Kritiskt tänkande - föreläsningsanteckningar 1-7 PDF

Preview

Summary

Kritiskt tänkande, teoretisk filosofi, Uppsala Universitet, VT15 januari Argumentationsanalys semantik  vaghet  mångtydighet olika tolkningar av samma satser, vilken tolkning är den rimligaste logik  regelverk för hur man drar slutsats på rätt sättArgument består av premisser (skäl) och en slutsa...

Description

Kritiskt tänkande, teoretisk filosofi, Uppsala Universitet, VT18 15 januari Argumentationsanalys semantik  vaghet  mångtydighet olika tolkningar av samma satser, vilken tolkning är den rimligaste logik  regelverk för hur man drar slutsats på rätt sätt Argument består av premisser (skäl) och en slutsats (tes) rekonstruera ett argument till standardform för att kunna värdera Standardform: P1. P2. ___ C. bra argument är när premisserna ger oss goda skäl att tro på slutsatsen (retorik, vilka argument tenderar att övertyga folk) rationell stryka hos ett argument är oberoende av framställningssättet Starka argument utmärks av att premisserna ger oss goda skäl att tro att slutsatsen är sann. sanning, tro, goda skäl (=rationellt) Korrespondensteorin att en sats är sann är detsamma som att saker och ting är så som satsen säger att de är. frågesatser och uppmaningar är varken sanna eller falska deklarativa eller indikativa satser, alltså påståenden är sanna eller falska Påståenden (propisitioner) är innebörden eller betydelsen hos satsen Samma sats kan uttrycka olika påståenden i olika sammanhang., tidpunkt, kontext. Indexikala uttryck, ”Hon är här nu” vem är hon? vad är här? när är nu? Olika satser kan uttrycka samma påstående. ”Jag är hungrig” vs. ”I’m hungry” ”Jag är äldst” satsen är inte sann eller falsk, påståendet är beroende på t.ex. vem som säger det det vi säger är satser, det vi uttrycker är påståenden Sanning är inte relativt. Sanning är objektivt. undvika uttrycken ”sant för mig/dig” skillnad på att inte veta om det är sant eller falskt, och att säga att det är varken eller. Lagen om det uteslutande tredje varje påstående har bara ett sanningsvärde, och det finns bara två sanningsvärde: sant och falskt. undantag till ovanstående: vaghet, antaganden om framtid logisk determinism, fatalism påståenden om framtiden

saknar sanningsvärde tills de inträffar, enligt vissa är sanning tidlöst? Tro attityd till påståenden, en av följande tre 1. Tror på påståenden, sant 2. Förnekar påståendet, falskt 3. Avhåller sig från att fälla omdömde (t.ex. saknar kunskap för att ta ett beslut) (ovanligt) 1. evidensen ska vara neutral, lika mkt som talar för som emot. Räcker inte att man känner sig osäker. Olika grader, svag form av accepterande —> total övertygelse Fortfarande för Att tro = att veta Kunskap tre krav måste vara uppfyllda för att det ska vara kunskap x måste vara sant vi måste vara övertygade om att x är sant vi har goda skäl att tro att x är sant Tro är relativt, varier från person till person. Kan anta olika attityder till påståenden. Goda skäl/Rationalitet Påståenden vi har goda skäl att tro på är sådan som stöds av vår evidens - all den information man har tillgång till som är relevant för påståendet (deduktion och induktion) Fallibilism Goda skäl behöver inte vara konklusiva, hundraprocentiga. En trosföreställning kan vara rationell även om den är falsk. Rationell tro kommer i olika grader, beroende på hur stark ens evidens talar för påståenden. förstahandsinformation Goda skäl är relativt, kan vara rationellt att tro på ett påstående för en person men inte för en annan, en tidpunkt och en annan. Baserat på olika evidens. teoretisk rationalitet = tro det som är sant rationell tro är objektiv om två personer har samma evidens för ett påstående men tror olika, så finns ett svar för om det är rationellt att tro på det. Båda kan inte ha rätt. samma evidens, samma utslag termen bevis bör inte används för generellt har vi bevis för ett påstående garanterar det att det är sant, konklusivt (logical proof) “Drottning Silvia vaknade 6.35 imorse” Har ingen direkt evidens om påståendet, men, det innebär inte att vi borde avstå från att fälla ett omdöme. Sannolikheten att hon vaknade exakt 6.35 är väldigt låg, därför bör vi dra slutsatsen att det är falskt. Det är mest rationellt att tro så, även om det visar sig vara fel. 18 januari När man rekonstruerar ett argument bör man göra det så starkt som möjligt Generositetsprincipen, the principle of charity

Vid rekonstruering av ett argument där man kan tolka premisserna till både slutsatsens fördel och nackdel bör den bästa och starkaste tolkningen göras. Göra den tolkning av argumentet som är mest rationell, utgå från att det var det som talaren menade.

