Livets uppkomst PDF

Preview

Summary

Anteckningar från livets uppkomst föreläsning...

Description

Livets uppkomst: Jordens ålder: 5 miljarder år Äldsta bergen: 4 miljarder år Mindre land än nu Åskväder Ne-slag av asteroider, kometer (himlakroppar, som under hundratals miljoner år ständigt bombarderade jorden) Atmosfären: koldioxid, vattenånga, kväve Inget ozonlager som skyddade mot UV-strålning Uppgift: Att ta reda på var och när man tror att livet uppstod, jämför olika teorier Sid:155 Enligt några olika hypoteser livet ha uppstått i:  Djuphavet, där det pyser upp material från jordens inre, så kallade black smokers,  Grunda vattenpölar,  Sprickor i berggrunder  Mellanskikten i lermineral Amerikanske biokemisten Stanley Miller att molekylerna kan bildas från elektriska laddningar i en vattenmiljö, men det finns några argument mot den att det var inga ozonlager som skyddade mot UV-strålning.

Levande organismer Arvsmassa (RNA) Förpackning (membran) Omsätta energi Utvecklas Föröka sig

De första organismerna Encelliga Varmt, 80,90 C Energi: vätgas (svavel) Kolkälla: CO2 Skyddat Sid:19

Cellen *Cellmembranet: En oljeliknande hinna, det är gränsen mellan omgivningen och cellens inre värld, består av lipider, uppbyggd av fettliknande ämne, s.k. fosfolipider *Byggstenar: fosfolipider *Dubbellager: ut sidan och in sidan (polar och opolär) *Vilka ämnen som passera direkt: små och fettiga (opolär) som syrgas och koldioxid (samt vatten i vattenkanalerna) proteinkanaler: proteinpumpar: kräver energi Prokaryota celler (före kärna): utan kärna Eukaryota celler (äkta kärna): med kärna Sid: Organeller-funktion:  Cellmembran: Reglerar vilka ämnen som ska släpas in och ut (En gräns * mellan omgivningen och cellens inre värld*) Filter  Cellvägg: Ger cellen stadga och rörelseförmåga, samt ger cellen skydd, stöd och en bestämd form. (Ett Skydd) (inte djurcell)  Kärna: Är den organell som innesluter arvsmassan, DNA *DNA-skydd (Hjärnan) (inte bakterierna)  Ribosom: Är cellens ”proteinfabriker”  Mitokondrie: Är cellens ”energiverk”. Här sker cellandningen. (inte bakterierna)  Kloroplast: Är växtcellens ”solceller”, Här sker fotosyntesen (som omvandlar ljusenergi till kemisk energi)

*Läxa* Livsbetingelser (Livsförutsättningar): Alla organismer behöver näring som ger energi och byggstenar Energi: Fototrof: Fotosyntes  Koldioxid +vatten+ solljus  socker +syre Kemotrof: Kemiska föreningar (använder cellerna kemiska föreningar för att få energi) sina Byggstenar, kol  Autotrof: CO2 (t.ex. fotoautotrof)  Heterotrof: Organiska ämne *Trof betyder näring*

Växter: Foto autotrof Människor: Kemo heterotrof Det första livet: Kemo autotrof Grundämnen:  Kol, väte, syre  Kväve, fosfor, svavel  Metaller

Organiska föreningar: Proteiner

Lipider (fetter)

Grundämnen kol, syre, väte, och kväve svavel

Kol, väte, syre och fosfor

Byggenheter aminosyror

Uppgifter Bygga upp kroppen (hud, muskler, naglarna, håret..) Skynda på kemiska reaktioner i cellerna Bekämpa främmande ämne Fungerar som signal ämne Fettsyror, glycerol Lipider har många uppgifter i fosFolipider cellen. De utgör: 1. cellens energiförråd (i andra hand efter holhydrater) 2. (triacylglyceroler)

3. byggstenar för cellens membraner (fosfolipider och kolesterol) Kolhydrater

Kol, väte, syre

Enkla sockerarter

Nukleinsyror (DNA,RNA)

väte, kol, kväve , fosfor och syre

Nukleotider

Nödvändiga både för hjärnaktivitet och för fysisk aktivitet (Energi) arvsmassan

Spår av liv:    

Fossilets namn; Stromatoliter Hur fossilet bildades: Förstenat stam som fastnat i bakterie tråder Typ av organism: Fotosyntes (Blågröna bakterier) Ålder: 3 miljarder

