Kritiskt tänkande PDF

Preview

Summary

Kritiskt tänkande Argumentationsanalys Premiss slutsats vår evidens avgör om vi har goda skäl att tro på premisserna och i sin tur slutsatsen om det talar emot, är det rationellt att avstå. Neutralt rationell tro att avstå Retorisk övertygelse är inte starkt medan rationell är det. sanning är något ...

Description

Kritiskt tänkande Argumentationsanalys Premiss - slutsats vår evidens avgör om vi har goda skäl att tro på premisserna och i sin tur slutsatsen om det talar emot, är det rationellt att avstå. Neutralt = rationell tro att avstå Retorisk övertygelse är inte starkt medan rationell är det. sanning är något objektivt. ett påstående är sant eller falskt. men olika påståenden kan vara olika rationella för olika personer beroende på ens evidens. Så länge man inte har samma evidens. Använd inte ordet ”bevis” = det betyder att man har garanterad sanning Praktiskt rationalitet kan vara relevant att tro, även om evidensen inte pekar på det. det är rationellt att tro på det som gynnar en. ex att man kommer att tillhöra de 10 % som överlever cancer. av de som tror så överlever fler. Teoretisk rationalitet har som mål att tro det som är sant. ”Drottning Silvia vaknade kl 06.35 i morse.” Det är minimal sannolikhet att hon vaknar just det klockslaget. det rationella är därför att förneka det. vi ska ta reda på vad vi har goda skäl att tro på 5. B Varför är uppfattningen irrationell? (det är irrationellt att tro starkt. om det vore irrationellt att bara ”tro”. skulle det vara falskt då?) pga att evidensen talar för p men inte starkt -> rationellt att acceptera p men svagt. pga evidensen är neutral -> rationellt att avstå pga evidensen är det irrationellt Giltiga argument (valid) ex P1. Majoriteten av svenska folket vill ha monarki. C. Monarkin i Sverige bör vara kvar Bör man acceptera premissen? talar den för slutsatsen. Invändning: slutsatsen följer inte från premisserna. bara för att svenska folket vill ha monarki betyder det inte att de borde ha kvar monarkin. Invändning 2: jag har läst en undersökning som menar på att svenska folket inte vill ha monarki. premissen är orimlig. Orimlig premiss eller premissen följer inte slutsatsen.

P2 om majoriteten av svenska folket vill ha monarki så bör monarkin i Sverige vara kvar. givet att premisserna är sanna så är det ett rimligt argument. Välbildat - slutsatsen följer från premissen. Giltiga premisser innebär att så länge de är sanna så är slutsatsen sann. det kräver inte att premisserna är sanna. Stefan Löfven är ett träd. alla träd är danska. Stefan Löfven är dansk. Giltighet handlar om att slutsatsen följer från premisserna. 1. Disjunktiv syllogism P1 Lisa är hemma eller Lisa är i skolan P2 Lisa är inte hemma C Lisa är i skolan P1 P eller Q P2 Icke -P C Q 2. modus ponens (villkorssats. ”om” och ”så” sats) för att ni ska på kalla något P eller Q så måste det motsvara varandra helt. P1 om Anna är riksdagsledamot så är Anna politiker P2 Anna är riksdagsledamot C Anna är politiker P1 om P, så Q P2 P CQ Formulera om så att det är exakt samma ord i premisserna. Villkorssats (conditional) Om P så Q (då gäller det att P är ett tillräckligt villkor för Q. Q är ett nödvändigt villkor för P) P = försats(antecedent) Q= eftersats(consequence) 3. modus tollens P1 om Anna är riksdagsledamot så är Anna politiker P2 Anna är inte politiker C Anna är inte riksdagsledamot förnekande av eftersatsen. om man är riksdagsledamot så är man politiker

5 Kontraposition (mindre intuitiva) P1 om Eric är i Uppsala så är eric i Sverige C om Eric inte är i Sverige så är Eric inte i Uppsala P1 Om P så Q C icke Q så icke P

6. Disjunktionsintroduktion P1 jag är glad C jag är glad eller …(vad som helst) ex. solen skiner P eller Q är en disjunktion P P eller Q

två tolkningar: P eller Q eller båda (inklusiv tolkningen) det är sant om ena eller båda är sanna.