Välbildade argument 1. Giltiga argument, deducitely valid Om ett argument är giltigt innebär det att om premisserna är sanna är slutsatsen sann Ett arguments giltighet har bara att göra med själva formen av argumentet. Att slutsatsen följer av premisserna, premisserna behöver nödvändigtvis inte vara sanna. Premisser kan inte vara giltiga, bara argument. Ex. P1. Majoriteten av svenska folket vill ha monarki ___ C. Monarkin i Sverige bör vara kvar Invändningar: 1. Är P1 sant? 2. Bara för att folket vill det, följer inte att det ska vara så. 1. Ifrågasätter argumentets giltighet, om slutsatsen följer av premissen 2. Bärande argument, inductively forceful (cogent argument) Om ett argument är bärande innebär det att premisserna troliggör att slutsatsen är sann. (av premisserna att döma är det sannolikt att slutsatsen är sann)

Satslogik Arguments giltiga former (logiska mönster) satslogiska konnektiv: eller; Om och så; och; (hur p och q relaterar till varandra) (1) Disjunktiv syllogism P1. p eller q (Aningen är Lisa hemma eller så är hon i skolan) P2. icke p (Lisa är inte hemma) (icke p = ¬p/~p) ___ C. q (Lisa är i skolan) Exakt samma uttryck på alla ställen i argumentet!! Kan inte säga t.ex. Hon är i skolan istället för Lisa. (2) Modus ponens (bejakande av försatsen) P1. Om p så q (Om Anna är riksdagsledamot så är Anna politiker) P2. p (Anna är riksdagsledamot) ___ C. q (Anna är politiker) (3) Modus tollens (Förnekande av eftersatsen) P1. Om p så q (Om Anna är riksdagsledamot så är Anna politiker) P2. Icke q (Anna är inte politiker) ___ C. Icke p (Anna är inte riksdagsledamot) “Om p så q” är en villkorssats (conditional proposition) p är försats (antecedant) q är eftersats (consequent) villkorssatser säger att p är ett tillräckligt villkor för q och att q är ett nödvändigt villkor för p. (4) Hypotetisk syllogism

P1. Om p så q (Om det regnar så är det molnigt) P2. Om q så r (Om det är molnigt så är det grått ute) ___ C. Om p så r (Om det regnar så är det grått ute) (5) Kontraposition P1. Om p så q (Om Erik är i Uppsala så är Erik i Sverige) ___ C. Om icke q så icke p (Om Erik inte är i Sverige så är han inte i Uppsala) Disjunktionsintroduktion* P1. p (Jag är glad) ___ C. p eller q (Jag är glad eller … ex. det regnar) *Giltigheten hos denna form förutsätter att diskonjunktionen “p eller q” tolkas inklusivt, och inte exklusivt. Inklusiv tolkning, (minst en av p och q är sanna. p är sant, q är sant, eller båda är sant) P1. Du kan gå på föreläsningen på fm ___ C. Du kan gå på föreläsningen på fm eller du kan gå på föreläsningen på em Innebär att det är möjligt att både gå på föreläsning på fm, eller em, eller både på fm och em. Exklusiv tolkning, (endast en av p och q är sant, inte båda) P1. John är på kontoret ___ C. John är på kontoret eller han är i lunchrummet Innebär att det inte är möjligt att John både är på kontoret och i lunchrummet samtidigt. Inklusiv tolkning görs om det inte uttrycks att en exklusiv tolkning ska göras där exakt en av p och q är sann. Även om det formuleras som “Antingen p eller q” Argument ogiltiga former Förnekande av försatsen P1. Om p så q (Om Anna är riksdagsledamot så är Anna politiker) P2. Icke p (Anna är inte riksdagsledamot) ___ C. Icke q (Anna är inte politiker) Motexempel: Anna kan vara kommunpolitiker Bejaka eftersatsen P1. Om p så q (Om det regnar så är det molnigt) P2. q (Det är molningt) ___ C. p (Det regnar) Motexempel: Det kan vara molnigt utan att det regnar För att avgöra om ett argument är giltigt kan man föreställ ett scenario där premisserna är sanna men slutsatsen falsk, om så är möjligt är argumentet ogiltigt.

