Kvalitativ metod PDF

Preview

Summary

urval, datainsamlingsmetoder, osv....

Description

Kvalitativ metod

Kvalitativ metod         

Subjektiv Mer induktiv Mjuk Förståelse Närhet Ord Hypotesgenererande Forskaren är instrumentet Frågor: Varför? Hur?

Kvantitativ metod         

Objektiv Mer deduktiv Hård Förklaring Distans Siffor Hypotesprövande ”Icke-levande instrument” - skalor, enkäter Frågor: Hur många? Hur länge?

Det ena är inte bättre än det andra, val av metod beror på vad man ska undersöka osv. Den kvalitativa metoden fokuserar på människors upplevelser. Den kvantitativa metoden har en hypotes som man undersöker. Vet man väldigt lite så använder man ofta den kvalitativa metoden först för att få en hypotes. Man går då in utan förväntningar/ förförståelse. Den kvantitativa metoden kan utföras av vem som helst, medan den kvalitativa ställer högre krav på forskaren för att få fram ett resultat med kvalité. Exempel: om man ska undersöka en text som handlar om personcentrerad vård så är den kvantitativa frågan ”hur många ggr används ordet personcentrerad vård?” och den kvalitativa är ”vad innebär personcentrerad vård?”.

När används kvalitativ metod?  När målet är att förstå innebörden av ett fenomen.  Vid frågeställningar som handlar om: - Att studera erfarenheter, uppfattningar, tankar, motiv och attityder. - Att fånga innebörder och betydelse. - Att få en helhetsbild. - När man vet lite om fenomenet.

Kvalitativ metod karaktäriseras av:

 Flera olika typer av datainsamlingsmetoder.  Förändring under tiden data samlas. Man ändrar sin forskning under tiden, därmed kan man säga att analysen börjar redan under första intervjun.

 Strävar efter att förstå en helhet.  Finns ingen absolut sanning – till skillnad från den kvantitativa metoden.  Analys kan ske under tiden som datainsamling pågår. Vilka personer ingår i en kvalitativ studie? (urval)  Fundera kring vilka som skulle kunna ge information och ökad förståelse om ett

 

specifikt fenomen. Urvalet sker ej slumpmässigt, utan man väljer ut vilka man vill ska vara med i undersökningen. T.ex. om man ska undersöka barn med diabetes typ 1 så är såklart ett grundläggande krav att man har diabetes. Personer med erfarenhet. Ofta litet antal deltagare, men fler kan tillfrågas allt eftersom tills dess att ”tillräckligt många” inkluderats, beror på hur det urartar sig samt hur mycket data man har fått in.

3 olika urvalsvarianter:

Bekvämlighetsurval (convenience sample) 

Frivilliga deltagare. Positivt: Lätt sätt att finna deltagare Negativt: kan missa informationsrika deltagare, olika erfarenheter och perspektiv som man borde haft med.

Snöbollsmetoden (snowball/chain sampling)  Via deltagare fråga om andra personer som skulle kunna ingå Fördel: Enkelt sätt att få deltagare, bra i situationer där det kan vara svårt. Nackdel: risk att man får deltagare med få/liknande erfarenheter, ”likasinnade”. Blir även beroende av att deltagarna ska finna andra deltagare.

Strategiskt urval (purposeful sampling)  Väljer deltagare som man tror kommer ge något till studien, informationsrika deltagare. Är oftast den bästa urvalsmetoden.

 Väljer personer med specifika egenskaper, ökad variation Positivt: Ger olika erfarenheter, ett bredare perspektiv av det studerade fenomenet. Negativt: Forskaren kanske väljer deltagare som stödjer deras teori, missar personer som hade bidragit.

Datainsamlingsmetoder/datamaterial  Intervju – personliga, i par eller i grupp. Vanligaste sättet att samla data på.

