Uppgift 1huvudrapport PDF

Preview

Summary

Assignment nr 1....

Description

Huvudrapport uppgift 1, Teknik för hållbar utveckling SOM17 Umeå Universitet

14-09-2017 Moa Hermansson, [email protected]

Huvudrapport uppgift 1 Definiera begreppet livskvalitet: Allt eftersom människan har utvecklats har fokus skiftat från kvantitet till kvalitet på livet. Men hur mäter man kvalitet på livet? Vad är det som gör att livet är värt att leva?[1] Det är svårt att definiera begreppet livskvalitet då det kan vara subjektivt, alltså hur nöjd en person är med sin livssituation kan variera. Istället kan man se till olika indikatorer över livskvalitet. Det kan också analyseras med begrepp som möjlighet att handla och påverka sin situation. Det finns många olika variabler över vad som kan tänkas påverka vår livskvalitet. Så som: Psykisk- och fysisk hälsa, relationer, familjeliv, trygghet, ekonomisk trygghet och anställning. I Nationalencyklopedin tar de upp två aspekter. Yttre betingelser och subjektiva upplevelser. Yttre betingelser så som fysisk rörlighet, arbete, bostad, social situation och inkomst. Subjektiva upplevelser, en persons bedömning av värdet på sådana yttre betingelser. När jag var på kursintro till teknik för hållbar utveckling och vi fick svara på hur lyckliga vi var tänkte jag direkt på experimentet som Norbert Schwarz och Gerald Clore genomförde. De frågade slumpvis utvalda människor från en universitetskatalog hur nöjda de var med sitt liv i allmänhet. Schwarz och Clore fann att människors livstillfredställelse var högre under soliga dagar jämfört med under regniga dagar. Det tyder på att människor kan använda sitt tillfälliga humör som källa till bedömningen. Människors livstillfredstälse kanske inte är helt genomtänkt. Det är klart att man blir glad av fint väder. Jag tror att min egen livskvalitet påverkas mycket av bra relationer till familj, vänner och partner. Det påverkas också av min prestation på jobb/universitetsstudier. Min egen hälsa har jag inte haft några problem med hittills. Jag tror att hälsa kan ha en stor påverkan på en persons livskvalitet. Det är vanligt att man pratar om livskvalitet i samband med sjukvård. Det är för att man vill beskriva hälsa och hur olika sjukdomar påverkar hur vi mår. Referenser: [1] https://www.forbes.com/sites/iese/2013/09/04/quality-of-life-everyone-wants-it-but-what-isit/#f764e99635d6 (Taget 2017-08-24) [2] Gulliksson H., Holmgren U. 2015. Hållbar utveckling – Livskvalitet, beteende, teknik. Studentlitteratur. [3] http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/livskvalitet (Taget 2017-08-24) [4]http://www.regeringen.se/49b6d0/contentassets/49fa9971dc4d4d6b8dd33c9178a51cc3/nya-mattpa-valfard-och-livskvalitet-i-samhallet (Taget 2017-08-24)

Huvudrapport uppgift 1, Teknik för hållbar utveckling SOM17 Umeå Universitet

14-09-2017 Moa Hermansson, [email protected]

Redogör för din syn på definitionen av hållbar utveckling. Hållbar utveckling (substainable development), ”En utveckling som tillfredställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredställa sina behov” Brundtlandrapporten 1987 Så står det om hållbar utveckling i nationalencyklopedin.[1] Likt ordet livskvalitet ger hållbar utveckling möjlighet till olika tolkningar. Begreppet lanserades i Brundtlandrapporten år 1987. I samband med hållbar utveckling brukar man också tala om tre delar ekologisk-, social- och ekonomisk hållbarhet. De tre delarna samspelar och behövs till hållbar utveckling. ”Vi är den första generationen som kan utrota fattigdomen och den sista som kan bekämpa klimatförändringarna” – Ban Ki-Moon, FNs generalsekreterare I boken Hållbar utveckling tas det upp svag och stark hållbarhet. Svag hållbarhet betyder att samhällets totala kapital, alltså naturkapital, realkapital, humankapital, social kapital, inte får minska. Med stark hållbarhet menas att människan ej får tära på naturresurserna. Alltså vi får leva på ”räntan” av det som växer upp/återföds igen. Så hållbar utveckling. Framtida generationer ska kunna leva på jorden och ha det minst lika bra som vår generation har det. De ska inte behöva flytta från jorden bara för att tidigare generationer har förstört planeten och gjort den obeboelig. Människor har tillgång till förnybar energi som inte förstör planeten och vi borde nyttja den. Hållbar utveckling har blivit en trend, då bland de bästa trenderna, att företag vill gärna visa att de är miljömedvetna. Vår livsstil är ej hållbar utan vi måste ändra oss. Människor måste leva efter vad jorden kan hantera. Vad jorden kan ge oss utan att den förstörs. Referenser: [1] Nationalencyklopedi http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/h%C3%A5llbarutveckling (Taget 2017-08-24) [2] Hållbarhetsforum http://www.hallbarhet.lu.se/om-hallbarhetsforum/vad-ar-hallbarhet (Taget 2017-08-24) [3] Gulliksson H., Holmgren U. 2015. Hållbar utveckling – Livskvalitet, beteende, teknik. Studentlitteratur.

