Forelasningsanteckningar koncernredovisning PDF

Title Forelasningsanteckningar koncernredovisning
Author August Lindh
Course Koncernredovisning och revisionsmetodik
Institution Mittuniversitetet
Pages 23
File Size 940.8 KB
File Type PDF
Total Downloads 12
Total Views 149

Summary

Samtliga föreläsningsanteckningar från kursmomentet koncernredovisning...


Description

Föreläsningsanteckningar Föreläsning 1 Koncernbegreppet, lagar och regler Hur uppstår normalt en koncern?  Ett företag väljer att bilda ett nytt företag. Då brukar ursprungsföretaget kallas moderföretag (MB) och det nybildade benämns dotterföretag (DB).  Genom att ett företag förvärvar ett annat företag. Då uppstår en koncern. Varför gör företag företagsförvärv?  man vill expandera, vill utveckla sin verksamhet Motiv till koncernbildning  Stordriftsfördelar – förvärvar ett annat företag för att effektivisera, antingen produktionsprocessen (köper upp en leverantör), samordnar administrativa tjänster (det ena företaget står för administrationen)  Riksavgränsning – inte helt riskfritt att jobba med expansion, då behöver man ofta kapital och en strategi kan vara att istället för i moderföretaget lägger alla sina ägg i den korgen så öppnar man ett nytt företag där man har sitt riskprojekt. Om det går åt skogen är det dotterbolaget som går i konkurs och inte den ursprungliga verksamheten  Finansiering – om man ska expandera kan man låna pengar eller finansiera själv. Är det ett speciellt riskprojekt är det inte säkert att man får lån om inte ägarna går in med sin del av finansieringen. Man startar ett nytt bolag som är dotterbolag. Vad är en koncern?  Ekonomisk samarbetsform mellan juridiskt självständiga företag. Består av ett moderföretag och ett eller flera dotterföretag.  En maktsvär mellan två företag där ett är moderföretag och ett är dotterföretag.  Måste vara minst 2 företag för att vara en koncern  Varje AB är en egen juridisk enhet, men koncernen är inte det utan det är en samarbetsform, en maktsvär  Får problem att definiera en koncern om det inte är en ekonomisk enhet, vilka ska ingå och vilka ska inte ingå? Lagar och rekommendationer  För att bestämma om och när ett koncernförhållande föreligger  Om en koncernredovisning ska upprättas eller inte  Vad koncernens redovisning ska omfattas av  Skiljer mellan nationella och internationella lagar och rekommendationer  Beroende på vad det är för typ av koncern, så har det betydelse för vilket regelverk vi behöver följa och tillämpa När föreligger ett koncernförhållande?  Utgå från ÅRL 1:4 för att fastställa när ett företag är ett moder ‐ respektive dotterföretag  Om någon av följande förutsättningar är uppfyllda anses det föreligga ett koncernförhållande och en koncernredovisning ska upprättas:



o Innehar mer än hälften av rösterna i den andra juridiska personen o Äger andelar i den juridiska personen och till följd av avtal med andra delägare förfogar över mer än hälften av rösterna o Rätt att utse eller avsätta mer än hälften av styrelseledamöterna o Genom ett avtal har ensam rätt att utöva ett bestämmande inflytande Handlar om att som moderföretag ha kontroll över ett företag, inte att man äger det. Då har man ett bestämmande inflytande

Vad menas med bestämmande inflytande?  Se BFNAR 2012:01 (K3), IFRS 3 samt IFRS 10  Bestämmande inflytande innebär att företaget har rätt att utforma ett företags strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar  Detta som gör att det inte är en juridisk person, inte fokus på ägandet utan på inflytandet  Bestämmande inflytande  röster eller kontroll över rösterna till mer än 50 %  Väsentligt inflytande  har en röstandel på minst 20 %  Inte det, äger aktier till 10 % föreligger det inget koncernföreliggande utan då är det bara en vanlig tillgång i ett moderföretag Direkt och indirekt koncernintresse

 

Direkt koncernintresse när moder har mer än 50 % Moder har 60 % i dotter och dotter har i sin tur ett dotterföretag där man också har 60 %  indirekt koncernintresse. Kontrollerar man som moderföretag dotterföretaget i första ledet kan man även kontrollera DD i ett annat led

