Matspjälkningen tentafrågor PDF

Preview

Summary

Download Matspjälkningen tentafrågor PDF

Description

Tenta 1 Ange följande anatomiska strukturer till latinska namn och redogör för från vilken struktur (organ) organet startar respektive övergår i. (2p) a) Matstrupe = pharynx → Eso(å)fagus(s) → ventrikeln. b) Tjocktarm = ileum → colon → rectum. Vilket/vilka av följande påståenden är felaktigt? (1p) 1. K-vitamin som är viktigt för blodkoagulationen produceras av bakterier i tjocktarmen. 2. Det vi i dagligt tal kallar ”blindtarmen” är egentligen det maskformiga bihanget som sitter i anslutning till tjocktarmen. 3. Histamin hämmar saltsyraproduktionen i ventrikeln. 4. Villi och mikrovilli gör att ytan för upptag av näringsämnen blir mycket stor. 5. Huvudceller i ventrikeln producerar saltsyra. Svar: Alternativet/alternativen 5 är felaktigt/felaktiga. (parietalceller producerar saltsyra) Beskriv glukoneogenesen. (2p) (LCHF) Den lilla minskningen av glukoskoncentrationen i plasma efter att näringsämnen har tagits upp av blodet stimulerar levercellerna att nybilda glukos från andra substanser. Denna process kallas glukoneogenes. Främst sker detta genom aminosyror och glycerol. Ge exempel på varför näringsämnena måste spjälkas och var äger spjälkning av näringsämnen rum? (1p) Näringsämnena måste spjälkas sönder för att kroppens celler skall kunna ta upp dem. - Kolhydrater börjar spjälkas sönder i cavum oris men även i duodenum med hjälp av enzymet amylas. - Fett börjar spjälkas sönder i duodenum med hjälp av enzymet lipas. - Protein spjälkas sönder i ventrikeln och i duodenum med hjälp av trypsin och pepsin. Vilka åldersförändringar genomgår matspjälkningssystemet? Nämn minst fyra av dessa. (1p) Tappar tänder. Minskad peristaltik Lättare för förstoppning Minskad salivproduktion. Ange fyra av tjocktarmens uppgifter. (1p) - Reabsorbera natrium. - Reabsorbera vatten. - Producera tarmbakterier som producerar K-vitamin. - Spjälkning av cellulosa och stärkelse från baljväxter. Beskriv pancreas exokrina funktion. (2p)

-

Producerar bukspott som består av bikarbonat (HCO₃⁻ ) och enzymerna amylas, trypsin och lipas. Bukspott utsöndras när fett kommer ner in duodenum eftersom fett sätter sig på receptorer och cholocystekinin (CCK) utsöndras.

Näringsämnen transporteras från tarmens insida till blodbanan i två steg, detta kallas för absorption. Ange dessa två steg? (1p) - Genom diffusion genom lipidskiktet (cellmembran) - Med hjälp av transportproteiner Beskriv hepars funktion i samband med nedbrytning av fett. (2p) - Fett från måltid kommer in i tarmen → insöndring av CCK → CCK-insöndring kontraherar gallblåsan → sfinker Odii öppnas → CCK binder till ytreceptorer på -

bukspottskörteln → stimulering av enzymproduktion Galla gör att fettet emulgerar vilket gör att lipas kan spjälka sönder det.

Beskriv defekationsprocessen (2p) - Tömnings-systemet aktiveras när ca ¼ är full. - Ändtarmsöppningen är i vanliga fall stängd av en inre slutarmuskel (glatt muskulatur) och en yttre slutarmuskel (tvärstrimmig muskulatur). - Tarmtömning: Tänjning i tarmväggen → sträckreceptorer aktiveras → inre slutmuskeln slappnar reflektoriskt av → yttre kontraherar → peristaltiken i sigmoideum (s-formade delen av colon descendens) ökar → vi upplever trängningar. -

Den yttre slutarmuskeln är viljestyrd och kan skjuta upp defekation (bajsning).

