Externredovisning - häfte med alla föreläsnings anteckningar PDF

Preview

Summary

redovisningsteori, värdering av tillgångar och skulder, grundläggande koncernredovisning, skyddet för det egna kapitalet och revision, redovisning och skatt, kassaflödesredovisning alternativredovisning (hållbarhetsredovisning, stora bolag) Intro: Repetition: Resultaträkning (olika typer av transakt...

Description

-

redovisningsteori, värdering av tillgångar och skulder, grundläggande koncernredovisning, skyddet för det egna kapitalet och revision, redovisning och skatt,

-

kassaflödesredovisning alternativredovisning (hållbarhetsredovisning, stora bolag)

Intro:

Repetition: Resultaträkning (olika typer av transaktioner under den perioden, 1/1 - 31/12) - Bokförs på olika konton - Prioritering, utgifter blir till kostnader och inkomster blir intäkter. Stora företag har redan gjort detta. Utgifter

Inkomster

Årets resultat

(Årets resultat har en koppling till eget kapital i balansräkningen, kallas kongruensprincipen: samband mellan balansräkning och resultat. All förändring av företagets eget kapital ska gå genom resultaträkningen) Balansräkning (flesta företag har räkenskapsåret 31/12) Tillgångar

eget kapital

anläggningstillgångar (materiell, finansiell, immateriell)

årets resultat

Omsättningstillgångar (LVP, (olika typer av tillgångar, olika värderingsregler) Summa: lika

Skulder Summa: ska vara lika

-

Görs vid varje bokslutsdag (kvartals bokslut) Samband mellan UB och IB: -

-

Period 2020 1/1 (IB) - 31/12 (UB) → Period 2020 1/1 (IB) - 31/12 (UB) → Periodindelning, 12 månaders period, kvartal, kan göra det oftare

Värdering -

-

Man gör en värdering vid bokslutsdagen. Man ger information om läget i företaget Vi jobbar med historiska värden. Fördel, man vet vad som har hänt och det är väldigt säkert Period 2022 31/12 - framtiden. Innebär att bedömningen blir osäkra. Problem med redovisning då man måste göra antaganden och prognoser om framtiden. Fånga upp kassaflöden diskonterade dem till bokslutsdagen och ta med dem i bokföringen. Det som värderas är anläggningstillgångar och omsättningstillgångar. Skulder värderas även, t.ex om man hyr en tillgång, leasing affär (utgift: hyra och skuld). (ex, SAS köper inte sina flygplan direkt, de hyr flygplan)

T.ex. tillgångar: 75 Kassa: 25 summa: 100 eget kapital (aktiekapital): 50 skulder: 50 summa: 100

Under krisföretag kan pengarna man har i kassan inte vara tillräckligt för att betala av de kortfristiga skulderna (skatteskulder, leverantörsskulder). Kallas likviditetsproblem. - Man kan sälja tillgångar, men oftast drabbar detta verksamheten - Kan innebära konkurs. Konkursförvaltare tar över företaget, försöker få pengar till borgenären. Måste anmäla konkurs annars blir man personlig ansvarig om man låter bli. Kontrollerar om man flyttat pengar och tillgångar innan konkurs tillfället, prövas av konkursförvaltaren, handlar om bedrägeri.

Ex. Kris som är ett balansproblem Resultaträkning Kostnader 100 Intäker 75 Förlust på 25 -

förlust hamnar under årets resultat på balansräkningen. (BR) Eget kapital som är 50 gör att aktiekapitalet minskar till hälften, då måste man upprätta en kontrollbalansräkning (kapitalbrist), om hälften av aktiekapitalet är förbrukat. Man kopplar in en revisor som kontrollerar kontrollbalansräkningen.

Koncernredovisning Moderbolag (BR) Tillgångar: Egetkapital: Skulder: Dotter bolag (BR) Tillgångar: Eget Kapital: Skulder: -

Äger någon mer än 50% av aktiebolaget, då måste man göra en koncern BR. Makt. - ibland råkar man räkna dubbelt. - Detta utgör ett problem och då behövs eliminering. -

Aktieinnehav i dotterbolaget måste elimineras. intern handel mellan bolagen måste hanteras. Valutadifferenser.

