Gustav Vasa och stormaktstiden PDF

Preview

Summary

Gustav Vasa kung 1523-1560 + Svensk förvaltning och administration under 1500 och 1600 talen....

Description

Hur skapas det svenska riket som ännu finns kvar? Svensk förvaltning och administration under 1500 och 1600 talen. Gustav Vasa kung 1523-1560    

 





  



Han startade ett uppror mot den danska ockupationen av Sverige. Upproret började i Dalarna 1520 och spred sig sedan över landet. Gustav Vasa har titeln riksföreståndare och hans upprorsarmé vinner över danskarna. Gustav Vasa utropas till kung 1523 Kungen brukar kallas riksbyggmästaren eftersom han bygger upp nationen Sverige på ett genomtänkt och stabilt sätt. Adeln tilldelas höga poster i den nya administrationen och är därför nöjda. Han centraliserar makten till sig själv och sina närmaste män vilka var personer ur högadeln. Han bygger upp en effektiv förvaltning och skatteindrivning. Detta genom att organisera riket i olika enheter, han bygger kungliga slott och borgar runt om i landet. På slotten finns en fogde med en militär styrka till sitt förfogande vars uppgift det är att driva in skatter samt slå ner uppror. Kungen reser ständigt runt på slotten för att upprätthålla kontroll över riket. Eftersom han p.g.a. kriget mot danskarna lånat stora summor pengar från den tyska statstaten Lübeck så behöver han effektivisera skatteindrivningen samt driva in pengar från den rika katolska kyrkan. Skatteindrivningen effektiviseras genom att ett register över alla hushåll i riket upprättas. (Jordeböcker kallas detta register). Kungen styr också upp gruvdrift och andra exportnäringar som kan ge staten inkomster. Ser till att bättre kontrollera och höja tullar vilket också ökar statens inkomster Från 1527 så genomdriver kungen med stöd av ständerna ett beslut om att kyrkan skulle underordnas staten. Detta är början på Sveriges övergång till protestantismen. Stora inkomster överförs från kyrkans egendomar till staten. Stora gods som ägts av kyrkan och av munkordnar tas över av staten. Gustav Vasa stärker sin egen position genom att skickligt spela ut de olika ständerna (adel, präster, borgare, bönder) mot varandra. Han är också en skicklig, slug och brutal härskare. Han lever upp till den instruktionsbok om hur en furste ska vara som florentinaren Niccolo Machiavelli skrivit 1513. För folket som helhet så är det bra med ordning och reda i en stat menade Machiavelli. För att behålla sin makt och göra den stark så är det därför tillåtet att skapa intriger, att ljuga, att mörda fiender som hotar ens makt m.m. Gustav Vasa slår under sin tid som kung listigt, slugt och brutalt ner ett antal störa bondeuppror. På 1540-talet så har hans makt blivit så stor att han inför arvkungadöme i Sverige. Äldste sonen ska ärva tronen vid faderns död. Tidigare under historien så hade oftast kungen valts av främst adelsmän. Genom att kyrkan underordnas staten så blir prästerna kungens och statens viktigaste propagandamakare. Alla var tvungna att gå på högmässan på söndagar och förutom det religiösa så kunde prästerna informera om olika kungliga regler och bestämmelser. Genom kyrkobokföringen(födda, gifta, dödfall m.m. registreras) så är prästerna också de som har bäst koll på vilka som lever i ett visst område. Gustav Vasa bygger upp en krigsmakt med en armé och en flotta. Alla högre officerare i armen ska vara från adeln vilket också gjorde adeln välvilligt inställd till den ökade kungamakten.

