Infektionssjukdomar BARN PDF

Preview

Summary

Sammanfattning till tentamen NJURAR, MAG-TARM och INFEKTIONSSJUKDOMAR. Termin 3. ...

Description

Infektionssjukdomar BARN Över luftvägsinfektioner Tonsillit Patofysiologi En halsinfektion som orsakas av streptokocker. Svullna och röda halsmandlar med vita varbeläggningar. Patienten känner en smärta i halsen och svårigheter med att svälja. Diagnostik Klinisk bild och strep-A svalgprov eller svalgodling. Behandling Efter provsvar ges pencillin.

Halsböld Patofysiologi Infektion i vävnaden utanför eller kring en av halsmandlarna. Infektionen beror på att en inflammation från halsmandlarna har spritt sig till omkringliggande vävnad. Symptomen är som en tonsillit men som blir allt värre med en stigande feber. Diagnostik Diagnos ställs genom anamnes (ev. halsfluss). Undersökning av halsmandlarna för att upptäcka halsböld. Ett typiskt tecken är att en patient med halsböld nästan inte klarar att gapa vid undersökningen. Behandling Det är viktigt att ta det lugnt under sjukdomsperioden. Oftast är du så sjuk att du bör stanna i sängen. Du kan använda receptfria smärtstillande medel. Antibiotika ges för att få bukt med infektionen. Det är mycket viktigt att fullfölja kuren (sju till tio dagar). Vissa behöver sticka hål på bölden så att den tömmer sig.

Sinuit Patofysiologi Små barn saknar bihålor. Bihåleinflammation är en vanlig sjukdom som innebär att en förkylning har spridit sig från näsans slemhinna till slemhinnan i bihålorna. Diagnostik Undersökning av näsan och svalget. Behandling Skall behandlas som en vanlig snuva. Antibiotika hjälper inte trots att det är bakterier. Finns undantag.

Nedre luftvägsinfektioner Bronkiolit Patofysiologi Virus som orsakar inflammation i de små bronkioli som ger svårigheter med utandning, allmänpåverkan, segt slem, feber. Denna sjukdom drabbar endast barn under 5 månader och under vintertiden. Diagnostik Diagnosticeras med PCR-prov. Behandling

Ingen effektivt behandling. Vissa barn kan behöva sjukhusvård med syrgasbehandling.

Kikhosta Patofysiologi Bakterien bildar toxin som i sin tur ger symptom- attackvis hosta. Efter en tid med attackvis hosta kommer kikningar som låter som att man andas in häftigt. Ju lägre ålder barnet har desto svårare blir symptomen. Diagnostik Kliniska symptom och en eventuell nasofarynxodling. Behandling Behandling med erytromycin (antibiotika) bör ske väldigt snabbt för att det ska ha effekt. Detta gäller för små barn, och för eventuella syskon då sjukdomen har hög smittsamhet. Vaccin mot små barn.

Pneumoni Patofysiologi Lunginflammation är en nedre luftvägsinfektion som kan orsakas av antigen bakterier, virus, andra mikroorganismer eller inandning av kemiska ämnen. Hos barn är det vanligast att lunginflammationen är orsakad av virus vilket ger ett kortare förlopp med mindre symptom, och det sker i alla åldrar. Symptomen brukar uppkomma under ett långsamt förlopp med förkylningssymptom så som torrhosta, takypné (ökad AF). Om den är orsakad av bakterier sker det oftast av pneumokocker och mellan åldrarna 1-4 år. Då är förloppet hastigare med symptom så som hög feber, frossa, takykardi, allmänpåverkan, snabb andning. Oftast finns ingen hosta i början, men som sedan övergår till hosta med purulent upphostning. Diagnostik Diagnosen ställs genom den kliniska bilden. Dock kan det vara svårt att särskilja om den är orsakad av virus eller bakterier. CRP som är högre än 80 kan tyda på en bakteriell pneumoni och i detta stadie kan antibiotika bli aktuellt. CRP lägre än 10 föreligger inte en pneumoni. En bakteriell pneumoni visar på hög feber och takypné medan en virusorsakad pneumoni visar på lägre feber. Om barnet kräver sjukhusvård görs en blododling. Behandling Antibiotikabehandling sätts in om det talar för en bakteriell pneumoni (feber, hosta, takypné). Pencillin V eller amoxiccillin används vid samhällsförvärvad pneumoni. Specifika omvårdnadsåtgärder För att mobilisera slem behöver regelbundna lägesändringar och andningsgymnastik. Höjd huvudända kan även underlätta respirationen. Barnet skall hållas feber- och smärtfri. Barnet kan vara allmänpåverkad och därmed har svårigheter med att dricka, och därför kan intravenös vätsketillförsel bli aktuell. Regelbundna kontroller av andningsfrekvens, saturation, puls och kroppstemperatur visar på om det finns behov av syrgasbehandling.