P eller Q men inte båda. (exklusiv) OGILTIGT: A. Förneka försatsen P1 om anna är riksdagsledamot så är Anna politiker P2 Anna är inte riksdagsledamot C Anna är inte politiker P1 om P så Q P2 icke P C icke Q kan du tänka dig att båda premisserna är sanna men slutsatsen falsk? då är satsen falsk. Ex Anna är kommunpolitiker. om alla premisser är sanna men slutsatsen är falsk.

7. Predikatlogik P1 alla skator är fåglar P2 tomas är en skata C tomas är en fågel

Bärande argument Ekvivalens = giltigt P1. Pelle bor i Stockholm om och endast om Pella bor i Sveriges huvudstad. P2. Pelle bor i Stockholm C. Pelle bor i Sveriges huvudstad P1. P omm Q P2. P C. Q

P omm Q om P så Q, om Q så P P och Q har samma sanningsvärde; är den ena sann är den andra också det, likaså om den ena är falsk. Skilj på ”om och endast om” från ”endast om” Ex. Pelle bor i Uppsala endast om Pelle bor i Sverige. om det hade stått ”om och endast om” så hade denna sats varit falsk, så Pelle kan bo i andra städer i Sverige. P endast om Q = Om P så Q P omm Q= om P så Q, om Q så P Sats logik Förekommer samma sats flera gånger så bör man använda satslogik. finns ord som ”om, så, och”? Ett argument kan antingen vara ”giltigt” eller ”bärande”. Ett argument som är bärande är inte giltigt. Bärkraft kommer i grader. ”de flesta/majoriteten”= mer än 50%. Det gör att bärkraften inte blir lika stark som om man skulle skrivit ”Nästan alla”. ex. P1. Elena är mamma C. Elena är äldre än 14 år

p1. X är A c. X är B

ej bärande: Inte troligt att det är sant P1. De flesta hundar har svans. p1. de flesta A är B P2. misse är inte en hund p2. X är icke A C. Misse har inte svans. C. X är icke B Bara för att misse inte är en hund behöver han inte, inte ha svans. det finns så många andra djur som har svans ej bärande: P1 de flesta A är B P2 X är icke A C. X är icke A Viktigt att skriva ut kvantifikationerna. Premisserna kan vara sanna men slutsatsen är inte troligt sann. det går oftast att byta ut ordet ”alla” i ett giltigt argument till ”de flesta” för att få ett bärande. men i exemplet över tåt inte detta. Tips: skriv ut mönstret innan premisserna Kvantifikatorerna bl.a. majoriteten, nästan alla. ska peka ut mer än hälften, annars blir det inte bärande. ”Några" och ”många” är inte mer än hälften och genererar därför inte bärande argument. Bärande argument behöver man inte ha goda skäl att tro på. giltiga argument och om de är sanna = deduktiva sund giltiga argument och goda skäl att tro på = deduktiva starkt