Huvudrapport uppgift 1, Teknik för hållbar utveckling SOM17 Umeå Universitet

14-09-2017 Moa Hermansson, [email protected]

Hållbarhetsterminologi från det personliga till det globala Det som gör mig lyckligast Det som fick högst poäng på lyckofaktorn i min förstudie var aktiviteten ”pussas”. Pussas fick faktor 9 utav 10 möjliga. Så det är alltså den aktiviteten som gör mig lyckligast. Det var inte den aktviteten som fick mest lyckopoäng(tid*faktor) dock. Det var att sova för det tar mycket tid på ett dygn. Pussas, i mitt fall när jag skrev det i förstudien, syftade jag på att pussa på min pojkvän när vi ses på kvällen efter att ha varit ifrån varandra hela dagen. Det var därför jag skrev under resurser ”pojkvän”. Vi studerar båda vid Umeå universitet men olika program så vi hinner inte ses under dagen på campus. Så vi ses ofta efter skolan och just nu blir det varje kväll då vi bor ihop tillfälligt. Men jag valde att skriva i förstudien ”Pussas(H,U,S,V)” alltså att det kan ske hemma, vid universitet, nere på stan och på väg. Pussas är ett vanligt sätt att hälsa på sin partner på både allmänna platser och hemma. Förvisso kan man pussa på andra personer också som man har en nära relation med, exempelvis mamma. I boken Hållbar utveckling diskuteras livskvalitet och då tar de upp exemplet med kramar och då kramar från en person man tycker om. Kramar är bekräftelse på en personlig relation och påverkar människor rent fysiskt via hormoner. (Gulliksson, Holmgren, 2015, s. 36) Kramar är ett liknande sätt men inte lika intimt som pussar men det känns ändå relevant när man pratar om nära relationer och hur man interagerar med personer man tycker mycket om. Personliga relationer är viktiga. En viktigt aspekt av livskvalitet är relationer med andra och social integration. Alltså interaktioner, relationer och stöd från andra människor. (Gulliksson, Holmgren, 2015, s. 37) Efter aktiviteten pussas var det en delad andra plats på lyckofaktor skalan. Det står mellan aktiviteterna ”dricka smoothie”, ”dricka kaffe”, ”laga matlådor” och några till. Tydligen hade jag svårt att bestämma mig för vilken av de aktiviteterna som gör mig lyckligast. Intressant dock att jag satte att laga matlådor högre än att faktiskt äta matlådorna. Men jag väljer att fokusera på aktiviteten ”Att laga en stor vegansk middag och göra matlådor på kvällen efter att ha varit på universitet hela dagen”.

Behov Även om man kan tycka att vi lever i ett samhälle så fixerat vid materiella ting och konsumtion så är sociala interaktioner ett större behov. Det finns primära- och sekundära behov, exempelvis är primära behov då mat och vatten. Alltså det som är nödvändigt för att överleva. Sekundära behov är ting vi människor kan överleva utan om vi måste, då exempelvis en säng. I boken hållbar utveckling kategoriseras social gemenskap mitt i mellan primär och sekundär ungefär. Det nämner även psykologen Abraham Maslow och hans behovstrappa. (Se figur 1)

Figur 1 Maslows behovstrappa [3]

Huvudrapport uppgift 1, Teknik för hållbar utveckling SOM17 Umeå Universitet

14-09-2017 Moa Hermansson, [email protected]

