Begrepp Lista PDF

Preview

Summary

Relevanta begrepp till tenta...

Description

Begrepp lista - Förstå Sociologi Social klass - Ekonomiska faktorer kan inte självt fastställa klass utan även arbete och utbildning är kategorier som behövs, men de fastställer även social status. Social makt -Det finns olika typer av makt och hur den utövas mot olika grupper och individer i samhället. Makt skapas i relationer mellan individer eller grupper Social status - Kan betraktas i termer av sociala roller: individer har olika roller i samhället. Status består av en uppsättning roller som baseras på förväntningar om hur någon ska eller ”bör vara”. En individ med ”hög status” behandlas mer respektfullt än en individ som har ”låg status” som stigmatiseras. Social Stratifiering - Är ett begrepp inom sociologi och arkeologi som avser den hierarkiska strukturen i ett samhälle som delar upp människorna i klasser, grupper, kaster eller någon annan form av strata. Genus - Genus är när man tittar på könen mer som ett spektrum. Det är inte de biologiska könen utan vad man identifierar sig som. Begreppet handlar mer om vad som anses vara manligt och kvinnligt. Det är det social, de förväntningar, föreställningar och handlingar som förknippas med att vara kvinna och man (kvinnligt och manligt) Roller - En roll är det sociala beteende som förväntas av en individ utifrån dess sociala position inom en viss social  kontext. Social kontext - Social kontext, social  miljö , är det sociala sammanhang i vilket en person lever. Den sociala miljön omfattar såväl levnadsvillkor, arbetsförhållanden, inkomst, utbildning samt olika sociala och kulturella sammanhang. Intersektionalitet - Är ett analytiskt perspektiv som vill uppmärksamma hur relationer av överordning och underordning skapas och upprätthålls i samspel mellan bl. a. ras/etnicitet, kön/genus, funktionsvariationer, klass, ålder, sexualitet och religion. Hegemoni - Hegemoni (ledarskap på grekiska) är den ledande ställning som en person, en organisation eller ett land kan ha, utan att ha fullständig makt. Identitet - Identitet är inom beteendevetenskapen   synonymt med självbild och handlar om hur människor uppfattar sig själva. En människas identitet formas under hela livet eftersom den består av många olika egenskaper. Både sådana vi själva väljer och sådana vi inte kan påverka.

Socialisation - Vanliga beteendemönster, normer, regler, värden och sedvänjor, en process som börjar i spädbarnsåldern och pågår hela livet. Till de viktigaste socialisationsagenterna hör familjen, skolan, kamratgruppen, yrkeslivet, och massmedia. Den primära  socialisationen äger rum under barnaåren, i första hand inom familjen, medan den sekundära  socialisationen betecknar ungdoms- och vuxenlivet. Begreppet används t.ex. för att förklara konformt beteende och därmed bevarandet av den samhälleliga ordningen, men även för att förklara reproduktionen av klassklyftor och kulturella skillnader mellan grupper. Sedan finns också den Tertiära socialisationen som handlar om hur media, film och böcker kan forma oss. Regim - Regim (styra, leda) kan den eller de personer som styr en stat,   till exempel en ministär, kallas. Regimen kallas också den tid som en viss ledning innehaft makten, dennas styrelsesätt (till exempel ”kommunistregimen”) eller används rentav som synonym till ledning. Ordet kan även syfta på ledningen av till exempel ett företag, institution eller liknande. Symbolisk interaktionism - Människan tolkar och definierar varandras handlingar, Man tolkar symboler. Vilken symbol är den viktigaste, kläder, hår, ögon, gester, mimik, Men talet och språket är det viktigaste. De säger oss någonting, man förstår genom språket. Vi tolkar varandras handlingar i stället för att bara reagera på dem som yttre stimuli. Svaret på en annan människas handling sker inte direkt, som en betingad reflex, utan bygger på den mening eller betydelse vi tillskriver denna handling. Varför väljer personen att göra på det viset? Sociala problem är då en produkt av kollektiva definitionsprocesser. Socialkonstruktionism - Socialkonstruktivism och socialkonstruktionism. Socialkonstruktivism innebär ett perspektiv på samhälle som helhet och delar av det som konstruerats av människor i samspel med varandra. Socialkonstruktivism brukar i vissa fall kontrasteras till ett naturalistiskt eller biologiskt synsätt. Innebär ett samhällsvetenskapligt perspektiv på samhället som socialt konstruerat av människor i samspel med varandra. Enligt perspektivet konstrueras innebörder av könsroller, genus, femininitet, maskulinitet med mera, av människorna som använder begreppen, i den tid de används.