Induktivt starka = bärande, har rimliga premisser och INTE är helt underminerat. induktivt sunda = har sanna premisser och är bärande. Underminering P1 nästan alla farfärder är över 33 år p2 hans är farfar C hans är över 33 år. vi har goda skäl att tro på det. om vi inser att Hans är 30 år är argumentet fortfarande bärande. vi har fortfarande goda skäl att tro på premisserna. Evidensen talar om att just i det här fallet så har vi ett undantag som innebär att slutsatsen är falsk. Hela argumentet är underminerat eftersom vi har goda skäl att tro på alla premisser men slutsatsen stämmer inte överens med verkligheten. om det å andra sidan är premisserna som vi inte har goda skäl att tro på: då är argumentet bärande men det är SVAGT Förklara att det är underminerat: bärande och har goda skäl att tro på premisserna men jag har ytterligare evidens som underminerar argumentet. argument kan vara delvis underminerade: de är fortfarande starka men inte för alla P1 De flesta som är i Uppsala är i Sverige är inte på UU P2 Maria är i Sverige C. Maria är inte på UU om jag vet att Maria är i Uppsala så är argumentet delvis underminerat. ett argument är underminerat ”för vissa personer”, beroende på evidensen. om vi vet att Maria är i UU så är argumentet induktivt svagt. Men när är det lite svagare? om argumentet är delvis underminerat så är argumentet fortfarande starkt men inte lika varför är induktiv styrka en gradfråga? för att ”bärande”, ”har rimliga premisser”, ”underminering” alla tre är termer som kommer i grader. Är ett argument starkt? är det bärande? har jag goda skäl att tro på premisserna? kan jag underminera argumentet? Deduktiv styrka och induktiv styrka utesluter varandra. ALLA argument faller under en av dessa kategorier. Slutledning till den bästa förklaringen. man har gjort en observation och den bästa förklaringen innebär att argumentet P1. LP säger att det var CP som sköt OP P2. Den bästa förklaringen till P1 är att det var CP som sköt OP C. Det var CP som sköt OP

det behöver inte betyda att gränsen går vid 50 %. det är inte en relativ term att man tar det mest troliga av existerande svar. Deduktiv styrka - rationalitet i premisserna Induktiv stryka - rationell tro på premisserna, bärande och underminerat (kan vara delvis underminerat) alla kriterier kommer i grader

Rekonstruktion av argument kan en person tro att ett argument är bärande medan en annan kan ha goda skäl att tro att ett argument inte är bärande. goda skäl garanterar inte att något är sant. man kan ha evidens som är vilseledande och får en att tro P1 icke P P2 P P3 om P så Q CP Premisserna kan inte vara sanna i argumentet och därför följer det mönstret ”så länge alla premisser är sanna så måste det följa att slutsatsen är sann” Giltigt! P1 alla A är B P2 alla B är C C alla A är C

Icke bärande P1 Nästan alla A är B P2 Nästan alla B är C C Nästan alla A är C

0,8 0,8 0,64

om nästan alla (60%) A är B om (51%) B är C

Giltigt! P1 nästan alla A är B P2 Alla B är C C Nästan alla A är C A) icke-bärande P1 de flesta A är B P2 X är B C X är A B) det är bärande men premisserna är inte rimliga P1 De flesta A är B P2 x är A C x är B P1 -Q P2 P P3 Om P så Q

C. Q det finns inget fall där man kan lägga till en premiss i ett giltigt argument och göra det ogiltigt. om den förnekar slutsatsen så kan aldrig alla premisser vara sanna och då kan man inte ta reda på om slutsatsen är sann. Att skriva om argument i en löpande text till standardform. vad vill författaren visa och vad ger hon för skäl? börja med att identifiera slutsatsen! Leta efter ord som ”detta visar att, därför” Slutsatsen är inte alltid explicit(= utskriven) utan även (=underförstådd) ex. Isabella är riksdagsledamot och alla riksdagsledamöter är ju politiker. Slutsatsen är ”Isabella är politiker”. Sortera bort ”jag anser” för det du vill visa är själva argumentet. en författare kan argumentera för flera slutsatser, fler argument för samma slutsats och att man argumenterar för en annan slutsats. är ok att formulera om premisser. visa premisser är underförstådda i vissa fall. Ställ upp argument i standard form och lägg till uppenbara underförstådda argument. ta bort överflödiga antingen är man ute efter att ta reda på om författaren gjort ett bra jobb och är ”trogen författarens avsikter” Sakfrågan är intressant så går man på välvillighetsprincipen Alltid ett visst mål av välvillighet. skriver författaren ”alla hundar har svans” så menar man ju inte bokstavligen det. man utelämnar ofta kvantifikationer som ”nästan alla”. Ex Studenter har dålig ekonomi man måste här lägga till en kvantifikator Godkänt ”de flesta studenter har dålig ekonomi” Onödigt att påpeka att det formuleras på ett sätt som inte gynnar. ex att säga att ”alla studenter har inte dåligt ekonomi” Godkänt Om man är student så har man dålig ekonomi. skriv ut mellanliggande slutsatser och kvantifiktatorer. ex. Eva är glad för Lisa skrattar och om Lisa är glad så är Eva också det. Slutsats: Eva är glad P1 Lisa skrattar (EP) P2 lisa skrattar så är Lisa glad (IP) C1 Lisa är glad (P1, P2) P3 om lisa är glad så är eva glad (EP) C. Eva är glad (C1 P3) P1 Sverige har kung (EP) P2 Om Sverige har kung så är Sverige en monarki (EP2) C1 Sverige är en monarki (P1, P2)