De mest primära behoven är längst ned på trappan så som mat, vatten, värme och vila. Även här är kärlek och social gemenskap i mitten av behoven och precis över de primära behoven. När personer pussas frigörs signalsubstanserna dopamin och oxytocin. Båda signalsubstanserna gör personer glada, motiverade, minskar ångest och aggressioner.[4][5] Så kanske skulle en person som fick frågan ”Hur nöjd är du med ditt liv i allmänhet?” (som i studien gjord av Norbert Schwarz och Gerald Clore, se def livskvalitet sida 1) svara mer positivt om hen nyligen hade kysst någon. Som jag nämde tidigare så hade jag satt att laga matlådor högre upp än att äta matlådorna. Detta beror nog troligtvis på att delvis tillfredställer behovet att äta och om man ser till behovstrappan tillfredställer jag ”Esteem needs: feeling of accomplishment”. Jag känner mig glad över att ha slutfört en uppgift. I detta fall laga massor av matlådor och inte behöva laga mat på flera dagar.

Social lycka “Happiness only real when shared.” - Christopher McCandless Människor är sociala varelser och vi behöver varandra. Enligt Aristoteles är vi sociala djur som naturligt söker efter socialt umgänge med andra människor och det är en viktigt del av vårt välbefinnande. [7] Om man ser till tabellen över lyckoindex och vilken aktivitet som gör oss lyckligast i boken Hållbar utveckling sida 39 så ligger ”sex” högst upp med lyckofaktorn 4,7 och sedan ”umgås efter jobbet” med lyckofaktorn 4,1. Strax nedanför ligger ”äta middag” med lyckofaktorn 4,0. Så alltså ligger det basala behovet att äta under två sociala interaktioner. Det säger en del om människans natur, att det ger oss mer tillfredsställelse med sociala interaktioner än att tillfredsställa basala behov. Dock är det relevant att tabellen är baserad på en undersökning gjord i USA där det inte är så många människor som saknar tillgång till mat och vatten. [1] I min egen definition av livskvalitet på första sidan tar jag upp relationer till andra individer som en nyckelroll till min egen lycka i livet. Som Christopher McCandless säger så är nog lycka bara verklig om man kan dela den med andra människor.

Upplevelser ”Upplevelser är nycklarna till en hållbar livskvalitet” (Gulliksson, Holmgren, 2015, s. 52)[1] Livskvalitet är effekten av ett antal upplevelser. De upplevelser människor favoriserar är de som vi mår bra av. Den sociala miljön och sociala upplevelser ger upphov till en mängd olika upplevelser och spelar en stor roll för vår livskvalitet. De upplevelser som är mest involverade i att pussas är främst sociala, sinnesorienterade och känslomässiga. Att laga mat ger andra upplevelser. Det ger sinnesorienterade-, intellektuella- och kontextbaserade upplevelser. Sinnesorganen är en viktig del av upplevelsen med mycket smaker och färger. Problemlösning och planering är också relevanta.

Huvudrapport uppgift 1, Teknik för hållbar utveckling SOM17 Umeå Universitet

14-09-2017 Moa Hermansson, [email protected]

Referenser: [1] Gulliksson H., Holmgren U. 2015. Hållbar utveckling – Livskvalitet, beteende, teknik. Studentlitteratur. [3] Bildkälla: https://www.simplypsychology.org/maslow.html (2017-09-01) [4] https://sv.wikipedia.org/wiki/Oxytocin (2017-09-04) [5] https://sv.wikipedia.org/wiki/Dopamin (2017-09-04) [7] https://www.psychologytoday.com/blog/what-would-aristotle-do/201009/you-are-social-animal (2017-0904)

Huvudrapport uppgift 1, Teknik för hållbar utveckling SOM17 Umeå Universitet

14-09-2017 Moa Hermansson, [email protected]