UVI och Pyelonefrit Patofysiologi UVI (cystit) Nedre urinvägsinfektion i urinblåsan Större barn: Täta träningar, sveda vid miktion orsakad av att man inte kissar tomt. Kan bero på att man går och håller sig för länge vilket utökar blåsans storlek så att bakterier hinner växa. Pyelonefrit Övre urinvägsinfektion i njurarna Barn upp till ca 2 månader: Gnällighet, dålig viktuppgång, ikterus, ev. feber orsakad av missbildningar. Barn upp till 2 år: Feber utan luftvägsinfektion som orsakas av missbildningar, vanligt orsakas det av reflux vilket innebär att det är glapp i ventilen mellan uritärerna och blåsan, vilket gör att bakterier inte bara kissas ut, utan de åker även upp i njurarna. Större barn: Feber, ryggsmärtor, UVI-symptom, förhöjt CRP. Diagnostik Snabbdiagnostik genom att bakterier påvisas i urinen (urinprov- noga tvätt av barnets underliv innan), hög feber och högt CRP talar för en pyelonefrit. Lägre infektionsparametrar talar för en cystit. Behandling Barn under 1 år, och barn över 1 år med allmänpåverkan behandlas på sjukhus med antibiotika intravenöst till dess att CRP har normaliserats. Därefter följer en fortsatt antibiotikabehandling per oralt i totalt 10 dagar. Barn över 1 år som inte är allmänpåverkade ges en 10 dagars antibiotikabehandling per oralt. Specifika omvårdnadsåtgärder Ny urinodling efter avslutad behandling. Barn som har pyelonefrit skall inom 10 dagar göra ett ultraljud för att eventuellt påvisa ett avflödeshinder. Barn under 2 år skall efter ca 6-8 veckor göra en undersökning för att kunna påvisa en eventuell reflux.

Gastroenteriter Patofysiologi En infektion som ger upphov till en inflammation i mag- och tarmkanalen som oftast orsakas av rotavirus eller calicivirus (kan pågå upp till 14 dagar- viktigt att informera föräldrar). Vanliga symtom är diarré, kräkningar, feber, magont, matleda, allmänpåverkad p.g.a. dehydreringsgraden. Diagnostik Kliniska symptom. CRP visar om det är en bakteriell eller virusorsakad Gastroenterit. Utesluta andra gastroenterologiska sjukdomar. Behandling Förebygga dehydrering, dvs. upprätthålla en normal vätske- och saltbalans, detta genom att vätskeersättning i form av socker, salt och vatten ges intravenöst. Vanligt att barnet har en dehydreringsgrad på 5 % eller mindre. Det är viktigt att förbättra barnets nutritionstillstånd för att skynda på läkningen av tunntarmsslemhinnan. När kräkningar upphört skall man ge barnet mer kaloririk mat. Om diarréerna kvarstår fortsätter vätskeersättningsbehandling. Specifika omvårdnadsåtgärder

Barn behöver mer vätska än vad vuxna behöver. De består av mer vätska och de omsätter mer vätska. För att kompensera för vätskeförlusten från diarré och kräkningar ges vätska per oralt, små mängder (ca 20 ml var tionde minut). Om barnet visar på måttlig dehydrering ges 50-100ml/h de första 4-6 h per oralt. Om barnet visar på svår dehydrering ges 12.5 ml/kg/h under minst 4 h.