Skyldighet att upprätta en koncernredovisning  Enligt ÅRL 7:1 ska ett moderföretag upprätta koncernredovisning om ett koncernförhållande föreligger  Undantag medges ifall: o Underkoncern inom EU eller motsvarande (7:2) o Mindre koncerner o Anställda < 50; Omsättning < 80 MSEK; Omslutning< 40 MSEK (7:3) o Samtliga dotterföretag har ringa betydelse (7:3 a)

Lagar och rekommendationer

 

Ska först göra en bedömning om det är ett noterat eller icke-noterat företag. Noterade företag följer IFRS, medan de andra icke-noterade följer K3-regelverket Ta hänsyn till om man har dotterbolag som inte är i Sverige, då är det en annan problematik. Behöver fundera över om man behöver följa internationella regelverk också. Koncernen ska följa samma principer som moderbolaget. Om M är svenskt ska koncernredovisningen följa svenska principer

Syftet med koncernredovisning  Är att koncernens bokslut ska så långt det är möjligt likna den redovisning som skulle ha gjorts ifall koncernbolagen utgjort ETT ENDA FÖRETAG  Transaktioner mellan M och D ska elimineras, vi ska se det som att det är ett enda företag. Vill kunna bestämma hur stort koncernens resultat är, då vill man också veta hur mycket man kan dela ut  Klarlägga koncernens årsresultat – vad är realiserad vinst i koncernen  Bestämma hur stor del av vinsten som är disponibel för utdelning  Externredovisning gör man i ett första skede, registrerar transaktioner, värderar och sedan kommer man fram till bokslut. Men koncernredovisning är inte det huvudfrågorna utan mer vad man ska plocka bort  Fordringar och skulder mellan företagen kan finnas, även att man har gjort någon form av försäljning/inköp mellan företagen. Alla dessa ska elimineras. Vad är en koncernredovisning?  Ett bokslut för koncernföretagen där de presenteras som en enhet.  De delar som ska ingå är: ‐ Förvaltningsberättelse ‐ Koncernresultaträkning ‐ Koncernbalansräkning ‐ Rapport över förändring av EK (alternativt i not) ‐ Finansieringsanalys (Kassaflödesanalys) ‐ Noter Viktigt med systematik  Följa en arbetsgång för att klara av när det är mycket delar i en uppgift  Börja i resultaträkningen och ta alla rader för att se så man inte missar något  Finns alltid en jämvikt, tar man bort ränteintäkten t.ex. måste man även ta bort räntekostnaden  Summera alla tillgångar först, det är enklare att få till än ek- och skuldsidan

Eliminering och justering av de vanligaste koncerninterna transaktionerna  Internleveranser o Internvinster  Interna fordringar och skulder o Ränta på lån mellan koncernföretag  Internt andelsinnehav  Utdelning från dotterföretag  Obeskattade reserver Förslag till arbetsgång  Börja med koncernensresultaträkning och tag bort alla koncerninterna kostnader och intäkter, t ex o Utdelning från dotterbolag o Interna räntor o Internförsäljning o Interna tjänster o Nedskrivning internt aktieinnehav  Justera för avskrivn/upplösn av goodwill om sådan finns samt eliminera bort ev bokslutsdisp  Det resultatet man har i RR ska vara detsamma där man har i koncern-BR  Fortsätt med balansräkningen och eliminera ev interna fordringar och skulder mellan koncernföretagen  Lös upp ev. obeskattade reserver innan internt aktieinnehav  Eliminera internt aktieinnehav Koncernredovisning

 

När vi lägger företagens tillgångar bredvid varandra får vi bilden av koncernen. De är ihopslagna, vilket man gör i en koncernredovisning Måste komma ihåg att ta bort EK och aktier, det är ingen tillgång ur ett koncernperspektiv

Obeskattade reserver  Har gjort avsättningar till periodiseringsfonder eller överavskrivningar t.ex.  Vinster som ligger där för beskattning

   

Koncerner är inga skattesubjekt, det är inte koncernen som betalar skatten utan det är den juridiska enheten Bokslutsdispositioner delas upp och redovisas som skattekostnad och resultat efter skatt. Behöver dela upp dem i ek och skatt. Ligger strax innan skatten. Följer internationell praxis när man delar upp dessa. Obeskattade reserver delas upp och redovisas som uppskjuten skatteskuld och eget kapital. Om en del av de obeskattade reserverna blir ek och den andra blir skatt, kommer det påverka storleken på koncernens resultat. Viktigt att man gör detta innan man plockar bort aktieinnehav.