Beskriv saltsyrans funktion i samband med matspjälkningen.(2p) - När vi äter så klipper saltsyran sönder maten till mindre delar i magsäcken. - Det är saltsyran som aktiverar pepsinogen till aktivt pepsinogen (enzymet pepsin) som spjälkar ner alla proteiner.

Tenta 2 Vilka av följande påståenden är felaktiga?

1. Parietalcellerna är belägna i duodenum. 2. Det vi i dagligt tal kallar ”blindtarmen” är egentligen det maskformiga bihanget som sitter i anslutning till tjocktarmen. 3. Bukhålan och brösthålan skiljs åt genom diafragma. 4. Gallblåsan sitter i anslutning till levern. 5. Colon ascendens är en del av magsäcken. Svar: Alternativet/alternativen 1, 2 och 5 är felaktigt/felaktiga. Beskriv det enterohepatiska kretsloppet. (2p) - Recirkulering av gallsalter. 95% återabsorberas och endast 5% åker ut med avföringen. - När tarmcellerna tagit upp fettet finns bara gallsalter kvar. - Gallsalter absorberas i tarmcellerna i ilium → transporteras via v. porta tillbaka till levern → skickas på nytt ut i gallgångarna och vidare till gallblåsan → recirkulation. Vilket enzym spjälkar nedanstående näringsämne? Dra ett streck mellan enzym och näringsämne. ( 1p) Protein Amylas Fett Pepsin Kolhydrater Lipas Duodenum har två celltyper som producerar hormoner vilka är viktiga för matspjälkningen. Namnge hormonerna. (1p) - CCK: (Fett från måltid kommer in i tarmen → insöndring av CCK → CCKinsöndring kontraherar gallblåsan → sfinker Odii öppnas → CCK binder till ytreceptorer på bukspottskörteln → stimulering av enzymproduktion). -

Sekretin: (ökad syraproduktion i magsäcken → saltsyra stimulerar produktionen av sekretin → sekretin ut → frisättning av sekretin stimulerar bukspottkörteln att producera mer HCO₃⁻). (pH balansen)

Vad menas med peristaltik? Redogör för detta nedan. (2 p) - Ringformade muskler bakom bolus kontraherar medan området nedanför bolus slappnar av. Finns i esofagus, magsäck, tunntarm och tjocktarm. I vilken del av tunntarmen sker det huvudsakliga näringsupptaget? (1p) - Duodenum. Hur regleras aptiten? (1p) - CCK - Ghrelin är ett hormon som produceras i fundus-delen av magsäcken och stimulerar aptiten.

Anta att du har ätit en hamburgare som innehåller fett vilket måste spjälkas Redogör för spjälkningen genom att fyll i de tomma luckorna nedan. (6 p) När fettrikt chymus når duodenum spjälkas det med enzymet LIPAS från TRIGLYCERIDER till fettsyror och glycerol vilka emulgerar med GALLSALTER från GALLBLÅSAN. Nu bildas små klotformiga strukturer som kallas för MICELLER. När dessa når tarmslemhinnan frigörs fettsyror och glycerol från MIPARTIKELN och kvar i tarmen finns nu GALLSALTER kvar. I tarmepitelcellerna packas nu glyceriderna samman med PROTEINER, VITAMINER och FOSFOLIPIDER till CHYLOMIKRONER. Dessa transporteras ut ur cellen via specialiserade LYMFKÄRL som töms i stora VENER i BRÖSTKORGEN. I kapillärerna finns det ett enzym som heter LIPOPROTEINLIPAS vilket bryter ner CHYLOMIKRONERNA så att frisläppta fettsyror och glycerol kan tas upp av BLODET.

Tenta 3 Vilka av följande påståenden är korrekta? (3p) 1. Parietalceller i ventrikeln producerar enzym pepsin

2. 3. 4. 5. 6.