Sepsis Patofysiologi Sepsis innebär blodförgiftning orsakad av bakterier, vilket nyfödda barn är extra utsatta för. För tidigt födda barn är även en riskgrupp. Vanliga bakterier: Grupp B streptokocker, listeria, enterobakterier. Höjd AF, takykardi/bradykardi är ofta symptom. Barn under 3 månader som får oklar feber eller hypotermi med slöhet bör genomgå en omedelbar sepsisutredning. Kan likna den bakteriella meningiten, men behandlas på likande sätt. Hastigt sjukdomsförlopp! Diagnostik Antibiotikabehandling påbörjas direkt vid misstanke. Sedan tas infektionsprover, urinodling, lungröntgen samt lumbalpunktion för att utesluta urinvägsinfektion, lunginflammation och meningit. Behandling Antibiotikabehandling, och så fort orsaken fastställts justeras antibiotikan enligt resistensmönster. Specifika omvårdnadsåtgärder PVK-sättning, blododling och akut antibiotikabehandling intravenöst. Utvärdering av behandlingen måste ske genom att se till barnets allmänna utseende så som hud, läppfärg, perifer genomblödning, vakenhetsgrad och andningmönster/ljud. Puls, blodtryck och urinproduktion kontrolleras för att förebygga att en septisk chock uppkommer.

Meningit Patofysiologi Meningit är en hjärnhinneinflammation orsakad av bakterier (purulent) eller virus (serös). Hos nyfödda barn är det oftast bakterier: B-streptokocker och E-coli som är orsaken. Virus som orsakar meningit kan vara enterovirus och herpes simplex-virus. Symptomen kan vara diffusa. Meningit orsakad av bakterier har ett mer allvarligt förlopp än de som är orsakade av virus. Barnet kan uppvisa symptom så som: kraftig allmänpåverkan vid bakteriell meningit, slöhet, ökat tryck i kraniet, stelhet i nacken (mer vid virus), huvudvärk, kramper och kräkningar. Vid en bakteriell meningit orsakad av meningokocker kan petekier uppvisas. Ett barn med bakteriell meningit skall isoleras för att förhindra smittspridning. Diagnostik Blododling, akut lumbalpunktion vid bakteriell meningit (likvorvätska) för analys av celler, protein, glukos, resistensbestämning och odling , svalg- och nasofarynxodling, plasmaglukos, elektrolytstatus, syra-basbalans, njurfunktion, infektionsparametrar skall tas. Behandling Antibiotika intravenöst, från 10 dagar upp till 3 veckor.

Specifika omvårdnadsåtgärder PVK-sättning så att behandling med intravenös antibiotika kan påbörjas inom 1 timme från det att diagnosen är ställd. Vid bakteriell meningit skall barnet ha vätskerestriktion och daglig vikt (2 ggr/d) för att minska risken för hjärnödem (övervätskning). Daglig mätning av huvudomfånget för att upptäcka ett ökat intrakraniellt tryck. Dagligen kontrolleras barnets medvetandegrad (PCS- pediatric coma scale), puls, andning, kroppstemperatur.