Grunden för ett centralstyrt rike läggs upp av Gustav Vasa. Men den tidens Sverige var ändå långt ifrån enhetligt eller centralistiskt. Det fanns jämfört med idag olika lokala kulturer och sedvänjor, olika väldigt olika dialekter för olika områden, dåliga kommunikationer, ingen större känsla för landet och staten Sverige bland majoriteten av befolkningen. Hur såg det land ut som Gustav Vasa skulle omvandla till en stark centraliseraser makt. Agrart, alltså jordbruket och landsbygden dominerade totalt: Glesbefolkat Nyodling behövdes och uppmuntrades. Hemmansklyvning Positiv befolkningstrend i form av en långsam men stadig befolkningsökning. Alla befolkningsberäkningar före 1700-talet är väldigt osäkra. På 1570 talet beräknas riket haft ca 850 000 invånare, Sverige 600 000+ Finland 250 000) Inte så många städer och de som fanns var små. Ute på landsbygden fanns en organisation Socken: Sockenstämma med prästen som ordförande Häradstinget: Den tidens lokala domstol. Leds av en häradshövding som utsetts av kungen efter förslag av 12 bönder. Låt oss titta mer teoretiskt på idén om en centralmakt. Vad innebär det? Vilka uppgifter skall en centralmakt fylla? 1. Visst övergripande ansvar för människors försörjning. Planera nyodlingsområden, export och import, tullar. Kräver monopol på beskattning och kanaler för distribution, alltså transportleder till lands och till sjöss. 2. Försvar mot inre och yttre fiender. Kräver monopol på våld och militär makt. 3. Skapa identitet hos nationen. Kräver att man förser människor med en ideologi om den egna nationen, dess fiender, kungens och överhetens makt, religionen och kyrkans betydelse. Detta blev en viktig uppgift för prästerna. Punkt 1 och 2 kräver en stab av civila och här såg adeln sin chans att få välbetalda statliga jobb vilket gjorde att de inte protesterade så mycket mot att kungen stärkte sin makt. Hur försökte Gustav Vasa och den tidens ledande män förverkliga teorierna om att bygga en centralmakt? Vi har några maktpoler i Sverige vid början av 1500. Kyrkan i form av biskoparna, adeln, bönderna, borgarna (de köpmän och handelsmän som bodde i de ganska fåtaliga och små städerna som fanns vid denna tid). De rikaste adelsmännen, alltså de som äger mest jord hade den största makten. Under Sturetiden (1470-1520) när Sverige var en del av en nordisk union där Danmark var det starkaste landet så fanns ett nära samarbete mellan kyrkans biskopar och adeln.

1527 i Reformationsriksdagen då kungen, alltså Gustav Vasa kallat in alla de fyra stånden till riksmöte i Västerås så bryts kyrkans ekonomiska makt. Se läroboken sid 128-146 hur kungen på ett skickligt sätt genomdriver detta.

Stormaktstiden 1561-1718 Erik XIV Gustav Vasas äldste son inleder stormaktspolitiken genom att starta militärexpeditioner till andra sidan Östersjön. Erik hamnar i konflikt med delar av adeln samt sin bror Johan. Han avsätts och fängslas av sin bror Johan och dör sedan i fängelset. Brodern Johan III tar över. Han fortsätter stormaktspolitiken med svenska erövringar i Ryssland och gifter sig med en polsk prinsessa och deras gemensamma son Sigismund blir sedan kung i Polen. Eftersom Polen är katolskt så misstänks Johan att vilja återinföra katolicismen i Sverige. Han isoleras och brodern Karl Han gör också anspråk på tronen i Sverige. Gustav Vasas tredje son Karl bekämpar brodern Johan III och dennes son Sigismund. Karl inleder ett krig mot Sigismund som han vinner efter flera slag. Som kung tar han sig namnet Karl IX. Han fortsätter stormaktspolitiken med nya erövringar i nuvarande Baltikum. 1611 tar Karl IX:s son över makten som Gustav II Adolf. Gustav II Adolf. Tillträdde 17 år gammal 1611 Trots att han är omyndig får han makten genom en kungaförsäkran till Axel Oxenstierna (hög adelsman med ledande position inom förvaltningen) 1. Kung skall inte stifta lag, börja krig, sluta fred, stillestånd eller förbund utan rådet och ständernas samtycke. 2. Inte pålägga några extra skatter eller företa utskrivning av krigsfolk utan rådets samtycke. 3. Tillförsäkra alla stånd sina privilegier. Rådet består av de mest betydelsefulla adelsmännen i riket. Adeln och riksdagens makt är ökad. Riksdagens medverkan blir härmed självklar. Runt 1611 ändras också statsförvaltningen Det är också under denna period som stormaktsväldet på allvar växer fram. Detta behöver självklart administreras annorlunda. Höga adelsmän som tjänstgör och för befäl över stora arméer i krigen i Baltikum, Polen och senare i Tyskland betalas rikligt med stora marktillgångar i form av gods. De flesta praktfulla slott i Mellan- och Sydsverige har byggts under stormaktstiden. Så länge den svenska stormaktens krig gick bra så tjänande de adliga befälhavarna enorma summor. Förutom betalningen i form av gods från svenska staten så kunde de också plundra och skicka hem värdefulla föremål från de erövrade områdena till sina gods. Stormaktspolitikens bakomliggande faktorer:  Den svenska nationen skulle växa geografiskt. Östersjön skulle göras till ett svenskt innanhav.