Spottkörtlarna är exokrina körtlar Duodenum är första delen av tunntarmen Tolv essentiella aminosyror behöver tillföras kroppen genom födan Parasympatikus-stimulering hämmar salivproduktionen i munhålan Villi och mikrovilli ökar näringsupptaget

Svar: Alternativ 2, 3, 6 är korrekta. Stryk under de ämnen som är tillräckligt stora för att tas upp av en frisk tunntarm. (2 poäng) protein glukos socker fiber vatten stärkelse Bukspottkörteln har både en endokrin funktion och en exokrin funktion. Ange ett exokrint och ett endokrint ämne som avges från bukspottkörteln. (2 poäng) Exokrint: bukspott. Endokrint: Insulin, glukoagon, gastrin, somatostatin. Markera på bilden 1 Hepar, 2 Vesica fellea, 3 ductus cysticus, 4 ductus choledochus, 5 Duodenum, 6 Pancreas, (3poäng)(markera tydligt, varje del = 0,5 p)

1. Hepar (lever) → Stora röda. 2. Vesica fellea (gallblåsa) → Den gröna pumpen. 3. Ductus cysticus → slangen från gallblåsan 4. Ductus choledochus (gemensamma gallgången) → Den hela gröna röret till duodenum 5. Duodenum (tolvfingertarmen) → Det s-formade röret. 6. Pancreas (bukspottkörteln) → snoppen gjord av rice krispies. Redogör för det enterohepatiska kretsloppet (2 poäng) Gallsalternas recirkulation, 95% återanvänds och 5% följer med avföringen ut. Gallsalter absorberas i tarmcellerna i ilium → transporteras via v. porta tillbaka till levern → skickas på nytt ut i gallgångarna och vidare till gallblåsan → recirkulation.

Vad innehåller galla? Nämn minst fyra beståndsdelar. (2 poäng) Gallsalter, vatten, bilirubin (färgar bajs), kolesterol (fett) fosfolipider Vilket protein binder till vitamin B12 i tunntarmens distala del så att det kan absorberas (Ileum). (1 poäng) Intrinsic factor. För magsäcken gäller följande (stryk under rätt alternativ) (2 poäng) a. När mat finns i magsäcken, ventriculus, stimuleras produktionen av skyddande bikarbonathaltigt slem från halsceller, HCl från parietalceller och pepsinogen från huvudceller. b. När mat finns i magsäcken, ventriculus, stimuleras produktionen av skyddande bikarbonathaltigt slem från halsceller, HCl från huvudceller och pepsinogen från parietalceller. c. När mat finns i magsäcken, esophagus, stimuleras produktionen av skyddande bikarbonathaltigt slem från halsceller, HCl från parietalceller och pepsinogen från huvudceller. d. När mat finns i magsäcken, esophagus, stimuleras produktionen av skyddande bikarbonathaltigt slem från halsceller, HCl från parietalceller och trypsin från huvudceller. e. När mat finns i magsäcken, ventriculus, stimuleras produktionen av skyddande bikarbonathaltigt slem från halsceller, HCl från parietalceller och trypsin från huvudceller.

Sätt ett kryss i den ruta som överensstämmer med var respektive näringsämne spjälkas (3 poäng) Näringsämne Kolhydrater

Cavum oris

Ventrikeln

X

Duodenum X

Fett

X

Protein

X

Tenta 4 Vilka av följande påståenden är korrekta? (3p) 1. 2. 3. 4.

Bikarbonathaltigt slem skyddar magslemhinnan mot angrepp av saltsyran Parasympatikus-stimulering av tunntarmen ökar peristaltiken Bukhålan och brösthålan skiljs åt genom diafragma Essentiella aminosyror behöver inte tillföras kroppen genom födan