Förvärv av företag  En koncern kan även uppstå vid förvärv av ett nytt bolag.  Då har moderföretaget förvärvat dotterföretagets tillgångar och tagit på sig dess avsättningar och skulder.  Här krävs ytterligare åtgärder än vid bildandet av ett nytt företag, dvs. det finns fler bedömningar som behöver göras i denna situation. Förvärvsanalys

  



Vad är det vi har anskaffat och vad är det vi har betalat för? Det som skiljer sig är att man oftast har en köpeskilling, kan vara kontant eller egna värdepapper. De flesta fall är kontant i boken. Vid förvärvstillfället uppskattar man på bästa sätt det verkliga värdet av DBs tillgångar. Inte så lätt att göra, men man gör det iaf. Ta hänsyn till verkliga värdet av DBs skulder. Har man ett övervärde i tillgångarna finns det en uppskjuten skatt som följer med det verkliga värdet. Tar man tillgångarna – skulderna har man DBs nettotillgångar. Finns det något kvar som man inte har värderat och stämmer överens med det man har anskaffat så är det goodwill.

Goodwill kan uppstå vid förvärv  Är ett förväntat övervärde som inte kan hänföras till några specifika balansposter.  ÅRL 7:22



Är en tillgång som normalt ska skrivas av på 5 år om inte annan längre tid kan fastställas med rimlig säkerhet.

Föreläsning 2 Förvärv av dotterföretag samt minoritetsintresse Konsolideringsmetoder för dotterföretag  Förvärvsmetoden – störst fokus under kursen då den är mest förekommande  Kapitalandelsmetoden – kommer gå igenom lite grann, en teknik för intressentföretag  Klyvningsmetoden – handlar om att man delar ett ägande, t.ex. vid ett joint venture, då äger man oftast 50 % av företaget och någon annan äger 50 %. Förvärvsanalys  Det första man gör när man förvärvar ett företag

   

Fastställa det verkliga värdet av DBs tillgångar och skulder Kan finnas skillnader mellan det som står i dotterbolagets redovisning och det som kommer stå i koncernens redovisning. Uppstår det ett mervärde ska man redovisa uppskjuten skatt Lyckas man inte identifiera alla tillgångar och skulder uppstår ett skillnadsbelopp som är goodwill

Interna mellanhavanden  Flödet, finns ett inflöde, moder har köpt in varor för 500 tkr och 100 tkr. Har sedan sålt vidare till DB för 550 tkr och 110 tkr.

 



Finns flera olika flöden, vilka ska finnas med i koncernredovisningen och vilka ska elimineras? De transaktioner som är mellan bolagen i koncernen ska elimineras.

Tar bort transaktionerna mellan moder och dotter, behöver även beakta att det har hänt något där. Har lagt på ett vinstpålägg. Första är internförsäljning och det extra är internvinst.

Upprättande av koncernredovisning 1. Internförsäljning 2. Internvinster  Finns tillgången kvar vid balansdagen är den orealiserad  Gör ett antagande att varorna man hade i början på året är realiserade vid årets slut. Därför kommer IB behandlas som realiserad och UB som orealiserad  Ta bort UB eftersom den inte ska vara kvar i koncernen. UB blir positiv eftersom den var realiserad  Varulager – IB är realiserad och har försvunnit ut ur koncernen, det som ska in på varulager är UB. Sedan har vi även en uppskjuten skatt  När uppstår internvinster? o En tillgång har överlåtits mellan koncernföretag o Ersättning för deltagande i transaktionen o Tillgången finns kvar inom koncernen på balansdagen  När realiseras en internvinst? o När tillgången överlåts till en köpare utanför koncernen