   

Fokusgruppintervjuer låter deltagarna diskutera frågor kring ett ämne med varandra. Man måste inte nå konsensus, utan det handlar om att man vill få veta vad folk tänker. Forskaren i fokusgrupper kallas för moderator – leder gruppen och ställer följdfrågor. Det kan även finnas en assistent som sitter lite utanför gruppen, lyssnar och sammanfattar i slutet. Man kan studera massor olika ämnen. Denna metod används mer och mer men beror på vad det är för ämne man ska diskutera. T.ex. om fokusgruppen består av vårdpersonal och man lyfter fram ett patientfall. Nackdel med fokusgrupper: risk för att tystnadsplikten bryts när det är många deltagare. I parintervjuer finns det en risk att den ena parten tar över samtalet och pratar hela tiden. Finns flera olika varianter på parintervjuer. Det kan vara en forskare och två intervjuade, vanligt om man är i en relation eller om ena personen har en kognitiv nedsättning. Det kan även vara två forskare och två intervjuade, bra för kvaliteten. Vid en enskild intervju kan det vara två forskare och en intervjuad. Vanligast är en forskare och en som blir intervjuad. Målet med intervjuer är att få personen att prata och ge mycket information. Enkät – med öppna frågor. T.ex. en VAS-skala följt av en öppen fråga; ”beskriv hur du upplever smärtan”. Svaren på de öppna frågorna analyseras med en kvalitativ metod. Observation – ”ostrukturerad”, t.ex. att iaktta personer i en matsal. Man ska ej vara deltagande, kan vara svårt i en del situationer. Dokument – teckning och uppsats/essä. T.ex. att be ett barn teckna sin smärta. Dagbok – över tid.

Intervjustudiens olika stadier (Kvale) 1. Planering – vad är syftet? Vad vill vi veta, vilka ska ingå i studien, etiska frågor, hur ska data analyseras? 2. Intervjun; efterfölj frågeguide, lyssna, ställ följdfrågor, be deltagaren förtydliga. Inspelning, anteckningar? 3. Utskrift – ofta ordagrant, ibland även med t.ex. pauser, skratt och dialekt. 4. Analys – bestäms utifrån syftet och hur materialet ser ut. 5. Verifiering – låt deltagarna se analysresultatet, be andra granska, t.ex. andra forskare. Verkar det rimligt; stämmer det med det som faktiskt sagts? 6. Rapportering – skriv ett resultat, återberätta med text samt korta och väl valda citat.

Frågeguide  Innehåller de områden som jag vill att intervjun ska omfatta – fastställa ramarna. Inte  

vara för detaljerad Första frågan ska vara mycket bred Ordningen på frågorna i frågemanualen behöver inte följas och du kan under intervjun utveckla nya frågor.

Att formulera intervjufrågor  Aldrig två frågor i en fråga, exempel: vad tycker du om tentor och seminarier?  Undvik frågor som lätt besvaras med ja eller nej, exempel: Är du nöjd med vården som du fått?

 Undvik fackspråk och svårtydliga frågor, exempel: Kan du berätta om detta lett till ett    

existentiellt lidande för dig? Ej ledande eller frågor som avslöjar dina värderingar. Exempel: ”... och där trivdes du bra, antar jag?”. Lagom många frågor för tillgänglig tid samt anpassat till intervjuform. Inte känsliga frågor utan välgrundad anledning. Inte frågor som inte handlar om uppgett frågeområde. En provintervju kan göras för att testa intervjuguiden. Provintervjun kan ingå i undersökningen om den är lyckad.

Hur många intervjuer gör man? Så många att du får svar på din fråga och inkluderar olika perspektiv! Vanligtvis 15-20st.

Analys - skiljer sig mellan olika typer av kvalitativa metoder        

Transkribering Genomläsning av intervjuerna*flera Meningsbärande enheter Kondensering Kodning Subkategorier Kategorier Teman

Meningsbärande enheter  Vad är syftet med studien?  Markera text/ord som stämmer med syftet. Analysera det som är relevant och stämmer med syftet, inte det irrelevanta.