Predikatlogik I satslogiken motsvarar p och q hela meningar eller påståenden meh i de fall där vi har enskilda uttryck ser formen annorlunda ut för att kunna avgöra giltigheten hos ett argument. Giltiga former (1) P1. Alla A är B (Alla skator är fåglar)

P2. x är A (Tomas är en skata) ___ C. x är B (Tomas är en fågel) Om vi istället använt satslogik hade det sett ut så här: P1. p P2. q ___ C. r (2) P1. Alla A är B (Alla äpplen är saker som är röda) P2. Alla B är C (Alla saker som är röda är runda) ___ C. Alla A är C (Alla äpplen är runda) Ogiltiga former P1. Alla A är B (Alla skator är fåglar) P2. x är icke A (Tomas är inte en skata) ___ C. x är icke B (Tomas är inte en fågel) Motexempel: Tomas kan vara en duva.

Deduktiv styrka Ett argument är inte starkt enbart för att det är giltigt. Men för att vara deduktivt starkt så måste det först och främst vara giltigt. Ett deduktivt starkt argument är giltigt och det är rimligt för oss att tro på premisserna. (Garanterar inte att slutsatsen faktiskt är sann) Räcker att ha goda skäl att tro att premisserna är sanna, därför är deduktiv styrka en gradfråga, person A kan ha evidens som person B inte har vilket påverkar hur rationellt det är att tro på premisserna. (Ett arguments giltighet är däremot inte en gradfråga) Deduktiv styrka är relativt. Ett deduktivt starkt argument kan vara starkt för en person med svagt för en annan . (Ett arguments giltighet är inte relativt) Deduktiv sundhet (soundness) Deduktiva sunda argument är giltiga och har faktiskt sanna premisser. Med vilket följer att slutsatsen är sann. Ogiltigt argument: P1. Lisa är mamma ___ C. Lisa har minst ett barn Göra det giltigt P1. Lisa är mamma P2. Alla mammor har minst ett barn ___ C. Lisa har minst ett barn Ekvivalens = detsamma P1. P omm Q Pelle är i Stockholm om och endast om Pelle är i Sveriges huvudstad

P2. P Pelle är i sthlm ___ C. Q Pelle är i Sveriges huvudstad om och endast om = omm P och Q är sanna och falska under samma förhållanden P omm Q = om p så q och om q så p Skillnad på om och endast om och endast om P1. P endast om Q Pelle är i Uppsala endast om Pelle är i Sverige P endast om Q kan skrivas om till en villkorssats, Om P så Q P1. Om P så Q Om Pelle är i Uppsala så är Pelle i Sverige 24 januari Bärande argument (inductive forceful arguments) Innebär att premisserna troliggör att slutsatsen är sann. Använder kvantifikatorer för att visa på denna sannolikhet, dessa ger oss goda skäl att tro på premisserna och att slutsatsen är sann. Alla katter har svans → Nästan alla katter har svans Vi kan inte rimligen tro att alla katter har svans, men det är rimligt att tro att nästan alla katter har svans Varken giltigt eller bärande = icke välbildat Bärande argument former: P1. x är A Elena är mamma P2. De flesta A är B De flesta mammor är över 13 år ___ C. x är B Elena är över 13 år P1. De flesta AB är C P2. x är A P2. x är B ___ C. x är C Glöm inte kvantifikatorn!!! Behöver inte skriva troligtvis vid slutsatsen (probably som de skriver i boken) Kvantifikatorn ska peka ut mer än hälften av det totala för att det ska vara ett bärande argument. “nästan alla”, “de flesta” är exempel på sådana kvantifikatorer. “Många” är inte det. (Ordningen på premisserna i ett argument spelar ingen roll) Inte bärande argument: P1. De flesta A är B (De flesta hundar har svans) P2. x är icke A (Misse är inte en hund) ___ C. x är icke B (Misse har inte svans) Ett motexempel betyder inte att argumentet inte är bärande,

