Vetenskapsteoretiska utgångspunkter PDF

Preview

Summary

Föreläsning om vetenskapsteoretiska utgångspunkter...

Description

Vetenskapsteoretiska utgångspunkter/ inriktningar del 1 Laila Nielsen 10/12-20 Sökandet efter vetenskaplig kunskap tar sig olika vägar (Torsten Turén: vetenskapsteori för nybörjare) Vad är skillnaden mellan vetenskap och vetenskapsteori? Vetenskap Vetenskapsteori - Forskare studerar olika delar av - Vetenskapsteoretiker studerar de världen: tillvägagångssätt och förutsättningar - Astronomer studerar stjärnor och vetenskapen använder galaxer - En vetenskap om vetetenskap: - Vad är vetenskap? - Biologer studerar organismernas - Hur skall vetenskap bedrivas? uppbyggnad och funktionssätt - Hur kan vi vete något säkert? - Historiker studerar det förflutna - Om vetenskap vore ett schackspel, så - = forskare utvecklar teorier och är vetenskapsteorin schackspelets metoder för att förklara, tolka och regler! förstå verkligheten.

Varför skall man studera Vetenskapsteori? - Vad vi betraktar som säker kunskap påverkar hur vi uppfattar verkligheten - Två vetenskapsteoretiska huvudinriktningar:

-

Positivism: säker kunskap, sökt lagmässiga samband utifrån förklaringar utifrån naturliga fenomen. Här går lagen om gravitation ner (om pennan släpps) Hermeneutik: Kännetecknar: tolka och förstå människans handlingar

-

kan vi överhuvudtaget veta något säkert? Vetenskapen söker sanningen Vetenskapen går ständigt framåt

-

Utgångspunkt (positivism) Det finns två vägar- källor- till kunskap -

Empiri: Iakttagelser med våra sinnen- den empiriska kunskapen Empiriskt påstående: En människa befinner sig på en plats

-

Logik: det vi kan räkna ut- analysera oss fram till- genom logik (matematik) Ett logiskt påstående: En människa kan inte befinna sig på två platser samtidigt. (otänkbart helt logiskt)

Påståenden: - Om man släpper ett äpple så faller det till marken= Empiri - En ungkarl är en ogift man= Logik - Vårt öde finns skrivet i stjärnorna= inter varierbart/ inte prövbart (meningslöst påstående) - Det regnar aldrig på torsdagar= Empiri (Falskt) - Antigen regnar det eller så regnar det inte= Logik (sant) - Alla svanar är vita= Logik/ empiri (skeptiska om man endast bygger på den ena) -

Induktiv= utifrån begränsat antal observationer drar vi generella slutsatser Deduktiv= utifrån allmänna lagar drar vi logiska slutsatser

Karl Popper och falsifiering -

-

-

Kriteriet på en teoris vetenskapliga status är dess falsifierbarhet eller dess möjlighet att vederläggas eller dess prövbarhet Det betyder att varje prövning av en teori måste vara ett försök att falsifiera den (för att härda teorin) Härmed blir ett stöd för en teori inte utifrån verifieringar i vanlig betydelse, utan utifrån misslyckade falsifieringar! (leta efter en svart svan) Genom att rensa bort felaktiga föreställningar (hypoteser) om verkligheten kan vi stegvis närma oss en sannare föreställning/ hypostas. Därför kan vi endast komma fram till provisoriska sanningar! Söka efter svagheter i våra teorier kan vi rensa bort felaktiga föreställningar om hur verkligheten ser ut Om vi redan idag vet vad vi kommer veta senare så är all forskning helt överflödig, då vet vi redan allt vi kommer veta Vilka påståenden är falsifierbara? Om man släpper ett äpple faller det till marken= om vi befinner oss i rymden stämmer det ej falsifiering) En ungkarl är en ogift man= det är sant (går inte att falsifiera) Vårt öde finns skriver i stjärnorna= går ej att falsifiera (vi kan inte utesluta att vi i framtiden kan hitta metoder för att se att det är sant) Det regnar aldrig på torsdagar= falsifierbart Antigen regnar det eller så regnar det inte = inte falsifierbart Alla svanar är vita = falsifierbart

Teorier och lagar Induktion

Empatiska undersökningar

Deduktion

Förutsägelser och förklaringar

Ignaz Semmelweis -

Observerade att många fick förlossningsfeber drabbade många fler kvinnor i avdelning ett än i avdelning två. Han försökte testa sina antaganden/ hypoteser Dem födde fram sina barn på olika sätt på den ena avdelningen

- Problemsituation utifrån observationer: a) Dödligheten är lägre på avd. 1 än avd 2. b) Kvinnor på avd. 2 föder i sidoläge och avd. 1 i ryggläge 2. Man skapar en hypotes som säger att en viss generalisering är sann (lag): Alla som föder i sidoläge undgår barnsängsfeber 3. Från ’’lagen’’ gör man en deduktiv härledning av s.k. empiriska konsekvenser; dvs förutsäger vad som inträffar om ’’lagen’’ är sann: Om (även) kvinnorna på avd. 1 föder i sidoläge så kommer de att undgå barnsängsfeber. 4. Slutligen undersöker man via observationer om de empiriska konsekvenserna verkligen inträffar. Denna hypotesen visade sig inte stämma....