Mononukleos Patofysiologi Mononukleos (körtelfeber) orsakas av Epstein-Barr virus (EBV) vilket är ett DNA-virus tillhörande herpesgruppen. Viruset smittar oftast via saliv och inkubationstiden är ca 4-10 veckor. Vanligaste åldern för insjuknande är 15-25 år. Barnet brukar uppvisa symptom så som: Hög feber under en längre period, uttalad trötthet, rikliga svettningar, svullna tonsiller, halsont, gråvita beläggningar och illaluktande andedräkt, grötigt tal, förstorade lymfkörtlar. Andra symptom kan vara ikterus (gulaktig färg), ödem, huvudvärk, klåda. Diagnostik Påvisning av heterofila antikroppar genom monospot, EBV-serologi , LPK, lymfocytos, lätt förhöjt CRP, leversvullnad, mjältsvullnad. Behandling Går inte att behandla effektivt. Endast symptomlindring med ex. NSAID.

Smärtbedömning: Variationer i ansiktsuttryck, kroppsrörelser, tonläge och gråt är ett tecken på smärta hos barn. Ökad puls, andningsfrekvens och svettning är ett tecken på smärta och stress. Föräldrar har även en viktigt roll för att kontrollera barnets reaktioner. Smärtskattning: Flacc-smärtskattning är till för barn mellan 0-7 år. Denna skala observerar barnets ansikte, ben, aktivitet, gråt och tröstbarhet i en skala 0-2. Barnet kan få totalt 10 poäng, ju högre- desto mer påverkad. Behandling av smärta: Paracetamol kan ges till barn i alla åldrar (alvedon) (15 mg/per kg per tillfälle och 2,5 g per dygn). Oftast ges en laddningsdos, som är högre än efterföljande doser. Aldrig ibuprofen (NSAID)! Endast på ordination. PCS- medvetandeskala: Barnets metvetandegrad bedöms enligt PCS vilket är en åldersindelad neurologisk bedömningsskala för barn som mäter ögonöppning, motorisk reaktion och muntligt svar. Samtidigt observeras fontallens storlek, pupillens storlek och dess funktion samt barnets förmåga att öra på armar och ben. Betydelse av att vara för tidigt född Preumaturfödd En riskgrupp för meningit Vätskebalans: Vi måste se till barnet om det är allmänpåverkat(tyder på dehydrering) och om det har skett en viktnedgång. Specifika symptom så som minskad urinproduktion, insjunkna ögon och torra slemhinnor visar på dehydrering. Det finns två dehydreringsgrader: Måttligt (5 % av kroppsvikt) eller svårt dehydrerat (10 % av kroppsvikt). Det är viktigt att inte hydrera för snabbt eftersom det finns risk för hjärnödem. Hjärnödem bildas om en patient är hypoton (lågt BT) och vi tillför vätska för snabbt, cellerna är från början skrumpna och när vätska tillförs vill cellerna ha vätskan – in i cellerna. Bildas ödem. Oftast ges vätska på 24 h.

Problem: Risk för dehydrering r.t kräkningar och diarré som leder till påverkan på allmäntillståndet, AF, blodtryck. Mål: Hålla sig hydrerad och uppnå sitt vätskebehov. Åtgärder: Vätskeersättning per os eller intravenöst. Kontrollera PEWS var 30:e minut, vätskelista, in och uttag, blodtryck, urinproduktion, vikt

A Han kräks och andas – Fri luftväg. B AF: 36 (kan bero på smärta och stress). SAT? Andningsmönster? Andningsljud? Hudfärg? C Puls, feber, feberkramper, PVK (vätsketillförsel), prover (CRP, blodstatus, NA, K, Krea, glukos, fler?) Blodtryck? Kapillär återfyllnadstid? Röd? Varm/kall? D Trötthet, oro, allmänpåverkad, PEWS, medvetandeskala.

E Tecken på intorkning? Insjunkna ögon?