Subdiscipliner Politisk, socialpolitik, styrning, institutionalism, varför vi röstar på ett viss parti Ekonomisk, Hushåll och boende, beskattning, kapitalism Medicinsk, Användning av psykofarmaka, Varför ökar försäljningen av ett viss medel? Utbildning, reproduktion av klass/kön/ etnicitet, Könsbundna studieval? Familj, Familjers demografiska karaktär: storlek, kön, ålder, etnicitet Kriminologi/rättssociologi, Avvikande beteendern, kontrollmedelnormaliseringsprocesser Kunskap, Hur människans förståelse för omvärlden påverkar den

Tenta begrepp Karl Marx Alienation (Marx) - Handlar om arbete, arbetsliv och arbetsförhållanden. Han menade att det var arbetet definierar och formar människor. För Marx ligger det i människans natur att arbeta, men bara så länge arbetet är självständigt, skapande och intentionellt. Vi mår bra av arbetet när vi har kontroll över det, som att renovera och bygga själv. Och vi mår mindre bra när vi förlorar kontrollen över det. Exempelvis när vi inte längre är våra egna arbetsgivare utan jobbar för någon annan och jobbar för lön, då kan en känsla av alienation uppstå. Alienerat arbete har fyra aspekter, Vi alieneras från produktionsprocessen, från arbetets slutprodukt, från oss själva (vårt väsen) och från samhället. Marx använde begreppet alienation för att beskriva den process när vi förlorar kontrollen över arbetsprocessen och genom det också oss själva. Den dominerande ideologin (Marx) - För att förklara hur de dominerande klasserna kunde vidmakthålla sin dominans introducerade Marx begreppet “den dominerande ideologin”. Den dominerande ideologin är en världsbild som accepteras av de flesta i samhället samtidigt som den döljer maktförhållandena som samhällsordningen bygger på. Kapitalistiska samhället - Arbetar mer än vad man får betalt för. Ett centralt begrepp för förståelsen av kapitalismen är mervärde , mervärde är det som arbetaren producerar som övergår kostnaden för hans lön. Kapitalismens grundläggande problem 1. Det stora antalet människor exploateras av ett fåtal 2. Ett sådant system skapar motsättningar som hotar att rasera systemet. Kapitalismen hotas av såväl klasskonflikter mellan arbete och kapitalister, och konflikter mellan olika grupper av arbetare. 3. Kapitalismen är dömd till undergång. Motsättningarna kommer ständigt att växa till den punkt när en revolution som leder till mer jämlika och välfungerande produktionssätt.

Max Weber Fyra olika handlingstyper (Weber) - Genom att tolka aktörers motiv och avsikter ville Weber komma fram till en förståelse för deras handlingssituationer, samt finna en förklaring till det mänskliga handlandets mönster i bestämda historiska situationer. Idealtyper; En analytisk konstruktion som identifierar det typiska hos företeelsen och i viss män stiliserar företeelser för att på så sätt föra det typisk tydligare. En idealtyp formas genom att samla en sida av verkligheten, eller välja multipla aspekter av verkligheten och föra samman dem till en enad analytisk konstruktion.

