Lathund - avtalsrätt, skadestånd, straffrätt, PDF

Preview

Summary

LATHUNDSKADESTÅNDHur svarar man på en tentafråga om skadestånd? Kom fram till om det är en sak eller personskada enligt 2: Kontrollera andra specialområden, såsom trafikförordningen Undersök Adekvat kausalitet Faktiskt samband (kausalitet) vad har hänt? Finns ett orsakssamband? En bevisfråga! Rättsl...

Description

LATHUND SKADESTÅND Hur svarar man på en tentafråga om skadestånd? 1. Kom fram till om det är en sak eller personskada enligt 2:1 2. Kontrollera andra specialområden, såsom trafikförordningen 3. Undersök Adekvat kausalitet Faktiskt samband (kausalitet) – vad har hänt? Finns ett orsakssamband? En bevisfråga! Rättsligt samband (adekvans) – hur ska man rättsligt värdera det som hänt? En rättsfråga! 4. Vad krävs det för ansvarsgrund och är den uppfylld? (Ex: culpa, strikt ansvar, brott, osv) - strikt ansvar - FB eller hund och katt-lagen - brott - BrB Förekommer brott eller strikt ansvar? -NEJ? → Gör culpabedömning Culpabedömning - Risk = hantering av risker. - Frekvensen = sannolikheten - Inse skaderisken = -Vore det typiskt att inse att det fanns en skada - Förebyggande = kan man förebygga det? Kan man göra på ett annat sätt? 5. Kan någon annan hållas ansvarig? Ex. 3:1 SkL. 6. Finns praxis? Ja/nej? 7. Vilken ersättning kan den skadade få? Bestämmelser finns i kap. 5 SkL 8. Jämkning? kap. 6 SkL.

AVTALSRÄTT 

Är det ett inomobligatoriskt förhållande eller utomobligatoriskt? (Inomobligatoriskt = ta i första hand hänsyn till avtalet i sig. Utomobligatoriskt = avtalslagen ska tillämpas)



Är avtalet ogiltigt? → Ta hänsyn till omständigheterna vid avtalets ingående, IN CONTRAHENDO (2833 §§ tillämpas i första hand, sedan 36 §) → Ta hänsyn till avtalet i sig (36 § AvtL), I SIG → Ta hänsyn till förändrade omständigheter, IN CONTRACTU (36 § AvtL)

 

Har ett avtalsbrott begåtts? (Har någon inte fullföljt sin plikt enligt avtalet) Om JA - vad kan detta få för påföljder? (Fullgörelse, prisavdrag, hävning, osv.)

Fastställande av avtalsinnehållet. Gör samlad bedömning av: - Ordalydelsen av muntliga och skriftliga uttryckliga avtalsvillkor

- underförstådda avtalsvillkor - Bakgrundsrätten (lagar, handelsbruk) - Vad som sagts och gjorts och inte gjorts (passivitet) under avtalsförhandlingarna - Vad som sagts och gjorts och inte gjorts efter avtalets ingående - illojalitetsaspekter (bl.a ondtrosregeln) → om någon gjort något illa - skälighet Hur ett avtal ska eller kan tolkas är omöjligt att ge ett kort och koncist svar på. Det är i slutänden domstolen som avgör vilken metod som ska användas. Vid en tvist kan dock parterna lägga fram argument, som talar för eller emot, att en eller flera metoder och regler ska användas. Domstolen har använt många olika tolkningsmetoder när den ska tolka avtal. Utöver olika metoder för avtalstolkning har domstolen utvecklat flera tolkningsregler i rättspraxis. Här nedan följer grundläggande tolkningsmetoder och tolkningsregler i sin korthet. Språkinriktad tolkning – är precis vad det låter som, avtalet tolkas efter sin ordalydelse och den språkliga innebörden. Det främsta problemet vid språkinriktad tolkning är givetvis att i efterhand tolka muntliga avtal och med säkerhet kunna bedöma vad som faktiskt har sagts. Vid muntliga avtal blir det därför svårt att tillämpa denna metod. Ord kan många gånger vara diffusa eller har flera innebörder vilket försvårar tolkningen ytterligare. Teleologisk tolkning – innebär att avtalet tolkas mot bakgrund av avtalets ändamål. Här försöker man identifiera avtalets ändamål och därefter se om det är möjligt att uppnå ändamålet utifrån hur avtalsinnehållet är utformat. Branschinriktad tolkning – innebär att avtalet tolkas utifrån de vedertagna branschnormer som finns. Innan avtalet tolkas måste det utredas vad ett uttryck betyder i en viss bransch, t.ex. ”haverifritt fartyg” eller ”invändig rengöring”. Norminriktad tolkning – innebär om avtalet inte har behandlat vissa frågor eller villkor försöker man fylla ut avtalet med normer. Syftet är att underlätta för avtalsparterna att få ihop ett fullständigt avtal. I dessa situationer måste man utreda vad normen är en viss situation och därefter tolka avtalet mot denna bakgrund. Finns det dispositiv lag på ett visst område blir denna ofta avgörande för hur avtalet ska tolkas. Systeminriktad tolkning – innebär att en avtalsbestämmelse, som ingår i ett strukturerat avtal, tolkas mot bakgrund av andra avtalsbestämmelser som på något sätt är sammankopplade med varandra. Tolkningen ska förefalla naturlig och harmoniserande utifrån avtalets helhet. Oklarhetsregeln/ond tro – innebär att den som sett till att en viss formulering eller ett visst villkor tagits med i avtalet också ansvarar för den delen. Är det oklart hur en del av avtalet ska uppfattas så tolkas den delen till den ansvariges nackdel. OND TRO → part som vet att motparten missuppfattat avtalet, blir bunden till motpartens uppfattning om avtalet. Minimiregeln – innebär att en oklar avtalsbestämmelse ska tolkas på det sättet som innebär minsta betungande resultatet för den förpliktigade, dvs. den som är skyldig prestera p.g.a. den aktuella bestämmelsen. Tolkning e contrario – innebär att avtalet tolkas motsatsvis. Om det i ett avtal står t.ex. ”A ansvarar för att bilens motor är i mycket gott skick” och det senare visar sig att framaxeln på

