Skuldebrevslagen-lagförtydligande PDF

Preview

Summary

SkbrL...

Description

Skuldebrevslagen – lagförtydligande ”Ett skuldebrev är en ensidig, till det yttre självständig, skriftlig utfästelse att erlägga ett penningbelopp”! Med denna kryptiska definition som hittas i lagmotiven kan förklaras följande:! 1. Det är en ensidig utfästelse, det finns inga krav på mot prestation och när förfallodagen har inträtt ska betalning ovillkorligen ske.! 2. Med ”till det yttre självständig” menas att det ska vara frågan om en avsikts urkund, dvs en handling avsiktligt upprättad för att tjäna som bevis – utfästelsen får således inte vara blandad med annat innehåll i tex ett brev.! 3. Det måste vara en skriftlig utfästelse, till detta fogas i allmänhet att den är undertecknad.! 4. Sist men inte minst, det ska avse en penningfordran. Krav på andra prestationer kan alltså! inte uttryckas i skuldebrev.!

1 kap. Allmänna bestämmelser! 1 § - Den som utfärdar ett skuldebrev ska betala. Om inte annat är avtalat får han göra invändningar beträffande det rättsförhållande som föranlett handlingens utfärdande.! 2 § - Om gäldenärspluralism som beskrivits tidigare. Causalinvändning.! 5 § - Om förfallotiden för fordran inte är avtalad ska gäldenären betala skuldebrevet vid borgenärens anfordran, gäldenären har även rätt att betala så snart han själv vill. Räntebetalning ska fullgöras årligen på den dag då skuldebrevet utfärdades så länge som kapitalbeloppet inte är förfallen till betalning.! 7 § - Gäller mer än bara skuldebrev, täcker även fordringar, dock dispositiv, se 1 st. Gäldenären kan, när han ska infria sin betalningsförpliktelse, välja mellan att betala (1) antingen i det myntslag som angetts i skuldebrevet eller (2) i betalningsortens mynt – dvs valutan på den ort där betalningen mottas. Står det sålunda i skuldebrevet att A kan betala i pund, till B som bor i USA, kan alltså A välja att betala i pund eller i amerikanska dollar efter den kurs som gäller mellan pund-usd.! 9 § - Är skuldebrev överlåtet (köp, byte, pant) till annan så svarar överlåtaren för fordringens giltighet om inte förvärvaren visste om ogiltigheten eller hade skälig anledning att misstänka det. 10 § - Pantsättning av skuldebrev = överlåtelse.!

Följande delar av skuldebrevslagen delas upp i bestämmelser om löpande och om enkla skuldebrev. Bestämmelserna om löpande skuldebrev ligger i 11-25 §§, och bestämmelserna om enkla ligger i 26-31 §§.! De skuldebrevslagens bestämmelser är relativt svåra att tyda tänkte jag göra en snabb genomgång i syfte att förtydliga deras innebörd och tillämpningsområde (i lathunden kommer då endast paragrafangivelserna finnas, inte paragrafernas betydelse som i tidigare lathundar).!

Löpande skuldebrev:! 11 § - Avser definitionen av ett löpande skuldebrev. Antingen ett innehavarskuldebrev el. ett orderskuldebrev (till viss man el. order) enligt 1 st. I 2 st. jämställs ett skuldebrev som är överlåtet in blanco, dvs utan att det framgår vem betalning ska ske till, med ett innehavarskuldebrev.! 12 § - Enligt denna paragraf kan ett löpande skuldebrev göras om till ett enkelt skuldebrev endast om gäldenären samtycker till det. Oerhört svårtytt.! 13 § - Här rör det sig om den s.k. aktiva betalningslegitimationen. Denna paragraf ger alltså uttryck för vem som har rätt att uppbära betalning för ett skuldebrev, betalning har således inte skett ännu – vilket det är frågan om i 19 §, mer om det senare. Först måste man dra en skiljelinje mellan innehavar- och orderskuldebreven.! I 1 st. stipuleras att den som är innehavaren av ett sådant skuldebrev (innehavar) ska presumeras vara legitimerad och således äga rätten till att uppbära betalning. Denna presumtion kan dock, enligt praxis, komma att brytas genom att gäldenären framlägger utredning som visar att innehavaren av skuldebrevet inte har aktiv betalningslegitimation.! I 2 st., vad gäller den aktiva betalningslegitimationen för orderskuldebrev, fordras (1) innehav av skuldebrevet, och (2) att denne kan göra stöd för sin rätt genom en sammanhängande överlåtelsekedja. Att notera är att även om en överlåtelse är tecknad in blanco, i själva överlåtelsekedjan, det fortfarande kan göras gällande som orderskuldebrev.! 14 § - Rör godtrosförvärv av löpande skuldebrev, kallas även för den s.k. förfogandelegitimationen.! Första stycket tar sikte på den situation då ett innehavarskuldebrev utfärdats (av A) och som sedan överlåtits till någon (C, förvärvare) och det sedan visat sig att överlåtaren (B) varit försatt i konkurs, ej rätt borgenär el. behörig att förfoga över skuldebrevet. Förvärvaren (C), kan då trots detta göra ett godtrosförvärv om han var i god tro och inte åsidosatt skälig aktsamhet.!