Verstehen metoden - Man ska leva sig in i människors situation för att på så sätt begripa bakgrunden till deras agerande. För att underlätta den analysen föreslog Weber att handlingar kan uppfattas som hörande till en eller flera av fyra handlingstyper: - Traditionellt handlande, Sådant agerande som baseras på seder eller vanor. Det representerar saker som vi gör för att “vi alltid gör så”. - Affektuellt handlande, Förekommer i situationer då individen vägleds av sina känslor. Varför någon börjar gråta eller blir arg i en viss given situation. - Värderationellt handlande, Resultatet av att individen på ett självuppoffrande sätt följer sin övertygelse och sina värderingar, utan någon tanke på eventuella konsekvenser på individnivå i form av bestraffningar eller andra negativa följder. - Målrationellt handlande, De saker vi väljer att göra för att uppnå vissa givna mål, vi kalkylerar då över vilken typ av agerande som vi bäst och effektivast tror kan leda till uppnåendet av dessa. Weber menade att detta handlande var utmärkande för det moderna samhället. Den här handlingstyper blir, enligt Weber, mer och mer dominerande och den tränger gradvis undan alla andra handlingstyper. Auktoritetstyper (Weber) - Beskriver olika saker som auktoritet kan vara grundad på Traditionella - Uppbyggd på tradition, exempelvis kungens auktoritet i en monarki där kungavärdigheten går i arv Karismatiska/ Känslomässiga - Den auktoritet och dragningskraft som utövas av en unik karismatisk person med egenskaper som anses vara extraordinära, exempelvis Lady gaga Rationella - Auktoritet som utövas av en person som man tillskrivit rätten att göra det, exempelvis Sveriges statsminister. Weber menade att samhället blir mer och mer Rationaliserat och att traditioner och känslor på så sätt spelar mindre och mindre roll. Han hävdade därför att den rationella auktoritetformens inflytande skulle komma att öka mer och mer. Man han knöt ändå en viss förhoppning till den typ av auktoritet som är baserad på känslomässighet. Utövandet av en sådan auktoritet kallade han för karismatiskt ledarskap. Han menar att karisma var en unik kraft som kunde besegra både tradition och rationalitet, och att växelverkan mellan karisma och det som han kallade för “rutinisering” var avgörande för hur samhället utvecklas. Idealtypiska organisationer (Weber) Traditionella organisationer  (traditionella handlingar och auktoritet dominerar) Karismatiska rörelser (Affektuella handlingar och karismatiskt ledarskap dominerar) Byråkratiska förvaltningar (Målrationellt handlande och rationellt grundat auktoritetutövande dominerar). Samhället genomgår en förändring från det traditionella, känslomässiga, moraliska mot det kalkylerande och rent målrationella. Maximera effektivitet i ekonomi, teknik och administrativ bemärkelse. 6 byggstenar - Weber menade att den byråkratiska organisationsformen tog allt större plats i det moderna samhället. Inom varje organisationsform (idealtyp) menade Weber att det fanns sex grundläggande byggstenar:

Specialisering - att det finns en tydlig uppdelning mellan arbetsuppgifter och kompetensområde Hierarki - Tydlig överordning och underordning mellan anställda Regler - tydliga regler och riktlinjer som styr verksamheten Avpersonifiering -  Alla människor inom föreningen behandlas like enligt formella regler Positioner - Att man rekryteras till jobb med tydliga och fasta kvalifikationskrav Uppdelning i privat och offentligt -  Tydlig åtskillnad mellan yrkesaktivitet och privatliv

Emelié Durkheim Kollektivt medvetande - som är summan av de övertygelser och attityder som delas av genomsnitts medborgarna i ett givet samhälle utgör ett bestämmande system som har sitt eget liv. ”En handling chockerar inte det kollektiva medvetandet genom att den är kriminell, utan den definieras som kriminell på grund av att den chockerar det kollektiva medvetandet” Självmordstyper - Durkheim hade några tankar om självmord med. Han menade att i varje samhälle finns det kollektiva krafter av bestämd styrka, som driver individen att begå självmord. Självmordshandlingar är i själva verket en följd av sociala betingelser, ett bestämt tillstånd i samhället. 4 olika självmord: Altruistiska självmord - Det finns inget utrymme för individualitet då kollektivet är för hårt knutna till varandra. Egoistiska självmord - När sammanhållningen är för svag och människor saknar tillfredsställelsen av att ingå i ett socialt sammanhang, och då kan få känslan av meningslöshet Fatalistiskt självmord - När den sociala kontrollen och trycket mot att alla ska vara likadan som alla andra är alltför hög i ett samhälle krävs människors passion och ambitioner. Denne typen sker i samhällen där det inte finns något hopp för framtiden, det blir en flykt från samhälle för det är för stor kontroll, exempel Nordkorea. Anomiska självmord - Det är en total avsaknad av riktlinjer och normer i samhället, och kan leda till självdestruktivitet. Graden av kontroll är för liten och förändringarna för stora. Anomi - Ett socialt tillstånd där kollektiva normer och värden är ifrågasatta, och därför förlorar styrka. Det kan handla om sociala, moraliska och kulturella normer. Dock menade Durkheim att religion kunde vara ett skydd från anomi. Att det kunde ge vägledning i livet. Han menade dock att religionen blev allt mindre viktig i vårt allt mer moderna samhälle, och att den enskilda individen blir sin egen i och med moderniseringen. Det heliga står i strid med det profana (det vardagliga).