o När tillgången förbrukas i produktionen och eventuellt därefter överlåts till köpare utanför koncernen  Hur undviks internvinster? o Säljande bolag avstår från att ta ut vinstandel i form av internt vinstpålägg o Köpande bolag (inom koncernen) skriver ner tillgången i sitt bokslut  Tänk på riktningen vem som säljer till vem. Ibland kan det vara så att man inte äger hela DB utan bara en viss procent, hur gör man då med internvinsten? Ska man dela upp internvinsten i förhållande till den del man äger eller inte. Det beror på vem som säljer till vem, är det DB som säljer till MB delar man upp internvinstens storlek. Är det MB som säljer till DB ingår hela internvinsten och då ska man ta bort den.  Om jag har en vinst, på vilket sätt har den påverkats koncernens resultat? Har den ökat eller minskat den? 3. Interna fordringar och skulder  Läs igenom kontona för att se om det är några fordringar och skulder som ska elimineras 4. Utdelning  Olika utdelningar, beror på hur de är redovisade hos DB och MB. Man behöver veta hur den är bokförd för att ta bort den på rätt sätt  Kassabasis: MB redovisar utdelningen som intäkt det år den utbetalas från DB  Anteciperad: utdelningen ingår i redovisningen det år då MB tjänar in utdelningen. MB redovisar en fordran på DB i bokslutet. DB har normalt ej satt upp motsvarande skuld.  OBS! I kursboken antas utdelning ske på kassabasis  Anser man att utdelningen redovisas som en intäkt, då har man antagit att den redovisas det år som den utbetalas, inte det år som den intjänas.  Utdelningen kommer från tidigare års vinster som är balanserad vinst 5. Obeskattade reserver  En del ska ses som eget kapital och en som skatt, och det måste delas upp  Den del som berör EK på balanserad vinst och resten på uppskjuten skatteskuld  Koncernen är inget skattesubjekt och då måste man ta bort de obeskattade reserverna 6. Internt andelsinnehav När uppstår ett minoritetsintresse?  Om ett dotterföretag inte är helägt av MB  Enligt BFNAR 2012:1 ska minoritetsintresset redovisas som en separat post inom koncernens eget kapital  Samtliga identifierbara tillgångar och skulder ska enligt BFNAR 2012:1 (19.19) värderas till verkliga värden, inkl minoritetens andel (enhetsperspektivet). Vad ska redovisas som minoritetsintresse?  Samtliga T och S ska tas med i koncernbalansräkningen, även goodwill  Kallas för ”full goodwill”‐metoden  Nu ska vi gå igenom ett exempel för att tydliggöra vad som avses med minoritetsintresse Minoritetsintresse, ägarandel 90 %

    

Totala anskaffningsvärdet uppskattas till 170 tkr Resterande uppskattar man, om 90 % är värt såhär mycket, är minoritetens del värt såhär mycket. Ett teoretiskt ställningstagande Verkliga värden, inte redovisade eller anskaffningsvärde. Har en tillgång ökat i värde ska vi redovisa det och en uppskjuten skatteskuld. Skillnadsbeloppet är det jag inte kan förklara, som är goodwill Delar övervärdet mellan minoritet och majoritet, utgår från procenten

Turordning vid beräkning av minoritetsintresse



Delar upp vad vi ska ha och vad minoriteten ska ha

    

Får inte glömma att minoriteten har 10 % av goodwill och övervärde, tillsammans blir det 17, det vi ser längst ut i koncernbalansräkningen. Lyfter ut minoritetens andel Innan andelsinnehavet omförs förs den del av eget kapital som tillhör minoriteten – till raden minoritetsintresse (10+0,5+1,5) 12 Minoritetens andel av över ‐ och undervärden, både på tillgångssidan och skuldsidan (2,6+3 samt 5+0,6) Eliminera internt andelsinnehav (majoriteten) genom att lägga till över‐ och undervärden samt eliminera ek uppifrån och ned Tar först bort minoriteten, sedan fördelar man ut övervärdena och sedan allra sist eliminerar man internt andelsinnehav.

Arbetsgång vid koncernredovisning 1. Fastställande av ägarförhållanden 2. Eliminering av koncerninterna poster 3. Omföring av obeskattade reserver 4. Förvärvsanalys 5. Omföring av minoritetsintressen 6. Justering för tidigare års avskrivningar mm 7. Justering av årets avskrivningar mm 8. Eliminering av internt andelsinnehav 9. Summering och kontroll Föreläsning 3 Förvärv av dotterföretag  Goodwill uppstår när man förvärvar företag och nettobeloppet uppgår till mer än vad man har förvärvat det för   

Utgår alltid från de juridiska personerna, MB och DB och deras årsredovisningar. Ska slås ihop som om verksamheten bara varit i ett bolag Aktieposten andelar i DB som ligger i MB Intjänade vinstmedel i DB ska föras ut i koncernens redovisning, men det som fanns vid en början ska elimineras