Andra stycket tar sikte på samma situation vad gäller ”ABC-förhållandet”, fast nu med fokus på orderskuldebrev. Även dessa kan alltså godtrosförvärvas. Att notera är dock att överlåtelsen ska vara verkställd av den som enligt 13 § skulle förmodas äga rätt att göra fordringen gällande (dvs det fanns ett innehav och en överlåtelsekedja), eller skäligen kunde antas vara sådan person, eller antagas vara berättigad att handla å dennes vägnar. Man kan nu fråga sig, men om det fanns ett innehav och en överlåtelsekedja, varför har han inte aktiv betalningslegitimation enl. 13 §? Jo, för att förutsättningarna enligt denna paragraf (14 §) är sådana att det ska ha varit frågan om att denne överlåtare varit försatt i konkurs el. ej varit rätt borgenär el. inte behörig att förfoga över skuldebrevet – det är alltså fråga om samma ”ogilla” förhållande som i första stycket.! 15 § - Denna paragraf behandlar de exstingibla invändningarna vid löpande skuldebrev. Dessa invändningar kan alltså inte göras gällande mot en ny godtroende förvärvare, obs besittning fordras.! 1 st.! Att skuldebrevet är ogiltigt pga lindrigt tvång (29 § AvtL), svek (30 AvtL), ocker (31 §! AvtL), förklaringsmisstag (32 § AvtL) och att det skulle strida mot tro och heder att! åberopa skuldebrevet (33 § AvtL).! Att gäldenären inte fått något vederlag i enlighet med skuldebrevet el. att denne haft! rätt till ”jäv” dvs viss avräkning el. annan form av betalning. Ex att A tar ett lån hos B om 100k, A får inte pengarna men har ändå utgivit skuldebrevet till B. B överlåter skuldebrevet till C som nu kräver A på pengar. A säger att han aldrig fått låneskillingen och såldes inte vill betala – det är inte en giltig invändning utan han måste betala till C. Med vederlag menas inte para pengar utan även annan motprestation vilket kan vara av vilken beskaffenhet som helst.! Att innan överlåtelse har skett, skuldförhållandet upphört eller förändrats genom betalning, avtal, kvittning, uppsägning el. dom. Huvudregeln är alltså att gäldenären inte kan framställa invändningen att han redan betalat (kapitalbeloppet!, vad gäller ränta o amortering se 16 §) till överlåtaren om inte det antecknats på särskilt sätt, se nedan.! 2 st.! Definition av ond tro. En ny borgenär är inte i god tro om han kände till den omständighet som gäldenärens invändning grundar sig på, el. om han hade skälig anledning att misstänka att omständighet förelegat.! Vad gäller anteckning om betalning, uppsägning el. sådan omständighet som nämns i 1 st. p.3 som skett innan överlåtelse, och som fästs på skuldebrevet på ett sådant sätt att det inte lätteligen ska kunna tas bort – men det trots detta har tagits bort/försvunnit – får gäldenären trots nye förvärvarens goda tro göra gällande den omständigheten. Tolkas é contrario också.!