bilen är trasig innebär en tolkning e contrario att A inte är ansvarig för kostnader som detta kan innebära. ”Skrivet går före tryckt” – detta är en princip som gäller vid avtalstolkning. Är något i avtalet tillskrivet i efterhand gäller det, som huvudregel, före vad som är tryckt.

STRAFFRÄTT A1 → Brottet i sig: – underlåtenhet Garantställning (vid oäkta underlåtenhet) – kausalitet och gärningsculpa – nationella begränsningar → Pröva rekvisiten. Gärningsculpa? 1. Det finns en risk med handlandet och det finns en miniminivå av kontroll 2. Handlingen ska ge eventuella påföljder → För möjlighet till god poäng har det dock krävts att man förklarar och motiverar varför kravet på gärningsculpa är uppfyllt, det är inte tillräckligt att endast skriva att gärningsculpa är uppfyllt utan någon närmare motivering A2 - Rättfärdigande omständigheter Återfinns i kap. 24 BrB. Rättfärdigandeomständigheterbyggerpåen intressekonflikt; andra intressen går före • Exempel Nödvärn (en person begår brott mot person pågår), Nöd (naturkatastrof gör så att man måste agera) Putativ nöd (Enligt praxis rörande så kallad putativ nöd kan dock det faktum att en person felaktigt trott sig vara i nöd under vissa omständigheter innebära att man bedömer situationen som om nöd verkligen förelegat och ansvarsfrihet kan därmed uppkomma.) - Samtycke – Polislagen, utsökningsbalken, rättegångsbalken – Social adekvans • Typexempel – Situation (t.ex. nödvärnssituation) – Försvarlighet (ej uppenbart oförsvarligt) TÄCKNINGSPRINCIPEN → Måste fylla A1 & A2 innan man kan gå vidare till B1. B1- Det allmänna skuldkravet UPPSÅT - Avsiktsuppsåt(syfte,vilja at tåstadkomma viss tresultat .Ex.”Skjuter med avsikt att dda”.) - Insiktsuppsåt(förståelse i relation till omständigheter och/eller följder. Ex.”Frstr att den jag skjuter r en mnniska”, alt. ”Har ingen avsikt att dda, men frstr att effekten kommer att intrffa”.)

- Likgiltighetsuppsåt(misstanke om risk för en omständighet eller en följd och likgiltig inför riskens förverkligande. Ex. NJA 2004 s. 176) OAKTSAMHET Oaktsamhet (personlig culpa): - Medvetenoaktsamhet (misstanke om ris kför en omständighet eller en följd men ej likgiltig inför riskens förverkligande. Ex. NJA 2004 s. 176) - Omedvetenoaktsamhet (ej misstanke om risk för en omständighet eller en följd men gpersonen borde ha insett risken. Ex. ”Bilisten misstnkte inte att fotgngaren tnkte springa ut i gatan. Man prvar om bilisten borde ha insett det.”) B2 - Ursäktande omständigheter Ibland kan man förstå att någon gör fel; gärningen är fel men gärningspersonen ursäktad • Exempel – Excess (BrB 24:6) – Straffrättsvillfarelse (BrB 24:9) – Frivilligt tillbakaträdande (BrB 23:3)