X

5. Sympatikus-stimulering hämmar salivproduktionen i munhålan 6. Colon har rikligt med villi Svar: Alternativ 1, 2, 3 och 5 är korrekta. Det näringsrika blodet från tarmarna passerar levern innan det går vidare till hjärtat. Numrera följande vener i den ordning blodet passerar respektive kärl. (2 poäng) 2. Vena porta 4. Vena Cava Inferior 3. Sinusoiderna 1. Vena mesenterica superior/inferior I ventrikeln finns det ett antal specialiserade celler som är viktiga för matspjälkningsprocessen. Ange vad följande celler utsöndrar och vad det utsöndrade ämnet har för funktion i matspjälkningen. (2p) a) Huvudceller (1p) Huvudceller sitter i ventrikeln (magsäcken) och producerar pepsinogen. Pepsinogen är inte en aktiv form och måste aktiveras av saltsyra för att bli den aktiva formen pepsin. Pepsin börjar spjälkningen av protein. b) G-celler (1p) G-celler sitter i ventrikeln (magsäcken) och producerar gastrin. Gastrin får ECL-cellerna att frisätta histamin, som i sin tur får parietalcellerna att producera saltsyra. Besvara följande frågor angående matspjälkningssystemet och en ökad aktivitet i det parasympatiska nervsystemet. (3p) a) Vad sker i glandula sublingualis, glandula submandibularis och glandula parotis vid ökad aktivitet i det parasympatiska nervsystemet? (0,5 p) Ökad sekretion av saliv. b) Namnge en kranialnerv som förmedlar denna effekt. (0,5 p) N. glossopharyngeus. (N. facialis) c) Vad händer i följande delar av mag-tarmkanalen vid ökad aktivitet i det parasympatiska nervsystemet? Markera med pilar nedan (ökar eller minskar). (1,5 p) Sekretion från körtlar ↑ Tarmrörelser ↑ Genomblödning ↑ d) Vilken nerv innerverar dessa delar av mag-tarmkanalen parasympatiskt? (0,5 p) N. vagus.

Markera på bilden 1 Colon transversum, 2 Appendix veriformis, 3 Jejunum, 4 Colon descendens, 5 Colon sigmoideum, 6 Anus, 7 Cekum, 8 Colon ascendens, 9 Duodenum, 10 Rectum (5p)(markera tydligt, varje del = 0,5 p)

1. colon transversum (tvärgående tjocktarmen). 2. Appendix veriformis (maskformade bihanget). 3. Jejunum (andra delen av tunntarmen). 4. Colon descendens (nedgående tjocktarmen). 5. Colon sigmoideum (S-formade delen av tjocktarmen). 6. Anus (analöppningen) 7. Cekum (blindtarm) 8. Colon ascendens (uppåtgående tjocktarm) 9. Duodenum (tolvfingertarmen) 10. Rectum (ändtarmen) Vad innehåller saliv? Ange minst 4 ämnen. (2p) Amylas Vatten Mucin Bikarbonat (HCO₃⁻) Ange två funktioner som normalfloran i tarmen har. (1 p) Produktion av viktiga bakterier som skyddar oss mot sjukdomsframkallande bakterier. Deltar i produktionen av K-vitamin.

Vilka funktioner i mag-tarmkanalen styrs av viljestyrd muskulatur? (1 p) Mekanisk bearbetning i munnen och ⅓ tredjedelen av svalget. Den yttre slutarmuskeln (tarmtömning). Vilken funktion har portakretsloppet i mag-tarmkanalen? Ringa in rätt alternativ! (1p) Absorption av näringsämnen från tarmen Transport av näringsämnen till levern Lagring av näringsämnen i levern Rening av blodet

Läsanvisningar 1. Förklara hur makronäringsämnena protein, kolhydrater och fett bryts ner. Enzymet lipas bryter ner fett. Börjar spjälkas i tolvfingertarmen. Produceras i bukspottskörteln. Enzymet amylas bryter ner kolhydrater. Börjar spjälkas i munhålan, fortsätter i tolvfingertarmen (disackarider → monosackarider → glukos). Amylas produceras i bukspottskörteln. Enzymet pepsin bryter ner protein. Börjar spjälkas i magsäcken (pepsinogen produceras av huvudceller). Spjälkas sönder längst med magtarmkanalens gång till de är enskilda och kan tas upp av kroppen.

