Koncernredovisning och revision PDF

Preview

Summary

Download Koncernredovisning och revision PDF

Description

Koncernredovisning och revision HT 2020 Introduktionsföreläsning 3/12 2020 Föreläsning 2 – kapitel 2 & 3. OBS: Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning om mindre företag, BFNAR, får inte tillämpas av företag som upprättar koncernredovisning. K3 – tillämpas av koncernföretag K2- Årsredovisning i mindre företag. Ägande 20% - Intresseföretag Ägande 50% - Dotterföretag eller gemensamt ägande (joint venture) Ägande 90-100% - helägt företag. Skattefrihet för koncernbidrag. IFRS 10 – consolidated Financial statements. Alla dotterbolag tas med i koncernredovisningen. Koncernbokslutets innehåll: (skall upprättas som en sammanställning av koncernens verksamhetsberättelse). - Resultaträkning inkl. totalresultat - Balansräkning - Kassaflödesanalys - Förändring av eget kapital - Koncernens noter Principiellt ska finnas ett Moderföretag, MF som äger ett eller flera dotterföretag, DF. Regelverk: ÅRL Årsredovisningslagen gäller för alla svenska företag, både noterade och icke noterade. Noterade företag skall tillämpa internationella regler (ÅRL 7;32) medan icke noterade kan välja ÅRL (7;33). ÅRL (7;1-7;3) ett moderföretag skall upprätta koncernredovisning. Koncernbegreppet – när ett koncernförhållande föreligger? Årsredovisningslagen kapitel 1 §4 – kontrollerar mer än hälften av rösterna: - Ägande - Avtal Rätt att utse mer än hälften av styrelseledamöterna. Rätt att ensamt utöva bestämmande inflytande. I K3 9:2 anges kriterier bestämmande inflytande. En rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Oproblematiskt med rösträttsmajoritet. Problematiskt med avtalskonstruktioner. Undantag 7:2 – Företaget och dess samtliga dotterföretag omfattas av en koncernredovisning som upprättas av ett överordnat moderföretag (underkoncern inom koncern). Mindre koncerner: Uppfyller mer än ett av: - Medelantalet anställda under vart och ett av de senaste räkenskapsåren < 50; - Balansomslutning under vart och ett av de senaste två räkenskapsåren < 40 MSEK - Nettoomsättning under vart och ett av de senaste två räkenskapsåren < 80 MSEK. Ett dotterföretag behöver inte omfatta av koncernredovisningen, om: 1. Betydande hinder begränsar möjligheten att utöva sitt inflytande 2. Nödvänding information kan inte fås; 3. Andelar i DB innehas tillfälligt och utelsutande i avsikt att säljas vidare. Om innehavet sträcker sig kortare tid än ett- två år. Intresseföretag - ÅRL 1:5 - Om företag äger andelar i en juridisk person som inte är dotterföretaget - Men utövar ett betydande inflytande över detta företags drift och finansiella styrning. - Ett betydande inflytande om företaget innehar minst 20% av rösterna. Koncernbokslutets innehåll Koncernbokslutet skall upprättas om en sammanställning av koncernens verksamhetsberättelse. - Resultaträkning inklusive totalresultat - Balansräkning - Kassaflödesanalys - Förändring av eget kapital - Koncernen noter

I moderföretagets verksamhetsberättelse kall dessutom lämna uppgifter om viktiga omständigheter om gäller utvecklingen av koncernen verksamhet. Koncernbokslut skall upprätta på ett överskådlig sätt och så att det bidrar till en helhet. Koncernredovisningsteknik Principiellt ka det finnas ett Moderföretag, MF, om äger ett eller flera Dotterföretag, DF. - MF bilder dotterföretag - MF förvärvar ett eller flera företag Själva bildandet av ett dotterföretag kan ske på två olika sätt: - Helägt dotterföretag (100% av kapital/rösterna) - Delägt dotterföretag (>50% av kapitalet eller rösterna, dvs det finns minoritetsintresse) Två blir ett – koncernredovisningen grunder Koncernens bokslut ska sammanställa som om det var ett enda företag. Aktiebolag A & Aktiebolag B - Intern försäljning - Internvinster - Intern ränta - Intern utdelning Koncernen C (A+B) - Interna fordringar - Omföring av obeskattade reserver - Internt andelsinnehav Värdet av resursomvandling visas i koncernredovisningen fört vid den tidpunkt få en försäljning sker till någon utanför koncernen. För att upprätta en koncern både reultaträkning och balanräkning behöver vi en grundläggande teknik arbetsmetod om lämpligen är överskådlig: Teknisk arbetsmetod: -