Ekologisk påverkan Om man ser till min valda aspekt ”Att laga en stor vegansk middag och göra matlådor” ur ett hållbarhets perspektiv och då främst ekologisk hållbart så tror jag att det är miljövänligt. Miljömål 1 är att begränsa klimatpåverkan. (Gulliksson, Holmgren, 2015, s. 130) På naturvårdsverket skriver de om konsumtionens miljöpåverkan och då främst med Svenskars matvanor. Det är stor skillnad mellan olika livsmedels miljöpåverkan. 75 procent av växthusgasutsläppen från konsumtionen av mat kommer från konsumtion av kött, fisk och mejerikonsumtion trots att det bara utgör 35 procent av vårt kaloriintag. Svenska hushålls konsumtion orsakar totalt under hela livscykeln årligen utsläpp av 23 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år. Det beror delvis på att vi i Sverige importerar och transporterar runt livsmedel och produktionen. [2] Jag lagar en stor mängd vegansk mat och återvinner alla förpackningar och äter då främst grönsaker och frukt som är i säsong och helst närodlat och om budgeten håller också ekologiskt. Med det äter jag gärna bönor och linser och då inte sojabönor då de bidrar till skövlingen av regnskogen. Enligt naturskyddsföreningen är sojaodlingarna det mest akuta hotet mot världens största regnskog. Stora mängder av sojan som odlas går till köttindustrin och är foder till djuren. Så om man äter kött bidrar man till sojaindustrin. Under 2014 uppkom det cirka 1,3 miljoner ton matavfall i Sverige. Det man kan tänka på med matsvinn är att inte köpa mer än vad man kommer äta upp och och kompostera resterna av exempelvis grönsaksskal.[4] Lite knepigt att diskutera ”pussa pojkvän” ur ett ekologiskt perspektiv. Det är mer miljövänligt att ha en partner i samma stad och inte i exempelvis New York då det skulle bidra till ökat klimatavtryck när man flyger och hälsar på varandra. Ekonomisk påverkan Det är ekonomiskt fördelaktig att ta med sig matlåda istället för att köpa färdig mat ute. Om man räknar med att en lunch ute kostar 75 kr så kommer man upp till 375 kr i veckan vilket tillslut blir 18 000 kr för elva månader om man jobbar/studerar 48 veckor om året, fem dagar i veckan. En matlåda kan kosta ungefär 25 kronor för en portion vilket innebär att man sparar 12 000 kr om året på att laga och ta med sig en matlåda. [5] En viktigt del av marknadsekonomi är ”utbud och efterfrågan” alltså att konsumterna gör sina fria val och det påverkar utbud och efterfrågan på marknaden. Ett stort utbud eller låg efterfrågan ger ett lågt pris. (Gulliksson, Holmgren, 2015, s. 148) Att äta vegetariskt blir allt mer poplärt i Sverige rapporterar Sveriges radio. De stora livsmedelskedjorna märkte av under första halvåret 2016 en starkt ökning på efterfrågan på just vegetariska produkter i butikerna. Produkter som just ersätter kött så som tofu, grönsaksbiffar och vegofärs.[6] Så som konsument har man en påverkan, alltså kommer matvarukedjorna att ta in mer vegetariskt eftersom de vill tillfredställa kunderna. I amerikanska tidningen Time skriver de om forskning som har pågått vid Oxford University

Huvudrapport uppgift 1, Teknik för hållbar utveckling SOM17 Umeå Universitet

14-09-2017 Moa Hermansson, [email protected]