Systematik:  Linne: Han delade livet i tre delar: o Växter riket o Djur riket o Mineral riket  1860: 3:e rike: encilliga  1969: r riken: svampar, bakterier  1981: uppdelning av bakterier: bakterier, arkeer  Idag: 3 domäner; Arkeer, Bakterier, Eukaryoter

Domän 1; Arkeer: (sid:142)     

Arkeer är de organismer som är mest lika jordens första organismer De flesta är kemoautotrofer Saltbakterier lever i döda havet Metanbakterier lever i syrefria miljöer, t.ex. kärrbottar och komagar Värme och syra älskade bakterier lever i värmt och lågt Ph miljöer , t.ex. varma källor (svavel syra) ”105 degree”

Domän 2 Bakterier: (sid;143)       

Encelliga Många har betydelse för människan Föröka sig: Genom delning Delas in efter kemiska egenskaper, t.ex. äktabakterier Hetrotrofa E.coli, Salmonella (man blir sjuk av detta från kycklingen) Fototrofa

Domän 3 Eukaryoter: (sid:160)  Encelliga eukaryoter uppstod för ca 2 miljarder år sen  Endosymbiosteorin (Endosymbios betyder att levande organismer ’r beroende av andra levande organismer): Samlevnad mellan olika bakterier  Dagens organeller var ursprungligen fria bakterier som togs upp av andra bakterier  Ex.1: Mitokonderia: Från en bakterie som hade cellandning  Ex.2: Kloroplast: Från en bakterie som hade fotosyntes (cynobakterie)  Stöd (att teorin stämmer): Mitokondrie och kloroplaster har eget DNA  Föröka sig: Genom kön förökning (at två könsceller ska träffa varandra), speciallag könsceller som sammansmälter till en ny individ med ny genetisk kombination  Fler cellighet vanligast (då om nån cell dör slutar inte organismens liv)  Indelning: Enkaryoter Djur

Enkla enkaryoter:  Djurliknande: o Amöba o Toffeldjur

Växter

Svampar

Enkla Enkaryoter

o Spordjur o Slamsvampar  Alger: Rödalger, Grönalger, Kransalger

Växtriket:  Fotoautotrofer  Växterna har troligen utvecklats grönalger  Stöd: o samma pigment, klorofyll a och b (a, b är namn på olika typ klorofyll o Lagrar stärkelse o Cellväggar innehåller cellulosa  Växter (är inte grönalger eftersom) har stam

Indelning Mossor (sporer)

Kärlväxter

Fröväxterf Sporkärlväxter

Gömfröiga Nakerfröiga

Lummer fräken ormbunkar

Svampriket:  Skiljer sig från o Djur: svampar har cellvägg (djur har inte cellvägg) o Växter: Svampar har kitin i sin cellvägg (inte cellulosa) , ingen fotosyntes  Kemohetrotrofa  Svampar kan leva på olika sätt:  (Från Rezvan) Parasiter: Utnyttja andra organismer som fortfarande lever Nedbrytare: alltså, genom att använda materialet i andra organismer som har dött. På så sätt firgör de mineralnäringsämnena i dött material, så att växter kan ta upp dem Samarbetare: tillsammans med en partner i ett samarbeta,

som både tjänar på. Ex Mykorrhiza (svamp+träd) och Lavar (svamp+alg/blågrön bakterie) o Parasiter o Mutualism o Nedbrytare exempel på mutualism: o 1. Mykorrhiza  hyfter+rötter o 2. Lavar svamp+ alg/cyanobakterie (Busklavarna) * o Odlas (för att äta dem), som champinjoner o Växter i skogen (för att träd ska växa ordentligt) o Möglig mat, som mögelsvampar o Används både hemma och i livsmedelsindustrin, som jästsvampar *(Svampar utnyttjar växter för att ta kolhydrater (från sina fotosynteser ) och ge mineral ämne)* *  Förökar sig: med sporer  Kan indelas efter var sporerna bildas o Basidiesvampar, ex. skivlingar, soppar, champinjon, flugsvamp, Karl Johan, kantareller, Taggsvampar o Sporsäcksvampar, ex. Murklor, Jästsvampar, Mögelsvampar (slemsvampar är inte svamp) De flesta djur har    



Inre matspjälkning: Mun, tarm och ofta analöppning Sinnesorgan Nervsystem Muskler Ofta könlig förökning, men även jungfrufödsel (obefruktade ägg) och delning Förekommer...