-

-

Man använder förvärvsmetoden. Är den vanligaste metoden när man sätter upp en koncernredovisning. Koncern, betalar inte skatt, lön eller anställer person. Det är bara en redovisnings objekt för att kunna göra rapporter. De flesta börsnoterade företag är koncern, och då följer man IFRS. Man får inte redovisa enligt K3 om man är ett koncernbolag, man ska se på IAS/IFRS. Inkuransavdrag, kan man inte göra i koncernbolag, visar inte riktiga beskattningsvärdet.

Hållbarhetsredovisning: - GRI standard - bok: hållbarhetsredovisning grunder praktik och funktion. Kassaflödesredovisning -

analysera kassaflöden Ingående Balans på kassakonto och utgående balans. Hur fungerar flödet, flöde från löpande verksamhet (försäljning), kostnads varor; maskiner, avskrivningar och finansiella flödet. Finns 2 metoder att göra detta. Börsnoterade företag, praxis. Kassaflöden visar problem som finns i företag tidigt. Kan fånga upp krissituationer. Nyemission, sälja maskin, ta ett banklån kan behövas.

F1 Teori om normbildning inom redovisningsområde Extern redovisning är den del av redovisningen som regleras genom lagar och förordningar och syftar till att ge företagets intressenter, exempelvis aktieägare, leverantörer, kunder och långivare en korrekt och rättvisande bild av företagets ekonomiska ställning och resultat. IASB (International Accounting Standards Board) är en organisation som arbetar för att kvalitetsförbättra internationell finansiell redovisning ● Öka jämförbarheten ● Ge vägledning Syftet är att tillhandahålla information som är användbar vid ekonomiskt beslutfattande.

Användarna som har ett informationsbehov är: ●

Investerare

● ● ● ●

Anställda Långivare Leverantörer (inkl kreditgivare) Kunder

● ●

Statliga myndigheter Samhället

Informationsbehovet för att kunna fatta ekonomiska beslut består av ● ● ●

Bestämma när man ska köpa, behålla eller sälja aktier Bedöma företagsledningens förmåga att förvalta och ansvara för verksamheten. Bedöma ett företags förmåga att betala ut löner och pensioner

● ● ● ● ●

Bedöma indrivningsbarheten för belopp som blivit utlånad till företaget. Fastställa skattepolitik Fastställa utdelningsbara vinster och utdelning Skapa statiska uppgifter som Bruttonationalprodukt (BNP) Reglera företagens verksamhet

Största möjliga nytta för användarna? ●

Koppling till finansiella rapporternas syfte: -

Att tillhandahålla information om ett företags finansiella ställning och resultat samt om förändringar i den ekonomiska ställningen. Informationen är användbar för olika användare som underlag för deras beslut i ekonomiska frågor.

Tid är viktigt vid redovisning ● ●

För historiska data kan Resultaträkning användas. För framtida bedömningar kan Balansräkning användas.

-

Det kan finnas ett samband mellan historia och framtid. - Verifierbarhet och objektivitet eller validitet och relevans? - Att ta hänsyn till en osäker framtid när man skall bedöma vad som faktiskt hänt. Utveckling: Relevans är överordnat verifierbarhet (på en aktiv marknad)

-

Konventionell redovisning (Förutbestämd) kan göras enligt två olika traditioner ●

●

Kontinental tradition - Stämmer redovisningen med lagen? - Kommer ofta från stat, banker, familjer Anglosaxisk tradition - Ger redovisningen en rättvisande bild? - Bygger ofta på sedvanerätt. (Praxis eller oskrivna regler som tillämpas av domstol) -

Kommer ofta från personer med stora och spridda ägarintressen.

Externredovisningen syfte är att: ●

Försöka beskriva hur externredovisningen ska tillämpas i praktiken.

●

Försöka utveckla principer för hur redovisningen bör utformas.

Redovisningen har en teoristruktur som består av: ● ●

Redovisningens syfte och information om ekonomisk ställning och resultat. Postulat och teoretiska begrepp.