Vad gäller om skenavtal se 34 § AvtL – går att godtrosförvärva. En godtroende förvärvare kan således göra fordringen gällande gentemot överlåtaren.! 16 § - Tar sikte på en bestående invändning om att gäldenären innan överlåtelsen av skuldebrev har skett - till rätt borgenär- har betalat ränta el. amortering enligt en i skuldebrevet angiven amorteringsplan. Vad gäller räntebetalning så gäller det, likt med 20 §, att det för betalning av denna inte krävs någon betalningsplan, detta gäller således endast amorteringar. ! Det ska alltså vara fråga om en rättidig betalning, till rätt borgenär i enlighet med en i skuldebrevet angiven amorteringsplan. Det ska alltså betalas på förfallodagen som angivits, dock kan betalning tänkas accepteras inom frigörelsetiden (2-3 dagar innan förfallodagen), se praxis. En förvärvare av fordringen har alltså att presumera att gäldenären har betalat enligt planen såtillvida förfallodagen har passerat, omvänt är så att förvärvaren har rätt till betalning för ännu inte förfallna belopp.! 17 § - Tar sikte på en serie bestående invändningar. En bestående invändning är alltså en invändning som gäldenären trots förvärvares goda tro får göra gällande.! 1 st.! Får göra gällande att skuldebrevet är förfalskat (avser både innehålls- och! underskriftsförfalskning), att det utfärdats av någon som saknat behörighet eller att det! kommit till under råntvång enligt 28 § AvtL. 2 st.! För göra gällande att skuldebrevet utfärdats av någon som varit omyndig, under påverkan av psykisk störning enligt 1924års lag eller inte hade rätt att utfärda skuldebrevet på grund av förvaltarskap. Viktigt att notera är att även om en person skulle ha betalningslegitimation kan den personen ändå inte uppbära betalning pga av ovan angivna anledningar.! 3 st.! För göra gällande att skuldebrevet dödats eller att betalning fullgjorts genom att! fordringsbeloppet deponerats enligt 1927års nedsättningslag eller att borgenären pga preskription el. proklama förlorat sin talan eller att skuldförhållandet ändrats genom tvångsackord el. skuldsannering.! 18 § - Kvittning av löpande skuldebrev. I denna situation kan det presenteras ett nytt ABCförhållande. Gäldenären (A) har givit ett löpande skuldebrev (huvudfordran) till borgenären (B) som i sin tur överlåtit el. pantsatt (se 10 §) det till förvärvaren (C). C kräver nu A på betalning med stöd av huvudfordran. A vill då kvitta C:s krav med en genfordran som han har på B (överlåtaren). Detta är ”partskonstellationen”.! I huvudregel får inte löpande skuldebrev kvittas. Undantagen är om (1) A:s möjlighet till indrivande (läs rätt till betalning) av den genfordran som han har på B skulle äventyras ev. bortfalla om han

inte får kvitta – detta måste då förvärvaren C uppenbarligen ha insett vid tiden för överlåtelsen av huvudfordran, (2) om genfordringen och huvudfordringen grundar sig i samma rättsförhållande – dvs dom är konnexa – och C känt till genfordrans existens (dvs varit i ond tro) vid tiden för överlåtelse av huvudfordran. Här är det frågan om vanlig god tro, inte som i första undantaget där det är fråga om en kvalificerad sådan.! 19 § - Behandlar den passiva betalningslegitimationen. I 13 § är frågan vem som äger rätten att uppbära betalning. Den fråga som tas upp här är vem gäldenären kan betala till med befriande verkan. Här är alltså situationen sådan att betalning redan har skett, till skillnad från 13 §.! 1 st.! Behandlar situationen med innehavarskuldebrev. Gäldenären har betalat till innehavaren! av skuldebrevet men denne visar sig sedan vara i konkurs, fel borgenär el. obehörig att å rätte borgenärs vägnar uppbära betalningen. Betalningen är då att anse som befriande om gäldenären var i god tro och inte har åsidosatt skälig aktsamhet.! 2 st.! Precis samma situation och förutsättningar fast vad gäller orderskuldebrev. För att! betalningen ska ha skett med befriande verkan krävs att den som mottagit beloppet kunnat stödja sin rätt på dels innehavet av skuldebrevet, dels en sammanhängande orderkedja + gäldenären måste ha varit i god tro. ! Det har här skett viss lättnad vad gäller godtroskravet för gäldenären då det räcker med att den som tar emot betalningen med stöd av överlåtelsekedjan förmodas äga rätt, skäligen kan hållas för den som äger rätt eller antas vara behörig att handla för annan o därmed uppbära betalning. Ett mycket viktigt tillägg vilket hittas i sista meningen är att huruvida en överlåtelse som åberopas av innehavaren är äkta eller giltig har inte gäldenären att undersöka om inte särskild anledning föreligger.! 20 § - Passiv betalningslegitimation vid betalning av ränta och amortering – en förlängning av 19 §. Det är här fråga om befriande verkan avseende betalning av ränta och amorteringar – ej kapitalbelopp som avses i 19 §. ! Situationen är sådan att ett skuldebrev genom överlåtelse kommit i ny förvärvares besittning, men gäldenären trots överlåtelsen betalat ränta och/el. amortering till överlåtaren. Sådan betalning har skett med befriande verkan endast om (1) förfallotiden för räntan och amorteringen inträtt, (2) gäldenären var i god tro om överlåtelsen, (3) om det fanns en i skuldebrevet angiven betalningsplan – detta gäller dock inte räntebetalning utan endast amorteringen. Se 2 st. om borgensmäns befriande betalning – fordras god tro hos både borgensman och gäldenär för att sådan betalning ska ske med befriande verkan.!