   

Det var viktigt att ta kontroll över Östersjöns olika hamnstäder och kustområden eftersom detta skulle öka den svenska kontrollen över handeln. Ökade tullinkomster. Kungar och högadeln som satt i Riksrådet tjänade själva enorma summor på dessa krig. Både Ryssland och polen var försvagade vid denna tid p.g.a. inre motsättningar. Det är mer frestande att gå till anfall om fienden är svag. Gustav II Adolf drogs in i det stora europeiska kriget mellan katoliker och protestanter vilket ledde till att Sverige drogs in i stora konflikter i Tyskland och Polen.

Hur hade det förhållandevis litet befolkade och ganska fattiga Sverige råd med alla dessa krig?  Gustav Vasa hade byggt upp en stark stat med effektiv förvaltning och skatteindrivning.  Sverige tjänade stora summor på export av järn, koppar, silver samt kanoner, tjära m.m.  Sverige fick under 30-åriga kriget stora lån från Frankrike som trots att landet var katolskt stred på den protestantiska sidan.  Krigen bedrevs förutom i slutet av stormaktsepoken utomlands. Detta innebar att när de svenska trupperna väl var överskeppade till kontinenten så levde de på plundring.  Stormaktspolitiken byggde på en enorm omfördelning av resurser från vanliga bönder till adeln och kungamakten. Krigen berikade överklassen, d.v.s. adeln men var ett fruktansvärt lidande för folket. Merparten av soldaterna dog oftast av olika typer av epidemier i fältlägren. Änkorna och mödrarna som mist sina söner fick kämpa på hemmavid med höjda skatter och hårt slit.

Var det något som förbättrades i Sverige p.g.a. stormaktspolitiken?      

En ännu effektivare förvaltning och skatteindrivning. Länsindelningen med landshövdingar i spetsen som ännu finns kvar infördes. Utbildningsväsendet förbättrades. Hjälmarekanal byggdes för att binda samman Mälaren med Hjälmaren. Även andra infrastruktursatsningar. Ett rikstäckande postväsende med ryttare som avlöste varandra infördes. Första tidningen. Ett system av gästgivargårdar (övernattningsställen som skulle erbjuda logi, mat, stallplatser för hästar) upprättades för att underlätta resandet i riket. Lantmäteriet utvecklades vilket medförde en större kontroll över jordbruksmark, utdikning av våtmarker, nyodlingsprojekt m.m.