Georg Simmel Den blaserade attityden - Simmels sociologi kretsar runt det han själv kallade för ”kulturens tragedi”. Han myntade begreppsparet subjektiv och objektiv kultur. Simmel menade att människan har möjlighet att utvecklas och att kultiveras men att detta endast kan ske om vi integrerar med saker i vår omgivning, exempelvis böcker, konst, värderingar och liknande. Detta är kultur som enskilda personer avsiktligt har skapat. Han menade att kultur är en blandning av subjekt och objekt. Han kritiserade det kapitalistiska samhället på så sätt att han menade att det försvårade människan kultivering och utveckling. Massproduktion, pengalogiken och teknikens utveckling leder till att den utvecklingen av den subjektiva kulturen (kultiveringen av människan) träng undan. Han menade att massproduktionen av objektiv kultur gör att människan blir bortskämd av alla intryck och som en konsekvens av det så blir vi cyniska, likgiltiga och uttråkade. Utifrån detta började han intressera sig av skillnader mellan landsbygden och storstäder. Han menar att på landsbygden så präglas samhälle av långsamma men nära relationer, som knyter an människor till olika platser och grupper. Som en konsekvens av detta så existerar en biprodukt av trångsynthet, skvaller och osjälvständighet.

Pierre Bourdieu Habitus (Bourdieu) - Den form av grunder som påverkar vårt sätt att göra val i den sociala världen. Vårt habitus byggs upp av hur vi, från vaggan till graven och det socialt sett, har påverkats av vår klasstillhörighet, miljö samt uppfostran. Som exempel kan vi se på hur en person som växt upp i en akademisk familj, i vilken man i tidig ålder 9 påverkats av sina föräldrars akademiska kultur så verkar chanserna vara större att denna person söker in på högskola i vuxen ålder. Detta i jämförelse med en person som kommer från en ickeakademisk familj. Vilket verkar stämma enligt Högskoleverkets årsrapport 2009. Vårt socialt inlärda sätt att vara. Vi har fått verktyg/redskap från människor runt omkring oss som hjälpmedel till att hantera olika situationer. Dock är detta inte fast låsa strukturer vissa saker lämnar man bakom sig ex nu är det många som går till universitet utan att ens föräldrar gjort det. Vissa saker behöver man istället lära sig för att kunna spela spelet på just det fältet. Kommer inte automatisk om man inte tidigare i livet möt det. Ex så har vi olika kulturer i Sverige vi har ex på ena sidan raggarkulturen där man kör en viss typ med bilar och lyssnar på en typ musik och klär sig på ett visst sätt osv, satt sig i Habitus. bestämmer våra strategier när vi ska handla i livet. En annan kultur är ex fotbollskulturen där man har en annan musiksmak och bilar. Det är olika fast att vi bor i samma land. Symboliskt kapital (Bourdieu) - Finns olika redskap för att få vinning inom fälten som kallas för symboliskt kapital. Finns tre olika: Ekonomiskt kapital - Resurser, hur mycket pengar man har. En bra tillgång till att få saker Kulturellt kapital - Utbildning, Rätt smak och stil i ett givet sammanhang, vet vad som krävs. bestå av kunskaper, erfarenheter, sätt att prata, tänka och uppfatta saker. Men även

