde sig själva. Genom enandet av Tyskland fick man större möjlighet till industrialisering. 18. Vad innebar sionismen och hur är den relaterad till europeisk nationalism? Sionismen innebär judisk nationalism och grundades av Theodor Herzl under det sena 1800talet i Europa. Herzl trodde att enbart en judiskstat kunde bringa judar fred och garantera deras säkerhet. Den sionistiska rörelsen uppmanade judar världen över att slå sig ner i Palestina. Sionismen är relaterad till europeisk nationalism genom att den förespråkar samma saker. Man vill ena ett folk och skapa gemenskap genom att bosätta sig i samma område. Sionisterna vill ena judarna och skapa en judiskstat på samma sätt som de tyska småstaterna ville enas och skapa en tyskstat utan influenser från andra.

Europeisk expansion under 1800-talet 1. Vilka var orsakerna till europeiska imperialism? De främsta orsakerna till europeisk imperialism var tillgång till marknader och råvaror. Genom tullar som infördes stängdes marknader och man sökte ständigt efter nya. Råvaror behövde nationerna ha för att kunna industrialiseras. Industrialiseringen krävde stora mängder råvaror och dessa råvaror behövde komma någonstans ifrån. Utöver dessa två faktorer utgav territorier även nationell säkerhet och militärmakt samt att de gav internationell prestige. 2. Varför blev det inga krig mellan europeiska länder då dessa expanderade i Afrika?

Orsakerna till att det inte blev krig mellan de europeiska länderna då dessa expanderade i Afrika var att man precis avslutat flera krig och man var trött på att kriga. Man ville ha fred och stabilitet. Däremot var man i stort behov av nya källor för råvaror då man utvecklade industrierna i hemländerna. Man hade även uppmärksamheten på annat håll bland annat försökte man förbjuda slaveriet. Huvudorsaken bakom att inga krig utbröt mellan de europeiska länderna var att man under Berlinkon...