Första tekniken är Debet/kredit metoden. Andra metoden plus/minus metoden. (intäkter +, kostnader – tillgångar och skulder samt EK +)

Vid debet/kredit för koncernen behöver vi eliminera för interna transaktioner. Vid plus/minus metoden är elimineringen antingen avdrag eller addera. Grundläggande koncernredovisningteknik De grundälggande tekniker om ta upp här är andvändbara i åväl för företag om tillämpar Bokföringnämnden allmänna råd om årsredovining och koncernredovisning, dvs ej börsnoterade företag som för företag om tillämpar IFR, dv, alla börnoterade företag. VIKTIGT Efter de elimineringar och justeringar som genomförs på arbetspappret ka följande punkter kontrolleras för att: - Balansräkningens båda sidor är i ”balans” - Resultaträkningen är riktigt nedräknad - Rultat enligt BR överensstämmer med resultat enligt RR Arbetsgång: Gällande det praktiska arbetet med att upprätta koncernresultaträkning och koncernbalansräkning är det principiellt nödvändigt att följa en förutbetämd arbetgång, dvs ett antal verkliga tef, om används för att hantera de aktuella koncerninterna transaktionerna: Steg 1: Fastställande av ägarförhållanden Steg 2: Eliminering av koncerninterna poster Steg 3: Omföring av obeskattade reserver Steg 4: Förvärvsanalys Steg 5: Omföring av minoritetsintressen Steg 6: Justering för tidigare års avskrivningar Steg 7: Justering för årets avskrivningar

Steg 8: Eliminering av internt andelsinnehav Steg 9: Summering och kontroll Bokföring i koncernföretag Koncernredovisningen ställer krav på bokföringen i de legala enheterna – spårbarhet -

Separata konton för intern försäljning Separata konton för lager av internt köpta varor¨ Dokumentation av prissättningspolicy Separata konton för interna räntor Separat konto för utdelning från dotterföretag Separata konton för interna fordringar och skulder Förvärvsanalys är räkenskapsmaterial Avstämningsrutiner för koncerninterna mellanhavanden.

Koncernredovisning är ett ”bokslutsarbete” -

Samma räkenskapsperiod Samma värderingsprinciper Likformig kontofördelning Likformiga konteringsföreskrifter

Skattemässiga transaktioner i koncern Ett koncernbidrag innebär en överföring av likvida medel mellan koncernföretag som görs enbart för att utjämna resultat mellan koncernföretag. -

Koncernbidrag är skattemässigt avdragsgilla för givaren och skattepliktiga för mottagaren Moderföretaget i koncernen måste vara en svensk skatteskyldig organisation De dotterföretag inom koncernen som kan lämna och mottaga avdragsgilla och skattepliktiga koncernbidrag måste vara mer än 90% av andelarna ägas av moderföretaget och vara svenska aktiebolag eller svenska ekonomiska föreningar. Ett dotterföretag vilkas andelar till mer än 90% innahas av moderföretaget kallas i inkomstskattelag för ett helägt dotterföretag.

Koncernbidrag -

När ett företag lämnar ett bidrag till ett annat företag inom samma koncern bildas ett koncernbidrag som fungerar som en skattemässig disposition. Det företag som lämnar bidraget redovisar detta som en kostnad under rubriken ”bokslutsdispositioner” i resultaträkningen och som en ”skuld till mottagarföretaget” i balansräkningen. Det företag som tar emot bidraget redovisar detta som en intäkt under rubriken ”bokslutsdispositioner” i resultaträkningen och som en ”fordran på det överlämnade företaget” i balansräkningen. Denna bokslutsdisposition påverkar alltså inte posten ”obeskattade reserver”, utan intäkten elimineras mot kostnaden och fordran mot skulden. OBS! eftersom det inte finns något koncernbidrag i det aktuella exempel så har vi inga elimineringstransaktioner här.