● ●

Redovisningsprinciper. Redovisningsnormer, regler och lagar

Postulat är ett antagande som består av: ●

Redovisningsenhet - Juridisk enhet - Fiskal enhet (Domstol?) - Ekonomisk enhet

● ● ●

Gemensamma måttenheter Avgränsade mätperioder Företagets fortlevnad

Teoretiska begreppen är nära förknippade med ledningens förvaltningsansvar. Exempel på förvaltningsansvar är: (Ansvar riktat mot samhället och ägarna) ● ● ●

Ägarteorin innebär att företaget är ägarna. (Ägarna är ansvariga) Enhetsteorin innebär att företaget har ett förvaltningsansvar mot i första hand företaget finansiärer. (kapitalägarna) Partsteorin innebär en social redovisning,

Redovisningsprinciperna är allmänna regler för hur redovisningen ska skötas med hänsyn till redovisningspostulaten.

IASB’s föreställningsram (äldre version):

●

Grundläggande antagande - Bokföringsmässiga grunder - Fortlevnad Kvalitativa egenskaper

●

- Begriplighet - Relevans - Tillförlitlighet - Jämförbarhet Övriga kvalitativa egenskaper

●

-

Väsentlighet Korrekt bild Innebörd och form Neutralitet

-

- Försiktighet - Fullständighet Avvägning mellan relevans och tillförlitlighet, tidsaspekten. Avvägning mellan nytta och kostnad.

-

Avvägning mellan skilda kvalitativa egenskaper. Rättvisande/korrekt bild

IASBs ramverk med kvalitativa egenskaper består av Grundläggande egenskaper: ●

●

Relevans - Prognosrelevans - Bekräftande relevans - Måste vara väsentlig Trovärdig representation

- Måste vara fullständig, neutral och felfri. Förbättrande egenskaper: ● Verifierbarhet (Tillförlitlighet) ● Jämförbarhet ● Aktualitet ●

Begriplighet

FASB s ramverk ● -

Kvalitativa egenskaperna Användbarheten för beslutsfattande Hierarkisk ordning - Primära egenskaper: - Relevans -

- Prognos värde, återkopplings värde, läglighet Tillförlitlighet - Verifierbarhet, neutralitet, representativ trovärdighet Sekundära egenskaper: - Jämförbarhet Separat kategori - Begriplighet

Svenska redovisningsprinciper är viktigt för lagregler och rekommendationer. Redovisningsprinciperna delas upp i tre grupper. ●

Grundantaganden -

Redovisningsenhet Avgränsad period Fortlevnadsprincipen Monetärprincipen

●

●

Principer för värdering - Bokföringsmässiga grunder - Försiktighetsprincipen Övriga principer -

● ●

Konsekvensprincipen Kontinuitetsprincipen Väsentlighetsprincipen Post för post principen Kvittningsförbud

- Objektivitetsprincipen - Informationsekonomi God redovisningssed och rättvisande bild ligger utanför. Syftet med principerna är att de finansiella rapporterna ska ge information som är relevant och tillförlitlig.

Rättvisande bild (RVB) regleras i Årsredovisningslagen 23 och säger att balansräkning, resultaträkning och noter ska upprättas som helhet och ge en rättvisande bild av företagets ställning och resultat. ● Om det behövs för att ge en rättvisande bild ska tilläggsupplysningar göras ●

Upplysning ska även berätta om allmänna råd eller rekommendationer inte följs.

Årsredovisningen innehåller även principer: (ÅRL 24) ● ● ● ● ●

Fortlevnadsprincipen (Grundantaganden) Försiktighetsprincipen (Princip för värdering) Konsekvens Periodisering Post för post värdering

● ●

Ej kvittning Kontinuitetsprincipen

F2 Redovisningens regleringsstruktur Redovisningsnormer, regler och lagar som finns i Sverige är: ● ● ●

Bokföringslagen (BFL) - (BFL 19991078) Årsredovisningslagen (ÅRL) - (ÅRL 19951554) Inkomstskattelagen (IL) - (IL 19991229)

● ●

Lagen om mervärdeskatt (ML) - (ML 1994200) Aktiebolagslagen (ABL) - (2005551)

Årsredovisningslagen gäller för företag som enligt Bokföringslagen är skyldiga att avsluta bokföringen med en årsredovisning.

Bokföringsnämnden (BFN) är ett normgivande organ och är en statlig myndighet. Myndigheten riktar sig dock enbart till onoterade bolag. - Nämndens allmänna råd är vägledande. - Bokföringsnämndens normbildning baseras på Redovisningsrådets rekommendationer.