2. Förklara hur näringsämnen absorberas från tarmen till kapillärerna. Glukos och galaktos (mjölksocker) - Transporteras in i tarmepitelet via transportprotein och natrium. Är en energikrävande process som kräver ATP. Aminosyror - Från tarmen till kapillärerna via diffusion. KOLLA UPP. Fett - Fettsyror och glycerol tas upp av tarmepitelceller: endocytos. - Chylomikron transporteras ut till lymfkörtlar: exocytos. 3. Vilken funktion har saliv? Saliv: 1–2 L/dygn. Skyddar och smörjer munslemhinnan. Buffert och neutralisation av sur eller alkalisk föda. Mucin: slemämne som ”paketerar” maten i slem. - Amylas: påbörjar spjälkning av kolhydrater. 4. Vilken funktion har tungan i matspjälkningsprocessen? - Placerar bolus i rätt position → skjuts bakåt mot svalget. -

Smaklökar. Styrs av n. hypoglossus (Första ⅓ är viljestyrd och resten ⅔ är inte viljestyrt och sker reflexmässigt.)

5. Förklara hur sväljningsprocessen går till. - Vi bestämmer när tungan ska skjuts bak bolus mot svalget → sensoriska celler i svalget stimuleras av kontakt med bolus (tuggad mat) → ökad aktivitet i muskler→ struplocket lägger sig över struphuvudet → sväljning sker (reflex) → överföring av bolus till matstrupe sker reflexmässigt. -

Styrs främst av n. hypoglossus och n. trigeminus. KOLLA UPP.

6. Hur transporteras maten genom magtarmkanalen? Via peristaltik (matspjälkningskanalens rörelser). Vi har både ringmuskler och muskler som går längst med magtarmkanalen. Dessa samarbetar genom att ringmusklerna kontraherar och de muskler som går längst med drar ut ringmusklerna (likt en våg). Börjar i esophagus. - Mat kommer in i cavum oris och blir bolus via mekanisk bearbetning, bolus transporteras via pharynx ner i esophagus med hjälp av sväljreflexen → bolus kommer till slutmuskeln kardia → nu kallas maten för chymus → chymus går in i ventrikeln → den portioneras ut i duodenum → till jejunum med hjälp av peristaltik → till ilium → chymus transporteras genom colons alla delar (colon ascendens, colon transversum, colon descendens) → Vidare till den s-formade

“slut”- delen (colon sigmoideum) → ut via rectum → analkanalen (canalis analis) → Feces kommer ut ur analen. 7. Vilken funktion har den exokrina delen av pancreas? - Producerar bukspott som töms ut i duodenum. Bukspott är HCO₃ -rikt och neutraliserar det sura innehållet i magsäcken. Skyddar duodenum från att skadas av det sura innehållet som kommer från magsäcken. Innehåller även de tre enzymerna amylas, trypsin och lipas. 8. Redogör för pancreas endokrina funktioner, varför är de viktiga? - Langerhans öar: alfaceller → glukoagon. Upprätthåller plasmakoncentrationen av glukos i postabsorbtionsfasen. betaceller → insulin. Deltaceller → somatostatin. Kan hämma saltsyraproduktionen i ventrikeln. Även viktigt för tillväxt och ämnesomsättning. 9. Vilken funktion har levern? Se fakta-dokumentet. 10. Förklara hur gallsalter från levern bidrar till att absorbera fett. Se fakta-dokumentet. 11. Beskriv det enterohepatiska kretsloppet. - När tarmcellerna tagit upp fettet finns bara gallsalter kvar. - Gallsalter absorberas i tarmcellerna i ilium → transporteras via v. porta tillbaka till levern → skickas på nytt ut i gallgångarna och vidare till gallblåsan → recirkulation. -

En liten del av gallsalter förloras med avföring.