Huvudregel: Använd en kolumn per varje transaktion. Om något har hänt – använd en extra kolumn och inte blanda ihop transaktioner. Steg 1: Internförsäljning. Internleveranser elimineras alltid mot rörelsekostnaderna oavsett om varorna sålts vidare utanför koncernen föra årets slut eller inte. De varor som inte sålts vidare redovisas som varulager i dotterföretag (till internpriset). Utanför koncernen tjänas pengar, inom koncernen endast något som elimineras. Viktigast att inte missa hur elimineringar påverkar årets resultat. Steg 2: Justering för internvinst. I dotterföretagets varulager 2015-12-31 ingick varor från moderföretaget för 24 tkr. Moderföretaget har fakturerat till ett pris som motsvarar självkostnaden plus 20% i vinstpålägg. Två poster som måste tittas på: -

RR kostnad för sålda varor BR balanserad vinst för koncernen

Räknas genom: Självkostnad + vinst = försäljningspris. Försäljningspris = 24tkr och vinsten är 20%. X+0,2z=24 dvs 20. Vinst = 24–20 = 4 kr (internvinst i början av året). Internvinsten är redovisat som en vinst i moderföretaget i deras föregående år, 2015. I år: minskning av balanserad vinst (BR) – minskning av rörelsekostnaden. Internvinstens ingående skatt: 4*0,2 = 0,8. Ökning av skatt i årets RR och återläggning av skatten mot balanserad vinst i årets BR. +4, dvs justering av internvinst – ökning av kostnad. Steg 2 fortsättning: I dotterföretagets varulager ingick varor från moderföretaget för 48 tkr (med 20% vinstpåslag). Självkostnad + Vinst = försäljningspris. X + 0,2 x = 48  x=40. Vinst 48–40=8 kr intern vinst vid årets slut. I varulagret i DB är från koncernens synpunkt värderat till ett högre värde än anskaffningsvärdet. (högre med 8). I RR ökas rörelsekostnader; i BR minskas varulager. Internvinstens skatt: 8*0,2 = 1,6. Ökning i uppskjuten skattefordran i årets BR och minskning av skatten i årets RR. Steg 3: Interna fordringar och skulder. Interna mellanhavanden redovisas på separata rader i de båda bolagens balansräkningar. Den differens på 6 tkr som finns beror på att en betalning som dotterbolaget gjorde och bokförde den 28 december 2016 registrerades på bankkontot först den 5 januari, och bokfördes hos moderföretaget samma dag. – Här skall såväl kontot ”fordringar hos koncernföretag” som kontot ”likvida medel” justeras och resterande fordringar och skulder mellan MF och DF elimineras. Steg 4: Intern utdelning. Moderbolaget har erhållit utdelning från dotterföretaget på 45 tkr. I moderbolaget bokförs den erhållna utdelningen på 45 tkr dels som en finansiell intäkt, dels som en del av kassa och bank. I dotterbolaget bokförs utdelningen när den lämnas som minskning av kassa och bank och av balanserad vinst. I dotterbolaget betraktas utdelning som disposition av eget kapital. Steg 5: Ränta på lån som moderföretaget lämnat till DF. Om det förekommer räntebärande lån mellan koncernföretag överskattas både koncernens ränteintäkter och koncernens räntekostnader. Eliminering måste därför ske. Steg 6: Bokslutsdispositioner – obeskattade reserver. Obeskattade reserver i enskilda företag uppdelas vid upprättande av koncernredovisning i eget kapital del och uppskjuten skatteskuld. Obeskattade reserver = EK + uppskjuten skatt. Detta gör att konton ”obeskattade reserver” i BR och bokslutsdispositioner i RR skall elimineras samt konton uppskjuten skatteskuld i BR och skatt i RR ska justeras. Steg 7: Internt andelsinnehav. Kontona andelar i dotterföretag och eget kapital. Eftersom vi har genomfört en nyemission i dotterbolaget med överkurs påverkar transaktionen även kontot överkursfond.

Föreläsning 3 – Kapitel 4 förvärv av dotterföretag ( Mergers & Acquistion) Olika koncerndefinitioner: Moderbolag direkt eller indirekt 51%-100% kontroll/makt över dotterbolag (tex företagsförvärv och samgående) förvärvsmetoden används. Förvärv av företag kan ske genom 1. 2. -

Att rörelsens tillgångar och skulder förvärvs (direkt förvärv eller rörelseförvärv, eller inkråmsförvärv). Ett inkråmsförvärv är enligt K3 kapitel 19 ett förvärv av ett företags samtliga nettotillgångar, övertagande av ett annat företags skulder eller förvärv av vissa nettotillgångar. Att aktierna i bolaget förvärv (bolagsförvärv) En överlåtelse av samtliga aktier i ett bolag innebär att bolaget i sin helhet, inklusive samtliga rättigheter och skyldigheter övergår till köparen.