21 § - Gäldenärens rätt att återfå skuldebrevet och att erhålla särskilt kvitto. Då löpande skuldebrev är av karaktären företelsepapper behöver gäldenären inte infria skuldebrevet utan att det återställs till honom, gäldenären har vidare en rätt att få kvitto för erlagd betalning. Undantag 2 st.! 22 § - Sakrättsligt skydd vid överlåtelse av löpande skuldebrev. Då det är en löpande handling krävs tradition, se senare om sakrättsmoment. Förvärvaren måste alltså vara i besittning av skuldebrevet och ett rådighetsavskärande för överlåtaren måste ha skett. Undantag från detta finns i 2 st. där det handlar om överlåtelse av löpande skuldebrev mellan banker, kreditmarknadsföretag eller värdepappersinstitut – där är det avtalsprincipen som gäller och besittningskravet + tradition slopas för sakrättsligt skydd.!

Enkla skuldebrev . tillämpas analogt på fordringar.! 26 § - Definition av enkelt skuldebrev, skuldebrevet ska ställas till viss man ”Till Anna! Svensson”. Tecknas ett enkelt skuldebrev in blanco är det att anse som löpande – 11 §.! 27 § - Invändningsrätten för gäldenären förblir oförändrad oberoende av borgenärsbyte. Den nye borgenären får inte bättre rätt än den äldre. Vad gäller skenavtal, se dock 34 § AvtL – dessa kan godtrosförvärvas till skillnad från enkla skuldebrev.! 28 § - Kvittning av enkla skuldebrev. Det är precis samma partskonstellation som i 18 §, se där för vidare förklaring. I huvudregel är kvittning av enkla skuldebrev okej, undantag för när (1) genfordran gentemot överlåtaren förvärvats efter då överlåtelse av huvudfordran blev gäldenären kunnig eller då gäldenären skäligen kunnat misstänka sådan överlåtelse, (2) när genfordringen förfaller till betalning efter överlåtelsen blev honom kunnig el. han hade anledning att misstänka sådan överlåtelse och den förfaller till betalning efter huvudfordran.! 29 § - Passiv betalningslegitimation. Gäldenären (A) betalar efter överlåtelse av skuldebrevet (mellan B-C) till överlåtaren, alltså fel borgenär. Detta sker med befriande verkan om gäldenären var i god tro och inte har åsidosatt skälig aktsamhet.! 30 § - Passiv betalningslegitimation vid betalning till förvärvare av skuldebrev efter skriftlig överlåtelse. Gäldenären A betalar alltså till en förvärvare av skuldebrevet som till stöd för sin rätt att uppbära betalning åberopat en skriftlig överlåtelse som sedan visar sig vara ogiltig – således har A betalat till fel borgenär. En sådan betalning sker med befriande verkan om gäldenären A var i god tro, men han får däremot inte tillgodogöra sig betalningen om överlåtelsen var förfalskad eller annars tillkommen under någon av de omständigheter som nämns i 17 § och som kan medföra ogiltighet.!

31 § - 1 st. Sakrättsligt skydd vid överlåtelse av enkla skuldebrev. För att förvärvaren ska få skydd gentemot överlåtarens borgenärer krävs att gäldenären denuntieras av antingen förvärvaren el. överlåtaren.! 2 st. Tvesala av enkla skuldebrev. Den tidigare överlåtelsen äger i regel företräde, dock kan det senare förvärvet komma att vinna företräde om den senare förvärvaren denuntierar gäldenären före den förste förvärvaren och han vid tillfället för denuntiationen var i god tro.! 3 st. Inga konstigheter här.. Läs bara bestämmelsen.! I skuldebrevslagens 4 kap. finns det endast två paragrafer, dessa tar sikte på när (1) borgenären och gäldenären avtalar om att inta en presentationsklausul i ett enkelt skuldebrev – detta medför att handlingen ska företes när gäldenären betalar (32 §), och när (2) det i ett enkelt skuldebrev har intagits en legitimationsklausul vilket medför att betalning alltid kan ske med befriande verkan till den som företer handlingen (33 §).!...