Nämnden har fyra kategorier av företag ● -

K1, K2, K3, K4 Varje grupp har egna regler som tillhörande företag bör följa. Företag kan välja att flytta upp i grupp men inte ner. För K1 och K2 är det mer allmänna råd som ges ut med enklare regler.

K1 gäller för enskilda näringsidkare. (BFNAR 20061) Tillämpningsområdet är: ● ● ●

Ska tillämpas av enskilda näringsidkare som upprättar förenklar årsbokslut. Nettoomsättningen måste vara mindre än 3 miljoner kronor. Regleras i Bokföringslagen. BFL 6 kap 3§ 2st.

K2 gäller för aktiebolag. (BFNAR 20081) Tillämpningsområdet är: - Ska tillämpas av mindre privata aktiebolag. - 50/40/80-regeln gäller Konsekvenserna med K2 är att ● ● ● ●

Schablonregler Färre valmöjligheter Färre tilläggsupplysningar Regler nära skattelagstiftning

K3 liknar IFRS som gäller för små och medelstora företag (SME) men: ●

Är anpassat till svensk lag

● Användaren förutsätts läsa Årsredovisningslagen parallellt ● Principbaserad ● Hela rådet ska tillämpas Tillämpningsområdet är: ● Ska tillämpas av alla företag som upprättar

●

en årsredovisning men som inte redan följer IFRS Har valt att inte följa K2

Redovisningsrådet (RR) var ett normgivande organ som arbetade för god redovisningssed och utfärdade redovisningsrekommendationer.

Rådet för finansiell rapportering är det normgivande organ som har ersätt Redovisningsrådet. Har två olika benämningar på sina uppdrag. Rådet riktar sig dock enbart till noterade bolag. ● RFR (Rekommendationer från Rådet för finansiell rapportering) ● UFR (Uttalande från Rådet för finansiell rapportering) Deras uppdrag är att ● Anpassa och utveckla god redovisningssed ● Ge ut regler för hur IFRS/IAS ska appliceras. ● Internationellt bevara svenska intressen. ●

Hålla företag och intressenter informerade och ge de möjlighet att påverka.

Internationella organisationer som utarbetar standarder för redovisning ● ● ● ● ●

IASC (International Accounting Standards Committee) IASB (International Accounting Standards Board) FASB (Financial Accounting Standards Boards) SEC (Securities and Exchange Commission) US GAAP (United States Generally Accounting Principles)

Internationella standarder för redovisning ●

IAS (International Accounting Standards)

● ● ●

IFRS (International Financial Reporting Standards) SIC (Standing Interpretations Committee) IFRIC (International financial Reporting Interpretations Commitee)

IASC var ett internationellt normgivande organ som år 2001 blev IASB. ● Ansvarade för IAS och SIC IASB är en global organisation med medlemmar från hela världen med huvudkontoret i London. ● Ansvarar för IFRS som är obligatorisk för alla noterade företag på koncernnivå inom EU. ●

IFRIC motsvarar IFRS men innehåller bara delar som EU-kommissionen har bestämt måste användas.

Framework for the Preparation of Financial Statements är namnet på IASBs föreställningsram som består av fyra delar: ● ● ● ●

Syftet med den finansiella rapporten Den kvalitativa karaktären av finansiell information Huvudgrupperna i den finansiella rapporten Erkännande och mätbarhet av poster i rapporten

Syftet med IASBs föreställningsram är att ge vägledning för ● ●

IASBs styrelse Normgivare

● ●

Revisorer Användare som tolkar information i finansiella rapporter

Kapitalbegrepp och redovisning av bibehållet kapital ● ●

Finansiell: Mått som utgår från pengar. Fysiskt

Kapitalbibehållande: - Bibehållande av Monetärt kapital - Ger nominellt resultat. Hur mycket kan man dela ut i slutet. - Fysiskt - Ger bibehållen realt kapital (Produktivitet). Kan man bibehålla realt kapital, ex en maskin. -

Allmän köpkraft – Ger realt resultat. Risken att man delar för mycket av pengarna i kassan och saknar pengar när man ska köpa ett nytt lager.