Formen av förvärv – vilken välja? Formen för förvärvet styrs bland annat av praktiska argument – köpa ett bolag eller tillgångar? Både och är helt lagligt. Direkt förvärv (enstaka tillgångar eller skulder), måste förstå om tillgången inte finns i avtalet kommer man inte köpa den. -

Om en tillgång inte specifikas i avtalet kommer den att stanna kvar i det överlåtande bolaget. (direkt förvärv) Utmaningen att specifika vad som ingår i en rörelse vid direkt förvärv.

Formen för förvärvet styrs också av skatteargument. - Förvärvets skatteeffekter kan påverka prissättningen.

Förvärvsanalys När ett moderföretag direkt eller indirekt förvärvar ett dotterföretag skall moderföretaget upprätta en förvärvsanalys. Fördelning av köpeskillingen på förvärvande tillgångar och övertagna skulder: -

Fastställande av anskaffningsvärdet för andelarna Fastställande av verkligen värdet vid förvärvstidpunkten av tillgångar och skulder. Fastställande av skillnaden mellan köpeskilling (=anskaffningsvärdet för andelarna) och förvärvade tillgångar och övertagna skulder till verkligt värde.

Goodwill Positiv skillnad = goodwill. - Tillgångarnas verkliga värde överstiger den redovisade Negativ skillnad = ”negativ goodwill” - tillgångarnas verkliga värde 1,5MSEK Redovisad nettoomsättning> 3 MSEK

Krav på auktoriserad revisor I bolag som för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppfyller mer än ett av följande: -

Medelantalet anställda i bolaget har varit fler än 50, Bolagets redovisade balansomslutning har varit mer än 40 miljoner kronor, Bolagets redovisade nettoomsättning har varit mer än 80 miljarder kronor.

Kvalificerade revisorer verkar inom en profession -

Kompetens ”expertis” Tystnadsplikt Oberoende

Revisorers roll inom bolagsstyrningen. Aktiebolag: Bolagstämma ”högsta beslutande organet, där aktieägare sitter” under dem sitter styrelsen, där de väljer vilka som ska sitta där med hjälp av valberedning. Styrelsen utser en verkställande direktör. (Revisorn granskar hur styrelsen etc arbetar med olika delar – rapporterar tillbaka om sin granskning till bolagsstämman ”årsstämma” även till styrelsen & verkställande direktör. Ur revisionsperspektiv: Bolagsstämma, styrelse, verkställande direktör och revisorn är viktiga. I stora aktiebolag ska även revisionsutskott finnas  kan bestå av hela styrelsen (3-5 ledamöter). Revisionens placering i försvarskedjan - de tre försvarslinjerna -

Interna funktioner

Första försvarslinjen; operativt ledarskap Andra försvarslinjen; Riskhanterings—och efterlevnadsfunktionen -

Externa funktioner

Finansiell rapportering -

System för finansiell rapportering – verkställande direktör och styrelse System för intern kontroll: Styrelsen och VD Årsredovisningen: styrelse och VD Uttalandet om årsredovisningen oh förvaltningen baserat på en oberoende granskning: revisorn

Teorier: Agenteorin. -

Principaler (aktieägare) de tar risk genom att investera och får avkastning. Tar beslut om vilka som ska företräda dem  Agenter, Styrelsen, som väljer en VD och utformar den interna kontrollen, rapporteringssystem etc på ett professionellt sätt och sedan rapportera tillbaka till principaler.