Kom ihåg att:  Kontrollera vilka bolag som ska ingå i koncernredovisningen, upprätta en koncernbild. MB ska kontrollera mer än 50 %. Kan ibland vara indirekt ägande t.ex.  Koncernen har ingående balanser om vi har upprättat KR ett antal år. Då är problemet att vi utgår från MB och DB årsredovisningar och då finns inga IB för koncernen. Då måste vi backa hela tiden med avskrivningar och goodwill osv trots att vi har gjort det tidigare år. Måste hitta ett sätt att komma ihåg transaktioner från tidigare år, läsa sig till hur det sett ut. Hur såg det ut när koncernen bildades?  Intjänade vinstmedel får föras ut i koncernens EK. Äger vi inte allt ska vi ändå ta upp 100 % av EK och skulder. Minoritetsintresse används när man inte äger allt för att se minoritetens andel. Regler vid justering Tänk gärna bokföringsteknik:

  

Justera på minst två olika konton Lika mycket i debet som i kredit All bokföring grundar sig i debet och kredit

Förvärvsmetod  M bildar D eller förvärvar aktier i D (redovisas i MB som finansiell anläggningstillgång)  Indirekt förvärvar M Ds tillgångar och ansvarar för Ds skulder  I koncernredovisningen görs 100 % konsolidering.  Minoritetsintresse = ingår i koncernens egna kapital, andra ägare än MB. Om man inte äger 100 % av aktierna måste man redovisa en del av EK och som en skuld till övriga ägare  Ms aktiepost elimineras och ersätts av Ds tillgångar/skulder  Eliminering av aktieposten görs mot förvärvat eget kapital i D. Post som är viktig att veta, vad hade DB i tillgångar och skulder t.ex.  Eliminering av alla interna transaktioner mellan M och D. Hade man varit ett och samma företag hade man inte kunnat köpa och sälja av varandra. Eliminering av internvinster  Har MB köpt in varor för 150 tkr och sålt till DB för 200 tkr har MB en internvinst på 50 tkr. Internvinsten måste elimineras och dra bort skatten. DB får inte ta upp hela lagret utan även där måste IV elimineras. Obeskattade reserver  MB och DB får spara obeskattade reserver  Koncernen redovisar inga obeskattade reserver. Vid upprättandet av koncernredovisning anses 20 % utgöra en uppskjuten skatteskuld och resterande del utgör eget kapital  Måste alltid komma ihåg att göra justeringen i KR  Måste skilja på MB och DB vem det är som gjort obeskattade reserver. Har DB OB måste vi komma ihåg att minoriteten har andel i OR Minoritetsintresse  DBs tillgångar och skulder ska i sin helhet ingå i koncernens balansräkning och dess intäkter och kostnader i resultaträkningen  Ev. minoritetsintresse ska redovisas som en separat post inom EK. I koncernens resultaträkning ska minoritetsintresset redovisas i direkt anslutning till posten årets resultat. Regler 1. Internt andelsinnehav 2. Interna transaktioner 3. Obeskattade reserver 4. Minoritetsintresse 5. Elimineringsdifferenser (uppstår endast vid förvärv) - Goodwill

-

Övervärden (dolda reserver i D)

-

Undervärden (negativ skillnad)

Arbetsgång 1. Fastställande av ägarandel 2. Eliminering av koncerninterna poster 3. Omföring av obeskattade reserver 4. Förvärvsanalys 5. Omföring minoritetsintresse 6. Tidigare års avskrivningar m.m. 7. Årets avskrivningar m.m. 8. Eliminering av internt aktieinnehav 9. Summering & kontroll Förvärv av dotterbolag  Hur bestäms priset? – Marknadspris på aktien  Nettotillgångar = tillgångar – skulder    

Eliminering av aktieposten i M görs mot förvärvat EK i D Endast intjänade vinstmedel i D efter förvärvet tas upp i koncernens BR Värdering utifrån verkligt värde – härleda övervärden/undervärden Eventuell elimineringsdifferens benämns goodwill

Olika värden på dotterföretaget – kan vara tentafråga  Koncernmässigt värde (inkl. goodwill) – vad ägarna varit villiga att betala  Verkligt värde – vill att det man redovisar ska vara det verkliga värdet, olika principer som gör att det inte riktigt överensstämmer  Redovisat värde ...


Similar Free PDFs