ALLA PRINCIPER Löftesprincipen = Man kan bli ensidigt bunden. Kontraktsprincipen = Man är bunden när båda parterna är överens, detta är vanligast inom formalavtal. Principer Vissa principer, som de som gäller inom avtalsrätten, de gäller inom avtalsrätten. Medan andra gäller överlag. T.ex Legalitetsprincipen = 2 tolkningar. 1. inget straff utan lag 2. Legalitetsprincipen kan allmänt sägas innebära att all maktutövning ska vara grundad på lag eller annan föreskrift. Legalitetsprincipen kommer till uttryck i Regeringsformen 1 kap. 1 § tredje stycket, "Den offentliga makten utövas under lagarna" Objektivitetsprincipen = Principen gäller domstolar och offentlig förvaltning och är inskriven i grundlagen (regeringsformen). Den innebär ett krav på att domstolarna och myndigheterna ska beakta allas likhet inför lagen och vara sakliga och opartiska. 1 kap. 9 § regeringsformen

Likhetsprincipen = Återfinns i 1 kap. 9 § regeringsformen. Principen innebär att alla är lika inför lagen, och att lika fall skall behandlas lika. Principen innebär inte att alla beslut skall vara lika, utan att fall dr de sakliga frutsttningarna r lika skall bedömas på samma sätt. Officialprincipen = Skyldighet (myndigheter & domstolar) har en skyldig att utreda ett ärende fullt ut.

Proportionalitetsprincipen = Straffet ska vara proportionerligt i jämförelse med brottet. Offentlighetsprincipen

Processrättsliga principer – Generella/allmänna principer Kontradiktionsprincipen - alla ska höras. Den princip som säger att ingen får dömas ohörd och att en part skall ha kännedom om samt möjlighet att kommentera allt material i målet för att på så sätt kunna påverka domstolens beslut. Ackusatoriska principen - Processrättslig princip vilken innebär att rätten skall förhålla sig opartisk och inte själv föra in processmaterial i processen utan bara besluta över den utredning som parterna själva har fört in i målet samt att åklagaren har bevisbördan för sina påståenden, se NJA 1990 s 542. Koncentrationsprincipen - Koncentrationsprincipen, som hänger samman med omedelbarhetsprincipen, innebär att huvudförhandlingen i ett mål som regel ska ske utan avbrott ("fortgå i ett sammanhang"), och finns uttryckt i RB 43:11 (för tvistemål) samt 46:11 (för brottmål). Återfinns art. 6 EKMR.

Offentlighetsprincipen – Innebär att man kan vara med under rättegången och kan begära ut domens handlingar Negativ rättskraft- (samma sak som res judicata och ne bis idem) - Negativ rättskraft betyder att samma mål, d.v.s. samma sak som domen behandlat, mellan samma parter inte kan prövas i en ny dom. Dispositionsprincipen - är en processrättslig princip i RB 17 kap. 3 § och RB 30 kap. 3 § där parterna med stöd i delegationsprincipen har delegerats en rätt att sätta upp processens ramar inom vilken rätten måste hålla sig. Det processmaterial som parterna för in i målet är det enda som rätten får använda i sin bevisvärdering. EKMR (art. 6) Rätten till rättvis rättegång

Strikt ansvar = objektivt ansvar. SAMMA SAK. T.ex ansvar för barn i sammanhang om skadestånd.

RÄTTSSTAT Vad är det? → stat som följer lagarna.

Sveriges regering har beskrivit hur den ser på definitionen av rättsstatsprincipen: "Rättsstatsprincipen innebär att ingen får stå ovanför eller utanför lagen, att staten och statsorganen är skyldiga att följa gällande rätt och att det finns garantier mot missbruk av statsmakten. Förutom formell legalitet som innebär att lagar följs krävs dessutom att lagar stiftas och tillämpas utan diskriminering och med respekt för individens värdighet och mänskliga rättigheter. Det krävs likhet inför lagen och ett oberoende och fungerande rättsväsende som alla har tillgång till, rätt att få anklagelser om brott utredda och prövade inom en rimlig tid i en rättvis rättegång inför en oberoende och opartisk domstol, samt förbud mot godtyckligt frihetsberövande. Ett fungerande rättsväsende kräver okorrumperade poliser och åklagare, oberoende advokater, en obunden och opartisk domarkår, samt att domstolarnas beslut efterlevs." (Skr. 2007/08:109 s. 16). En rättsstat är en stat där rättssäkerhet råder. Definierande drag är självständiga domstolar och en verkställande offentlig makt som verkar inom ramen för positiv rätt tillkommen genom en allmänt vedertagen metod För att säkerställa frånvaro av godtycke i behandlingen av den enskilde ställs vanligen vissa mer preciserade krav på en rättsstat. Exempel inkluderar att den anklagade i en rättegång betraktas som oskyldig tills motsatsen bevisats (oskuldspresumtion) och att rättegångar skall vara öppna. Maktdelningen: Den verkställande - regering Den lagstiftande - riksdag Den dömande - domstol Denna uppdelning är till för att inget organ ska ha all makt och därmed kunna missbruka den....