Leder till informationsasymmetri. Hur ska principaler veta att informationen i ÅR är sannolik och att inte agenterna försöker lura dem? Teorin säger att agenter har incitament att agera i egenintresse. Rationell aktör som tar beslut baserat på egenintresse. Principalerna utser en revisor för att granska bolaget och agenterna. Intressentteorin Förvaltningsteorin – Steward.. Modifiering av agentteorin. -

Agenter, släpper idén om homoexonomicus, istället ser vi agenten som en rationell aktör eftersom den vill ta ett ansvar. Revisorns roll då är att vara mer förtroendegivare. Svenska revisorer går lite åt detta håll. Principaler

Revisionsplimten avskaffande 2010 – 9 kap Ett aktiebolag har som huvudregel skyldighet att ha minst en kvalificerar revisor. Aktiebolaget kan dock undgå kravet: -

Om ägarna ser till att bolagsordningen för aktiebolaget anger att bolaget inte ska ha någon revisor Om bolaget ligger under gränsen: Har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren inte uppfyllt mer än ett av följande: Mer än 3 anställda, redovisad balansomslutning > 1,5 milj, redovisad nettoomsättning > 3 miljoner.

Etik – oberoende Faktiskt oberoende -

Revisorns oberoende vid planering, genomförande och rapportering. Går ej att observera av externa parter Byråintern styrning (ISQC1, ISA 220, EtikR)

Synbart oberoende (independence in appearance) -

Externa parters upplevelse av revisorns oberoende påverkar av olika faktorer -Hur länge revisorn haft uppdraget -Storleken på konsulttjänsten till klienten -Reglering (Överstatlig, nationell, professionell)

Olika hot mot oberoende: -

Egenintresse: Direkt eller indirekt ekonomiskt intresse i klienters verksamhet Självgranskning: Vid konsult

Föreläsning 2 – Revisionsprocessen ”Bokens kapitel 7 & 8”. Revisionsprocessen: att samla in och granska bevis. -

Informationsinsamling ”kunna förstå klientens affärsmodell, miljö, redovisning & interna kontroll ser ut” Acceptera / behålla uppdraget Riskbedömning ”bedöma risker för väsentliga fel” Planering ”bestäm granskningens inriktning och omfattning” Granskning Dokumentation Rapportering ” uttalande i revisionsberättelse”

Två typer av granskningsmetoder: 1. 2.

Kontrollgranskning Substansgranskning

Kontrollgranskning. Utgör en granskningsmetod för att granska systemet för intern kontroll. Ge försäkran om att målen uppfylls inom följande kategorier: ”effektivitet och produktivitet i verksamheten, tillförlitlig finansiell rapportering och efterlevnad av tillämpade lagar och regler”. 5 olika bitar: -

Kontrollmiljön, rätt utformad så andra bitar fungerar Riskbedömning, ska hjälpa företaget att analysera fram vilka risker de möter. ”systemets nervsystem” Kontrollaktiviteter ”systemets ryggrad”, det är här vi hittar policys och rutiner för attesträttigheter, vem som avgör rätten att bestämma om kunder. Ansvarsfördelning och roller. Övervakning, uppföljning och utvärdering ”systemets ögon och öron” Information och kommunikation ”systemets blodomlopp”. Företagsledningen kan se till att alla som skall ha information får det. Förbättringar

Komponenter i företagets system för interna kontroll -

Preventiva kontroller ”förhindrar” Detektiv kontroller ”hjälper till att upptäcka felaktigheter” Korrigerande kontroller.

Substansgranskning -

Detaljgranskning ”granska konton, transaktioner etc på detaljnivå” ineffektiv i monetära termer -> dyr men viktig för revisorns granskning. Analytisk granskning ”effektiv ansats, hjälper revisorn att samla information om redovisningen och vart detaljtester behöver sättas in” sker i 3 faser: planering, löpande granskning och avslutning.

När det gäller påståenden om transaktionsslag och händelser under räkenskapsperioden (vanligen resultaträkningens konton). När det gäller påståenden om saldon vid räkenskapsperiodens slut (vanligen balansräkningens konton) Påståenden om upplysningar (notupplysningar i årsredovisningen) Granskningsåtgärder – revisorns verktygslåda Förfrågan, Den vanligaste typen av granskningsåtgärd. Inhämtning av information från personer inom och utom företaget. Används i kombination med andra granskningsåtgärder. Kan ske muntligt och skriftligt, formellt eller informellt. Bevisen har ofta begränsad tillförlitlighet. Inspektion, Granskning av dokument, från interna och externa källor. Fysisk undersökning av en tillgång. Syftar främst till att skaffa bevis om existens av en tillgång eller skuld.

Omräkning, Kontroll att bokföringen är riktig genom att själv göra beräkningen. Tex bedömningar kring avskrivningar om de utförts rätt. Ger bevis för p...