12. Vad är tjocktarmens huvudfunktion? - Absorberar den sista mängden vatten (ca 0,4 l) som gör feces dess fasta konsistens. - Återabsorption av Na⁺. - Produktion av viktiga tarmbakterier → producerar K-vitamin → K-vitamin absorberas tillsammans med B-vitamin. -

Spjälkning av cellulosa/stärkelse i exempelvis baljväxter.

13. Beskriv defekation processen. - Tänjning i tarmväggen → sträckreceptorer aktiveras → inre slutmuskeln (sfinker) slappnar reflektoriskt av → yttre kontraherar → peristaltiken i sigmoideum ökar → vi upplever trängningar.

14. Beskriv vikten den mekaniska bearbetningen i munhålan och spottkörtlarnas funktion i samband med matspjälkningen. - Amylas kan inte spjälka stärkelse i magsäcken (lågt PH-värde) därför måste nedbrytningen börja i munnen. - Spottkörtlarna är viktiga för sekretion av saliv → bolus. -

Viktigt att stärkelsen hinns bryta ned till viss del innan den når magsäcken. Viktigt för att inte sätta i halsen. (för stora bitar) Lättare för ventrikeln att bearbeta (främjar optimal spjälkning längre fram).

15. Redogör för magsäckens funktioner. Se fakta-dokumentet. 16. Beskriv duodenums och övrig tunntarms funktioner. - Duodenum: spjälkningen av näringsämnen. - Jejunum: upptag av de spjälkade näringsämnena. - Ilium: upptag av gallsalter (B12). 17. Var tas spjälkningsprodukterna upp till blodet? - Glukos och aminosyror tas upp i tarmepitelet i duodenum och jejunum och går genom portakretsloppet. - Fett: Gallsalter från levern spjälkar sönder triglycerider → Lipas (från pancreas) spjälkar sönder triglyceriderna till glycerol och fettsyra → Fria glycerol och fettsyror paketeras till miceller → miceller kommer i kontakt med tarmepitelet → glycerol och fettsyror frigörs från mipartikeln → fettsyror och glycerol tas upp av tarmepitelceller genom endocytos → fettsyror och glycerol packas med proteiner, fosfolipider och fettlösliga vitaminer samman till chylomikroner → chylomikron transporteras ut till specialiserade lymfkärl via exocytos→ till stora vener i bröstkorgen. -

Lipoprotein-lipas (finns i kapillärer) är ett enzym som bryter ner chylomikroner så att frisläppta fettsyror och glycerol kan tas upp av kroppens celler.

18. Förklara vad portakretsloppet innebär och varför det är viktigt. - Se fakta-dokumentet. 19. Hur sker den hormonella regleringen av matspjälkningssystemets aktiviteter? - Förändring i den kemiska miljön samt tänjning av muskelväggen → insöndring av CCK (cholecystokinin) och sekretin (hormoner) via korta reflexer. 20. Hur och var sker vattenabsorptionen i matspjälkningskanal en? - 90% i tunntarmen och 10% i tjocktarmen→ vatten följer efter via osmos när andra

substanser/ämnen absorberas genom tarmepitelet. 21.Vilka åldersförändringar genomgår matspjälkningssystemet? - Se fakta-dokumentet. 22. Hur samverkar matspjälkningssystemet med cirkulationssystemet, respirationssystemet och urinsystemet/njurar och urinvägar? - Cirkulationssystemet: portakretsloppet. Viktigt med en god cirkulation för att kunna transportera hormoner och näringsämnen, ex. CCK, insulin, glukagon. - Respirationssystemet: tillgång till ATP. Koldioxid som blir en restprodukt vid glukoneogenes måste vädras ut. - Urinsystemet/njurar och urinvägar: Koncentration av primärurin till sekundärurin för att kunna ta hand om det vi äter. Nervsystemet: beroende av glukos. Om inte de får tillgång till glukos dör de. En fullgod matspjälkning är viktigt för att kunna förse nervsystemet med glukos så att de överlever. Lisbeths extrafråga (helhets...