vid giltiga argument räcker det med ett motbevis, men vid bärande argument krävs mer än så. Har vi goda skäl att tro att x ligger utanför B, hur stor är sannolikheten att x är B respektive icke B. ett bärande argument, men inte starkt argument P1. De flesta katter har fem öron P2. Påven är en katt ___ C. Påven har fem ören Premisserna behöver inte vara rimliga för att det ska vara ett bärande argument. Handlar enbart om mönstret på argumentet. Induktiv styrka Ett argument är induktivt starkt om det är a) bärande och b) det är rationellt att tro att alla premisser är sanna och c) argumentet inte är underminerat. Ett underminerat argument P1. Nästan alla farfäder är över 33 år P2. Hans är farfar ___ C. Hans är över 33 år Goda skäl att tro på P1 Har evidens att tro på P2, (t.ex. att vi vet att Hans har ett barnbarn) Men sen vet vi att Hans är 30 år, det talar emot slutsatsen. Hans är ett av undantagsfallen, nästan alla farfäder är över 33, men inte alla. Argumentet är fortfarande bärande och vi har fortfarande rimliga skäl att tro på premisserna, men vi har ytterligare evidens som talar emot slutsatsen. (om ens totala evidens underminerar argumente gör det argumentet svagt) För att illustrera att ett argument är underminerat kan man lägga till ytterligare en premiss med den totala evidensen. T. ex. P3. Hans är 30 år Argumentet är bara underminerat om vi inte tror på slutsatsen, om vi inte tror på premisserna är argumentet istället svagt. Om vi t.ex. hade vetat att Hans inte är farfar överhuvudtaget. Vid underminering 1. konstatera om det är bärande 2. goda skäl att tro på premisserna 3. om argumentet är underminerat Hela argumentet är underminerat, inte bara själva slutsatsen. (Kan lägga in negationen i variabeln, måste inte skriva ut icke-A utan kan kalla det för A bara, förutsatt att man är konsekvent med det genom hela argumentet) Om ett argument är underminerat är relativt eftersom en person kan ha evidens som underminerar argumentet som en annan personen inte har. Om ett argument är bärande eller inte är inte relativt, eftersom det enbart har att göra med former på argumentet. Induktiv styrka är relativt, ett argument kan vara induktivt starkt för en person trots att det inte är det för en annan person. Eftersom det kan vara olika rationellt att tro på premisserna eller inte. Induktiv styrka är också en gradfråga, eftersom samtliga tre faktorer som utgör ett induktivt starkt argument är gradfrågor:

o o o

bärkraften hos ett argument är en gradfråga, “De flesta” är mer än hälften, “Nästan alla” är mer än majoriteten, “Nästan alla” har högre bärkraft än “de flesta”. Hur rationellt det är att tro på premisserna är en gradfråga. Underminering kommer även i grader: helt underminerade argument och delvis underminerade argument.

Delvis underminering P1. Pelle är i Sverige P2. De flesta som är i Sverige är inte på UU ___ C. Pelle är inte på UU Situation a) Vet vi inget mer om Pelle än att P1 är sant, det är induktivt starkt Situation b) Vet vi att Pelle är på UU, då är det helt underminerat Situation c) Vi vet att Pelle är i Uppsala. Argumentet har försvagats, men vi kan fortfarande inte veta om han är på UU, men sannolikheten här ökat. Argumentet är delvis underminerat. (obs. det är fortfarande bärande) Givet att det finns en evidens finns ETT svar på om argumentet är underminerat eller ej. Kan inte vara underminerat för en person och för en annan är det inte det, om de har samma evidens. Induktivt sundhet Har att göra med sanningsvärdet hos premisserna. Ett bärande argument är sunt om premisserna är sanna. Ett argument kan vara induktivt starkt även om det inte är sunt, vi kan ha goda skäl att tro på premisserna även om de inte är sanna För att en premiss ska vara rimlig måste man ha evidens som talar för, om evidensen är neutral bör man avhålla från omdöme. “många” ger inte bärande argument, för vagt. Värdering av källor ingår i evidensen för andrahandskällor, om x säger p och y säger icke-p, vem är mest tillförlitlig av x och y? mellanliggande slutsatser = intermediate conclusions Ytterligare ett bärande argument Slutledning till den bästa förklaringen (Inference to the best explanation) P1. p Gatan är blöt P2. Den bästa förklaringen till p är q Den bästa förklaringen till gatan är blöt är att det har regnat ___ C. q Det har regnat Den bästa förklaringen måste dock inte vara den sanna förklaringen. (Den bästa förklaringen till att vi har känslan av att vi har fri vilja är för att vi faktiskt har fri vilja) Styrka hos argument Sundhet Starka

Svaga

Deduktiv

Deduktiv

Deduktiv

 Giltiga Giltiga  Rationellt att Sanna tro att premisser och premisserna är slutsats sanna Induktiv  Induktiv Bärande   Bärande Sanna  premisser Rationellt att tro att (måste inte ha premisserna är sann slutsats) sanna  Är ej helt underminerade  

