Teodora Radojicic Seminarium-2 PDF

Preview

Summary

Inträdesbiljett inför kursen fastighetsvetenskap: Fastigheter och samhällsbyggnad. Seminarium 1. ...

Description

Teodora Radojicic MAU FF301G

Seminarium 1 Boendet och människan

Inträdesbiljett 1. Diskutera hur filmens titel “Far till staden” speglar dess innehåll. Rubriken “Far till staden” speglar Eric Svennings vision om hur ett samhälle skulle se ut och hans envishet att klasskillnaderna skulle utrotas. Svennings första jobb gav han en tydligare inblick på hur samhället präglades av kunglighet, feodalism och gestalt. Men där Eric växte upp såg situationen annorlunda ut. 1914 uppmärksammades den enorma fattigdomen, trångboddheten och sanitära olägenheter. Men drömmen om att bli skådespelare slutade med att Svenning blev en av stadens mäktigaste politiker. Han väckte människors uppmärksamhet genom att verkligen brinna för alla människors lika värde och även hans starka vilja till att göra en förändring för dem utsatta. Och det var även genom hans vilja som det ledde till att Svenning rev Malmö och byggde om det. Han blev en symbol för Malmö och “Far till staden”. 2. Diskutera hur Malmö förändrades fysiskt under den period som filmen behandlar. Malmö förändrades på många olika sätt. Det stora politiska uppdraget gjorde att människorna fick nya boenden, där arbetskraften även tog fart. Politikerna rev bort slumområden och byggde om det. En av de största skillnaderna som skedde var att människorna inte längre behövde bo i trånga ytor utan kunde nu istället ha en större yta och på ett sätt andas på nytt. Med bra förhållanden och bra hyror. Något som även kom längs vägen var cement. Detta resulterade i att man nu kunde fixa fastigheter som var väldigt slitna. För de olika årtalen skedde det nya genomföringar. På 50-talet byggde man fler avancerade byggnader som innefattade hotell och simhallar. På 60-talet var det en särskild sak som skulle upplysas. Det var att skaffa många bostäder, områdena skulle ha skolor, lokaler och även butiker. Genom allt detta lyckades 3. Jämför dagens (gamla) väster i Malmö med filmens. Vad är skillnaden ? Det finns markanta skillnader i dagens (gamla) väster i Malmö och på den tiden. I filmen ser man en tydlig bild av att det var väldigt trånga ytor att bo på. Det blev per automatik att låginkomsttagare fick bosätta sig i gamla väster och där befann sig även arbetarklassen. I dagens samhälle är gamla väster en väldigt attraktiv plats och bostäderna består av flera våningar och kan säljas för stora summor.

4. Diskutera hur unik utvecklingen var i Malmö ur ett nationellt perspektiv. Diskutera vad som hände i andra jämförbara städer. Malmö största fokus var främst att utrota fattigdomen genom att försöka bygga ett nytt Malmö. Riva och bygga om nya byggnader som sedan skulle ge möjligheten till dem fattiga att få nya bostäder. 5. Efterkrigstidens bostadsbyggande brukar benämnas “Folkhemmets bostäder”. Diskutera ursprunget till denna benämning samt den vision som bar upp bostadsbyggandet under 40-talet och 50-talet. Ursprunget till denna benämningen kommer från Sveriges dåvarande statsminister Per Albin Hansson. Själva budskapet med detta var att hela Sverige befolkning på något sätt skulle ha en trygg plats att bo på. Rimliga hyror och bra förhållanden. Efter själva efterkrigstiden var Sverige ett av dem länder som var relativt stabila när det kom till den ekonomiska biten. Detta gjorde att Sverige kunde återställa sig snabbt och levnadsstandarden förbättrades i snabba takter. Det var efter andra världskriget som beslutet om att riva dessa trångbebyggda bostäderna tog fart, men det skedde inte vid den tidpunkten utan det var under 1940-talet. Det var de allmännyttiga företagen som drev en satsning, alltså byggandet av folkhemmet. 6. Benämningen “Folkhemmets bostäder” ersatte under 60-talet av en ny benämning; av det så kallade “miljonprogrammet”. Diskutera bakgrunden till detta bostadsbyggande samt hur det skiljer sig från de tid tidigare årtiondenas bostadsbyggande vad gäller såväl stadsplaneideal, bostadsstandarden som byggteknik. När man började diskutera miljonprogrammet var visionen att den stora delen av bostadsbristen skulle försvinna. Precis samma vision som folkhemmet hade. Detta skedde mellan årtalen 1965-1967. Det som även hade skett var att bostadsbristen hade blivit mer aktuell och en viktigt grundpelare inom politiken. Det största målet för miljonprogrammet var att under en period på 10 år skulle man bygga 10,000 bostäder om året, även bakgrunden till benämningen för “miljonprogrammet. Det traditionella byggsättet, rutnätsstaden undveks under miljonprogrammets tid. Man försökte massproducera miljonprogrammet och man byggde grannskapsenheter. Lägenheterna var större och varje bostadsområde skulle ha en affär, biograf och arbetsplats samt skola. Visionen var sig lik Eric Svennings. Under rekordåren var byggtekniken mycket mer effektiv, det hade även en charm i sig till skillnad från byggnaderna under miljonprogrammet. Dem var höga gråa och väldigt livlösa, även detta som många reagerade på. Många trivdes inte. Därför var bostäderna som byggdes under efterkrigstiden mer attraktiva.

7. Diskutera kvalité i relation till miljonprogrammet. Eftersom att det skulle produceras så pass många lägenheter under 1 år fokuserade man inte mycket på utseendet och att det skulle vara attraktivt. Man byggde höghus som var väldigt själlösa, gråa och detta är förståeligt eftersom att man ville att bostadsbristen skulle minska radikalt. Därför är kvalién inte densamma om man bygger några bostäder åt gången. Miljonprogrammet hade som sagt ett fokus på att minska bostadsbristen och det ledde till att allt såg likadant ut och det var inte mycket som var unikt med byggandet. 8. Fundera över hur ni idag ser på bostadsområden från efterkrigstiden respektive miljonprogrammet, Vilken betydelse tror ni att detta kommer få för er framtida yrkesroll som fastighetsmäklare? Bostäderna som byggdes under efterkrigstiden har en charm och en karaktär till skillnad från miljonprogrammets bostäder som i stor drag var väldigt tråkiga både i sin form och stil. Jag tror att om flera år kommer det bli väldigt eftersökt att bo i områden där byggnaderna är från 60-70 talet, självklart lite mer moderniserade men ändå att charmen och karaktären i byggnaderna fortfarande finns kvar. Som fastighetsmäklare kommer jag helst vilja sälja moderniserade fastigheter, det speglar mitt intresse och hur jag är som person....