exempelvis kulturella tidskrifter ryms i definitionen. Detta kan yttra sig i att den bildade inom kulturen rör sig med namn på personer som man i andra kretsar inte förstår. Detta kapital fungerar bara om det tillerkänns värde. Socialt kapital - Sociala kontakter, gynnsamma relationer. Bra atta använda sig utav när man inte har något av de andra kapitalen. (Symbolisk våld - ) Fältteori (Bourdieu) - En relationell teori, Vi är i relationer hela tiden vilket är en förutsättning för hans syn på världen. Utifrån positioner och kamp om resurser som han menar sker på olika fält. Men vad är då fälten? (Kolla föreläsning för förtydligande) Vi har ett stort socialt fält och att vi lever på ett stort globalt fält men för att få en bättre förståelse har man delat upp det i underavdelningar, ex på ett sådant fält är ens arbetsplats. Ett fält uppstår i varje sammanhang där ett gemensamt värde mellan en uppsättning medlemmar finns. Det är ett fält där du kämpar med de resurser som finns där och göra ditt bästa för att lyckas och göra karriär, du försöker få en så bra position på den arbetsplatsen som möjligt eftersom det ger en hög status. Fälten i ett givet samhälle har olika status, och inom fälten är också olika grupper och individer hierarkiskt ordnade. Ett fält är med andra ord en social arena där människor agerar och kämpar om olika fördelar Symbolisk makt (Bourdieu) - Symbolisk makt är en makt som konstruerar verkligheten genom symboler för att främja social integration. Detta är det främsta instrumentet för att skapa konsensus om den sociala världens innebörd. Olika grupper i samhället kan använda sig av symbolisk makt mot de som befinner sig inom samma fält genom att aktivt producera och sprida symboliska värderingar och åsikter som får oss, såsom individer, att handla och agera utifrån dessa. Det handlar i detta fall om den makt som sprids via information och kommunikation. Här kan man, exempelvis, ta upp hur ett klädesplaggs symboliska värde har skapats via den information som spridits runt omkring det samt hur detta påverkar oss, såsom individer, att tycka att just detta plagg är det rätta för tillfället.

Erving Goffman Stigma (Goffman) - Ex en person som blir mobbad, Mobbarna selekterar fram något som de senare fokuserar på, ett stigma. Ett tecken på att den utvalda inte är riktigt som “vi”, att han/hon inte är riktigt mänsklig. Personen avhumaniseras då den mobbade fråntas sin mänskliga värdighet. Goffman skriver att stigman kan delas in i tre huvudkategorier: Kroppsliga missbildningar - Att man ses som “onormal” på ett eller annat sätt. Att man ex går konstigt, saknar en arm eller liknande. Fläckar på den personliga karaktären - Att man ses som psykiskt instabil eller att man har erfarenheter av exempelvis brottslighet eller homosexualitet, som andra känner till eller har hittat på. Det kan också handla om att man har en närstående som av andra ses som konstiga, exempelvis att man har en förälder som är alkoholist, och att man då själv ses som konstig. Stambetingade stigman - Som att man är från ett annat land, eller att man tros ha en annan religion.

Främre och bakre regioner (Goffman) Goffman använder sig av begreppet region. En region kan vara vilken plats som helst, som på något sätt skärmas av och begränsas genom så kallade perceptions- och varseblivningsbarriärer. Region delas vidare upp i främre och bakre region för att skilja på om individen är på eller av “scen”, och kan ses som skillnaden mellan offentlig och hemlig/privat. Den främre regionen innebär att en individ är på scen och spelar ett rollframträdande för den aktuella publiken. Goffman menar att vissa delar av ett framträdande inte vart riktar sig till publiken, utan även är anpassade till att individer befinner sig i den främre regioner. Det innebär att en del av en individs framträdande syftar till att upprätthålla och följa vissa normer, så kallade hövlighetsnormer och anständighetsnormer. Den bakre regionen är nära ansluten till den främre, men skiljer sig på det sättet att en individ inte behöver följa samma normer, och de aspekter ...