som visar att en global övergång till vegetarisk och vegansk diet skulle kunna rädda miljontals människor och biljoner dollar. Endast boskap står för mer än 14% av globala växthusgasutsläppen. [7] Så det är inte bara i Sverige man har fått upp ögonen för vegetarisk mat. Om man ser till I=P*A*T (Ehrlichs formel) och köttproduktionen så finns det en stor energiförlust. Energiutbytet av foderenergi är cirka 25% för griskött, 10% för nötkött där köttet är den enda intäkten.[8] Med en ökande population(Population) i världen skulle det vara fördelaktigt att fodret som gick till att föda upp djur istället äts utav människor. Det skulle påverka konsumtion per invånare(Affluence). Social påverkan Artikel 1: Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. (Gulliksson, Holmgren, 2015, s. 75) Så står det i FN:s mänskliga rättigheterna. Med den artikeln i rättigheterna kan man ta upp min första aspekt. Att jag får pussa min partner. En partner jag inte ingår äktenskap med och har fått välja själv, jag har fått friheten att välja min egen partner. Det är jag otroligt tacksam för att jag har den rättigheten som människa och kanske viktigt att nämna, som kvinna har jag den friheten. I val utav partner har jag inte behövt ta hänsyn till klass, utbildning, yrke, kön, etnicitet, religion eller ålder. Över 70 000 unga i Sverige får inte bestämma själva vem de gifter sig med skriver Riksorganisationen mot hedersvåld GAPF. Mörkertalen tros också vara enorma. Tvångsäktenskap och hedersrelaterat våld, för både pojkar och flickar med olika bakgrunder och religioner, sker i Sverige. Av dessa ungdomar är 8 500 i riskzonen att bli bortgifta mot sin vilja. Enligt FN sker upp till 5000 hedersmord varje år i världen. [9] Sammanfattning Det finns mängder med tidningar och rapporter som tar upp hur fördelaktigt det är med vegetarisk diet för både hälsa och miljö. Om hela jordens befolkning blev vegetarianer tills år 2050 skulle det avvärja cirka 7 miljoner dödsfall per år.[10] Jag har ätit vegetarisk mat i nu nästan 11 år och kommer aldrig att återvända till att äta kött igen. Tyvärr är det så att en hel del ätbar mat slängs världen över. Ungefär hälften av all mat som produceras i USA slängs. Det beror bland annat på att frukten och grönsakerna inte lever upp till sina ideal på hur de ska se ut. Om de är för stora, för små eller bara något skönhetsfel så slängs de. [11] Det som jag försöker göra med min mat är att köpa så mycket jag behöver till et storkok och sedan gör matlådor för 5 dagar. På så vis använder jag upp all den mat jag köper och har nästan inget matsvinn. FN:s deklaration om de mäniskliga rättigheterna antog redan 1948. Tyvärr idag är det inte alla människor som har fri vilja över sitt liv och sin kropp. Det är något som världens länder måste fortsätta att arbeta på. Det kommer nog dröja många år innan det sker att alla människor har samma rättigheter, om det någonsin kommer att hända. Det kommer nog inte att hända under min livstid.

Huvudrapport uppgift 1, Teknik för hållbar utveckling SOM17 Umeå Universitet

14-09-2017 Moa Hermansson, [email protected]

Referenser: [1] Gulliksson H., Holmgren U. 2015. Hållbar utveckling – Livskvalitet, beteende, teknik.

Studentlitteratur.

[2] http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelatefter-omrade/Konsumtion-och-produktion/Hallbar-mat/ (Taget 2017-09-01) [3] https://www.naturskyddsforeningen.se/sveriges-natur/2007-3/sojan-ater-regnskog (Taget 2017-09-01) [4] http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Mark/Avfall/Matavfall/ (Taget 2017-09-01) [5] http://www.dn.se/mat-dryck/satsa-pa-matlada-spara-tusenlappar/ (Taget 2017-09-01) [6] http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6471576 (Taget 2017-0901) [7] http://time.com/4266874/vegetarian-diet-climate-change/ (Taget 2017-09-01) [8] http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/k%C3%B6ttproduktion (Taget 2017-09-01) [9] http://gapf.se/rapporter-och-statistik/ (Taget 2017-09-01) [10] http://www.bbc.com/future/story/20160926-what-would-happen-if-the-world-suddenlywent-vegetarian (Taget 2017-09-01) [11] https://www.theguardian.com/environment/2016/jul/13/us-food-waste-ugly-fruitvegetables-perfect (Taget 2017-09-01)

Huvudrapport uppgift 1, Teknik för hållbar utveckling SOM17 Umeå Universitet

14-09-2017 Moa Hermansson, [email protected]

Testa ditt ekologiska fotavtryck.

Jag testade mitt ekologiska fotavtryck på klimatkontot.se. Jag fick ett ganska lågt ekologiskt fotavtryck. Detta beror nog troligtvis på att jag bor i korridor och äter veganskt och källsorterar. Jag slänger i princip ingen mat och äger ingen bil. Dock kunde jag inte riktigt svara på frågorna angående min el då det ingår i min hyra och jag kan inte påverka den och jag har inte någon information om vart den kommer ifrån. Jag sökte runt dock och jag tror att jag har fjällvärme via Bostaden. Jag har heller inte köpt några möbler eller större elektronikprodukter det senaste året utan mest kläder så det är där konsumtionen kommer in med ”Konsumtion 0,3 CO2”. Jag har inte gjort några längre resor än i Skandinavien de närmaste året men fick ändå en del där med ”Resor 1,3 ton CO2” då jag har flygit till Stockholm ett par gånger i år. Jag är ganska nöjd med mitt reslutat från den här hemsidan. Möjligtvis att jag kan tänka på att resa något mindre. Eller välja ann...