Axel Oxenstierna var en av landets viktigaste personer under hela första delen av 1600-talet. Efter det att Gustav II Adolf stupat i Lützen i Tyskland 1632 så var det Oxenstierna som ledde landet. Även efter drottning Kristinas tillträde 1644 så ledde Oxenstierna mycket av utrikespolitiken. Drottning Kristina 1644-1654 Under hennes period så överfördes väldiga rikedomar från staten till högadeln. Hon var intelligent och bildad och satsade en del på kultur men för landet i stort var hon ingen bra regent. Hon är känd för några speciella saker: Hon abdikerade 1654 och lämnade landet och övergick till katolicismen. Hon vägrade att gifta sig och skaffa nya arvingar. Hon var enligt de flesta forskare lesbisk. En stor skandal för den protestantiska världen vid den tiden. Hon blev

en viktig figur i kretsen kring Vatikanen och påven i Rom och ligger begravd under Peterskyrkan. Eftersom hon inte hade några barn så bryts Vasaättens tid vid makten i och med Kristinas avgång. Hon överlåter kungamakten till sin kusin Karl och han inleder den s.k. karolinska epoken. Karl X Gustav 1654-1660 Förde intensiva krig under hela sin kungaperiod i Polen och senare mot Danmark och i Tyskland. Känd för det s.k. tåget över Bälten. Då den svenska armén som varit upptagen i Polen snabbt fick återvända hemåt efter ett danskt anfall på Sydsverige. Var nära att inta Köpenhamn 1658 men hindrades till slut efter Holländskt ingripande. 1658 var Sverige som störts sett till ytan. Karl XI 1660-1697 En av de mer dugliga regenterna som Sverige haft. Besegrar slutligen Danmark i striden om Skåne som Sverige först erövrade 1645. Förutom Skåne så var det också Blekinge, Halland och Bohuslän som Sverige och Danmark krigat om sedan 1500-talet. Områden som fortfarande idag är viktiga för Sverige. Detta slutliga avgörande slag mellan Sverige och Danmark sker 1676 i utanför Lund. Över 9000 döda på en dag. Varför var han duglig? Han startade inga onödiga och våghalsiga krig. Han omorganiserade armén och flottan genom det s.k. indelningsverket vilket gjorde försvaret effektivare och billigare. Nu fanns en ständigt tränad och beredd försvarsstyrka i landet. Han genomförde räfst mot högadeln, d.v.s. en rättegång mot att de bestulit staten och bönderna på mark under en lång period. Adeln måste betala böter och lämna igen stora jordegendomar. Detta kallas reduktionen. Han återinför kungligt envälde vilket kanske inte var så bra men detta var något som framförallt drabbade adeln och inte den stora massan av vanliga invånare. Karl XII 1697-1718 Förutom Gustav II Adolf den mest kände krigarkungen. Han satsade stort på att besegra Ryssland och vann till en början flera stora segrar. Detta gjorde honom berömd över hela Europa. Den berömde franske filosofen Voltaire skrev en bok om honom. 1709 lockas han djupt in i det ryska riket utan att möta motstånd utan ryssarna bränner sädesfält, lador m.m. för att försvåra för fienden att försörja sig. När den svenska armen nått långt in i landet och var uttröttade och hade dålig kontakt med sina egna försörjningstrupper så kom det ryska motanfallet i Poltava 1709. Sverige led ett katastrofalt nederlag och detta var början till slutet för den svenska stormaktspolitiken. Detta är den så kallade brända jordens taktik som romarna under antiken använde mot Hannibal när denne härjade i Italien. Ryssland använde framgångsrikt samma taktik mot Napoleons erövringsförsök 1812 samt Hitlers erövringsförsök 1941-44. Karl XII överlevde slaget och levde i flera år i nuvarande Turkiet som då kallades Osmanska riket. Han ville få med dem på sin sida i ett nytt anfall mot Ryssland. Så småningom tog han sig tillbaka till Sverige och hade stora planer på ett storskaligt anfall mot Norge när han sköts till döds i gränstrakterna mellan Bohuslän och Norge 1718. Det råder ännu oklarhet om han dog av ett skott från de egna leden eller från fienden. Under flera år efter Karl XII:s död så anföll ryssarna den svenska kusten och brände byar, fiskelägen och plundrade städer. Långt senare 1808-09 så förlorade Sverige Finland som varit en del av det svenska riket sedan 1100-talet till Ryssland....