Kondensering    

Krävs kondensering om man har en ”babblig text” som inte håller ihop riktigt. Handlar om att ta fram kärnan i det som sägs. Korta ner (kondensera) texten. Detta steg görs inte alltid.

Kodning    

Meningsbärande enheterna ges ett namn beroende på sitt innehåll. Kan vara ett ord eller en mening. Alla meningsenheter kodas. Koder  subkategorier  kategorier.

Subkategorier/underkategorier  I detta steg sorteras koderna. Tips att använda post it-lappar för att enklare kunna sortera sina koder och få en bättre överblick.

 Liknande koder slås samman och bildar subkategorier. Koder som inte handlar om liknade saker skiljs således åt.

 Beroende på innehållet så namnges subkategorin. Alla koder ska passa under det namn 

som subkategorin erhåller. Annars ska nog inte just den koden vara under denna subkategori. Vanligtvis många olika koder som bildar en subkategori. En kod kan inte själv abstraheras och skapa en subkategori.

Exempel: Banan, äpple och päron skulle kunna bilda subkategorin frukt. Koden banan skulle inte själv kunna bli subkategorin frukt.

Huvudkategori  Subkategorierna sorteras utifrån sina likheter och skillnader och skapar 

huvudkategorier. Minst två subkategorier behövs för att kunna bilda en huvudkategori. En subkategori kan inte själv abstraheras och skapa en huvudkategori.

Tema  Fundera på om det finns ett övergripande tema som kan förklara fenomenet.

 Teman finns inte alltid och hänger mycket samman med hur mycket forskaren tolkar 

sitt material. Ligger forskaren nära intervjuerna och undviker tolkning så kan det bli svårare att nå teman. Ett klent och inte tillräckligt bra material kan vara en anledning till att man inte når ett tema.

Kvalitativ innehållsanalys  Manifest analys = undviker tolkningar, beskriver materialet (frågor: vad/hur?)  Latent analys = tolkande, mer förklarande (frågor: varför?)  Induktiv analys; går förutsättningslöst in i materialet (med syftet i bakhuvudet) och låter texten berätta vad den handlar om.

 Deduktiv ansats; utgår från en teori, modell, begrepp med färdiga delar som materialet   

sorteras in under. T.ex. KASAM, Maslows behovstrappa. Manifest; är väldigt trogen materialet. Nära texten. Svara på Hur? Latent; tolkar, försöker förstå innebörden djupare. Svarar på Varför? Innehållsanalys; gått från att vara kvantitativ till kvalitativ

Sådant som påverkar studiens kvalitet (trovärdighet)  Förförståelse; vad kan jag som forskare om fenomenet sedan tidigare? Vad har jag för

    

erfarenheter, kunskap sedan tidigare? Påverkar det hur data tolkas? Medvetenhet om sin egna förförståelse är det bäst sättet att hantera den så att det inte påverkar min datatolkning och analys. Har jag svarat på min forskningsfråga? Har det med syftet att göra? Hur var intervjuerna? Vilka är deltagarna? Hur gjordes urvalet? Stämmer min analys med det som framkommit i materialet? Finns citat och stämmer de med det kom kategorin handlar om? För mycket citat tyder på att analysen ej är färdig.

Trovärdighet  Pålitlighet – förförståelse, förmåga att göra bra intervjuer, kan någon göra samma studie. Det krävs en god beskrivning av det som gjorts för att uppnå en bra pålitlighet.

 Tillförlitlighet – man redogör tydligt för de olika stegen i forskningsprocessen. Man beskriver tydligt hur man gått tillväga.

 Överförbarhet – presenterar tydligt vad man har gjort, vad man har kommit fram till, 

kontext, så att läsaren själv kan dra en slutsats om data är överförbar till andra. Det är upp till läsaren att avgöra om det är överförbart till andra eller inte. Bekräftelsebarhet – man färgar inte resultatet efter sin egna förförståelse, man är neutral, man jmf sin analys med någon annans. Man styr inte data så att man enbart ser det som man vill se/ fokuserar på....