P3 om Sverige är Sverige inte en demokrati (IP) C2. Sverige är inte en demokrati (C1, P3) Slutsats, hitta de explicita premisser, skriv upp formeln. är argumentet inkomplett, leta efter IP, stryk onödiga premisser. Se till att alla premisser används direkt eller indirekt för att komma fram till slutsatsen - annars, ta bort! P1 P P2 Q C R Om P och Q så R försök alltid göra argumentet välbildat. lägg till premisser och tala om varför de är orimliga. om P så Q icke P Icke Q

ickevälbildat och skriv inte om det.

P1 de flesta A är B P2 x är A C1 x är B (P1, P2) P3 Alla B är C C2 x är C (C1, P3) Bärande eftersom man bara ska bedöma giltigheten på premisserna

Föreläsning 4 diskutera vilken kategori bland deduktiv/ induktiv/ ickevälbildat som argumentet tillhör. du ska diskutera alla premissernas giltighet och alla var för sig. skriv konkreta skäl. Exempel: vi har ett lotteri med 1000 lotter P1 lott nr 1 kommer ej att vinna P2 lott nr 2 kommer ej att vinna … P1000 lott nr 1000 kommer ej att vinna P1001 om P1, P2….P1000 så kommer ingen lott att vinna C. ingen lott kommer att vinna. Goda skäl att tro på varje premiss för sig. inte goda skäl att tro på att alla premisserna är sanna samtidigt. Inte goda skäl att samtliga premisser är sanna. ange konkret varför du inte har goda skäl att tro på/ din evidens inte stödjer detta. vi ska ta ställning utifrån vår evidens och inte säga att författaren inte har gett mig tillräckligt goda skäl. Ett argument som innehar en neutral premiss gör att argumentet blir svagt.

Kritisera inte mellanliggande slutsatsen och slutsatsen, för det grundar sig i att du inte har goda skäl att tro på premissen som den härleds från. Moraliska premisser - ens egna intuitioner H. om man själv har skrivit så får man skriva om, annars får man göra en eller flera rimliga tolkningar. om jag har 90 % evidens så är det övervägande och jag har då goda skäl att tro. för Q P1 P P2 Om P så Q CQ mot Q P1 om Q så S P2 -S C -Q bara för att argumentet inte gav mig goda skäl att tro om ett argument är svagt - kan jag ändå ha goda skäl att tro på slutsatsen. premiss 2 och 3 har jag inte goda skäl att tro på - finns ingen koppling att jag förkastar slutsatsen. båda övre argumenten kan inte vara rationella för mig att tro på. en motsägelse kan inte vara rationell att tro på. falsk dilemma P1 antingen bör vi släppa invandringen helt fri eller stoppa invandringen helt. (disjunktion) P2 vi bör inte släppa invandringen helt fri. C1 vi bör stoppa den helt P1 menar att det endast finns två alternativ, vilket inte är sant. P eller Q är inte alla alternativ. Ska du ha goda skäl ska du anse att det är mer än 50 %. Avhålla mig från...