T.ex. Vinhandlare (s.107 - 108) ● ● ● ●

En vinhandlare köper ett lager med vin. Vi har en inflation på 5% och ett inköppnings prisökning på 8%. Likvida medel uppgår till 100 som vi använder för att köpa ett lager för 100. Vi säljer vinet under samma period och får 120 i inkomster. Vi har alltså gjort en vinst på 20 (resultat). ○ Om vi använder oss av den finansiella kapitalbegreppet så kan vi dela ut 20. Problemet är den underliggande inflationen på 5% och inköppnings prisökningen på 8% som kommer att göra att vi delar ut för mycket. Nästa år måste vi köpa ett nytt lager och då har vi inga pengar. ○ ○

○

●

Om vi utgår från en fysisk kapitalbegrepp så räknar vi in inköppnings ökningen till 180. Då kan vi lägga bort dem för nästa lager. Inflationsjusterad redovisning: Finns inom bibehållen allmän köpkraft. Här räknar vi in kostnad sålda varor 5% inflation och kan då bara dela ut 15. Vi har inflationsjusterat vårt resultat. Nackdelen: - Det hamnar inte inom redovisningen. - Svårt att jämföra mellan olika perioder med olika mått. - Skatteverket godkänner inte att lägga undan pengar för prisökningar förändring.

- Man måste välja rätt indexserie, alltså mått. Dessa bryter mot traditionella redovisningstermer, såsom: - penningskonventionen, en hänsyn till inflation.

-

-

kongruensprincipen, alla förändringar av kapitalet ska gå genom resultaträkningen, däremot är inflationen inte inbyggt och måste räknas bort från balansräkningen. Vi bryter även mot monetär principen, då inget har hänt men vi måste bygga in den.

Fysisk kapitalbegrepp på sitt lager: man vill ha produktionsapparaten intakt. Man vill uppnå samma output. ●

Monetärprincipen eller Penningkonventionen innebär ett bibehållande av monetärt kapital utan hänsyn till penningvärdet förändring. Detta påverkar relevans, validitet och jämförbarhet.

●

Kongruensprincipen innebär att resultat och kapitalmått ska hänga ihop

T.ex. Tillgångsvärdering Kaffehandel (s.56) ● ●

● ●

●

Det finns olika sätt att värdera tillgångar i ett företag. Utgångspunkt: vi har ett lager med kaffe på 1000 kg. - Anskaffningsvärde: 40 - Nuttidsförsäljningsvärde: 48 - Återanskaffningsvärde: 45 - Framtida försäljningsvärden: 50 Använder vi framtida försäljningsvärde, 50 får vi en vinst i första period. Men nästa period får vi ingen vinst då vi har reda räknat in den vinsten. Utgår man från återanskaffningsvärde, 45 som pris för lagret får vi en vinst enligt kostnads sålda varor med 5. Över tiden blir det samma vinst med 10. Använder vi nuvärde, 48 för vi en vinst med 8. Sen när vi realiserar med 50 får vi 2. ○ Den enda skillnaden är alltså att vinsterna inträffar under olika perioder. Hur man än gör med värderingen så blir det samma resultat i slutändan.

Systematik och uppbyggnad - regelverk ● ●

IAS (1-41) - Är standard IFRS (1-16)

●

Aktiva/tillgångar - AT

-

●

AT: materiella tillgångar (IAS 16), immateriella tillgångar (IAS 38) och finansiella tillgångar (IAS 39) - OT: varulager (IAS 2) Passiva/EK, skulder -

Eget kapital (IAS 39) Avsättningar (IAS 37)

Kritik mot IFRS ● ● ● ● ●

Konvergens med US GAAP: Den amerikanska synen skiljer sig fortfarande trots Norwalk agreement. Standard är komplexa Användandet av verkligt värde, man vill beräkna de framtida värdena som är svåra att mäta. Princip - kontra regelbaserade standard: De är mer principbaserade. Man måste fatta beslut för att komma fram till ett verkligt värde. Lämpligheten av IFRS för icke noterade företag.

IFRS för SME -

-

Har funnits ett försök att göra detta till mindre företag. Mindre företag använder sig av ÅRL huvudsakligen men det finns även standarder som gör redovisning för mindre företag. Publicerades i juli 2009 och innebär en ny standard för små och medelstora f...