Nutrition Nedsatt aptit och viktnedgång Åtgärd: Viktkurva, kost- och vätskeregistrering. Vi behöver en vikt för att kunna räkna ut barnets vätske- och nutritionsbehov Elimination Kräkningar, diarré (konsistens), urin. Åtgärder: Fecesprover, urinprover Kommunikation Kommunikationssvårigheter Åtgärder: Tolk

Frågor Vad tyder symptomen på? En infektion som orsakat en inflammation i mag- och tarmkanalens villi som givit upphov till diarréer, kräkningar, feber och matleda. CRP, LPK, el-status, syra-bas (vätekarbonatjoner) skall tas. Åtgärder? Förebygga dehydrering, dvs. upprätthålla en normal vätske- och saltbalans, detta genom att vätskeersättning i form av socker, salt och vatten ges intravenöst. Vanligt att barnet har en dehydreringsgrad på 5 % eller mindre. Det är viktigt att förbättra barnets nutritionstillstånd för att skynda på läkningen av tunntarmsslemhinnan. När kräkningar upphört skall man ge barnet mer kaloririk mat. Om diarréerna kvarstår fortsätter vätskeersättningsbehandling.

Skonkost till barnet, undvika mjölk då det kan göra att tarmen svackar. Vad är normalparametrar för barn 1 år gamla? Puls: 90-120/minut AF: 20-30/minut Systoliskt BT: 80-100 mmHG. Vilka observationer/kontroller görs? PEWS ganska ofta, för att upptäcka tidiga förändringar och försämringar. Kapillär återfyllnadsgrad varje timme. Smärtlindring/dropp? Vi måste smärtskatta barnet enligt FLACC och därefter göra en bedömning om barnet behöver smärtlindring. Vätskebalans Är barnet dehydrerat? Eftersom att barnet kräker och har diarré är det med stor sannolikhet så. Vi måste se till barnet om det är allmänpåverkat(tyder på dehydrering) och om det har skett en viktnedgång. Specifika symptom så som minskad urinproduktion och torra slemhinnor visar på dehydrering. Det finns två dehydreringsgrader: Måttligt (5 % av kroppsvikt) eller svårt dehydrerat (10 % av kroppsvikt). Det är viktigt att inte hydrera för snabbt eftersom det finns risk för hjärnödem. Hjärnödem bildas om en patient är hypoton (lågt BT) och vi tillför vätska för snabbt, cellerna är från början skrumpna och när vätska tillförs vill cellerna ha vätskan – in i cellerna. Bildas ödem. Oftast ges vätska på 24 h. Normalt intag av föda och vätska för barn? Vätska: 0-10 kg: 100ml/kg/dygn 11-20 kg: 100ml för de första 10 kg + 50 ml /kg för varje kilo över 10 kg 21-40 kg: 1500 ml för de första 20 kg + 2 ml för varje kilo över 20 kg. Nutrition: 925 kcal till förskolebarn, dock väldigt individuellt. Bemötande till familj? Det är viktigt att man är vänlig, inkännande och uppmärksam på vad föräldrarna eller barnet har att säga. Vad är det de är oroliga för? Genom att fråga om detta och lyssna på svaret skapas ett förtroende. Det är viktigt att kunna presentera medicinsk fakta för att ibland lugna föräldrar som är oroliga för vissa symptom. Det är lika viktigt att titta på barnet, och hålla kontakt med barnet, så som det är att ha kontakt med föräldern. Vi berättar för föräldrarna att det är ett virus som orsakat barnets tillstånd, och att det kan pågå ett flertal dagar, men att barnet nu får vätskeersättning för att upprätthålla en god vätskebalans i kroppen, eftersom att han förlorar det vid både diarréer och kräkningar. Feberkramp? Hela kroppen blir stel, huvudet böjs ofta bakåt, huden blir blek och kanske till och med lite blå. Ofta har barnet ryckningar. Se till att ta tid på hur lång tid feberkrampen pågår. Ser till så att barnet inte skadar sig. Följ upp febern varje timme.

Problem: Risk för feberkramp r.t tidigare feberkramp som leder till obehag Mål: Ingen feberkramp Åtgärd: Ordination på kramplösande läkemedel (vid kramp längre än 3-5 min)....