Giltiga Minst en premiss som inte är rimlig Induktiv  Bärande  Minst en premiss som inte är rationellt att tro på  Bärande  Rimliga premisser  Helt underminerade av totala evidensen Varken giltig eller bärande Icke välbildade  

26 januari Rekonstruktion av argument 1. Finns det något argument? Drivs en tes och anges skäl för att acceptera tesen? (eller är det bara beskrivande?) 2. Hitta slutsatsen. ev. formulera om den till en deklarativ slutsats. Klart och tydligt påstående 1. slutsatsindikatorer: alltså; det här visar att; således osv. 2. Kan förekomma i början eller slutet, eller inte alls. Implicit slutsats, skäl som anges utan en slutsats. (bör undvikas) 3. Ta bort överflödig text. 4. Ibland vet inte författaren sin slutsats. En slutsats som inte stöds av skälen, då kan det vara bättre att skriva ut slutsatsen som följer av skälen. Göra flera rekonstruktioner då med samtliga alternativ. 5. Flera argument med olika slutsatser, eller med samma slutsats. Kunna särskilja dessa 2. Hitta premisserna. skälen som författaren framför till varför man ska acceptera slutsatsen. 1. vanligt med implicita premisser som behöver skrivas ut. Implicit - underförstådd, ej utskriven Explicit - utskriven, uttalad Två principer, hur mkt man bör lägga till  Vara trogen författarens avsikter. Göra en tolkning så nära författerens intention.  Välvillighetsprincipen, välj den tolkning som gör argumentet så starkt som möjligt. Om författaren har ett dåligt argument, få till ett bra argument. en bokstavlig tolkning ger ett ickevälbildat argument, bättre att ändra lite och få ett välvilligt argument. o vad är syftet med rekonstruktionen? att det är en bra formulerat argument, eller om man har goda skäl att tro på sakfrågan. o “alla a är b” kanske menar “nästan alla a är b”, bör göra denna tolkning för att få ett välbildat argument.  vanligt att kvantifikatorer utelämnas. Välja en lämplig kvantifikator att lägga till. annars är argumentet ofullständigt. stark kvantifikator som möjligt så länge man fortfarande har goda skäl att tro på premissen. o inte för bokstavlig tolkning

Försök alltid göra argumentet välbildat, även om det är en orimlig premiss, ta upp det i värderingen sen. undantag om författaren gör logiska misstag, då avfärdar man alltid argumentet som svagt. Förneka försastsen , om p så q, icke-p, q Ex. Studenter har dålig ekonomi Generalisering Alla studenter har dålig ekonomi Nästan alla studenter har dålig ekonomi De flesta studenter har dålig ekonomi Villkorssats Om man är student så har man dålig ekonomi försatsen troliggör eftersatsen, eftersatsen måste inte vara sann om försatsen är sann. motsvarar inte alla studenter har dålig ekonomi Rättfärdigande av varje rad efter varje premiss och mellanliggande slutsats och slutsatsen skriva ett rättfärdigande. för att veta var allt kommer ifrån i argumentet, explicit premiss (EP) Implicit premiss (IP) gränsfall (EP?) Mellanliggande slutsats (P1, P2) slutsats (C1, P3) se att alla premisser har använts, annars ska något läggs till för att kunna användas, eller ta bort den, P1. p P2. Om p så q C1. q (P1, P2) P3. Om q så r ___ C2. R (C1, P3) P1. Dödsstraff är inhumant P2. Om P1 så bör dödsstraff förbjudas får bara användas om det kommer ovanför. Ex. Eva är glad för Lisa skrattar och om Lisa är glad så är Eva också det. P1. Om p så q Om Lisa skrattar så är Lisa glad (IP) P2. p Lisa skrattar (EP) C1. q Lisa är glad (P1, P2) P3. p så r Om Lisa är glad så är Eva glad (EP) ___ C2. r Eva är glad (C1, P3)

Övning a) P1. Sverige har en kung (EP) P2. Om Sverige har en kung så är Sverige en monarki (IP) EP? C1. Sverige är en monarki (P1, P2)

P3. Om Sverige är en monarki så är Sverige inte en demokrati (IP) ___ C2. Sverige är inte en demokrati (C1, P3) eller P1. Sverige är en monarki (EP) P2. Om Sverige är en monarki så är det inte en demokrati (IP) EP? ___ C. Sverige är inte en demokrati (P1, P2) b) P1. De flesta A är B P2. x är A C1. x är B P3. Alla B är C ___ C. x är C bärande, och inte giltigt eft...