Vetenskapsteori och metod 2 PDF

Title Vetenskapsteori och metod 2
Course Vetenskapsteori och metod II 
Institution Jönköping University
Pages 6
File Size 147.8 KB
File Type PDF
Total Downloads 71
Total Views 138

Summary

Jean-Charles Languilaire...


Description

Vetenskapsteori och metod 2 1. Öka kunskap och hur man reflekterar: (DEL 2 AV TENTA, största del av tenta) Få en uppsats och analysera den. Lära att vara kritisk. Tillsammans i klassen Gå med i en grupp av 4 par som blir vår stödgrupp. 2. Forska tillsammans: Får ett ämne, tillsammans ska man hitta syfte, diskutera och utveckla. Samla in data och analysera etc. Hitta en forskning, titta om det passar till vårat egna arbete. 3. Egen C-uppsats: (DEL 1 AV TENTA, leverera en forskningsstrategi) Utveckla idéer, arbeta på egen C-uppsats idé. Forskningsplan eller forskningsstrategi (samma sak). Tentor byggs på första delen och sista delen. 1 vecka att svara på frågor. Del 1 av tentan (3:e frågan) arbetar man 2och2 ska man utveckla en forskningsplan, sen leverera en forskningsstrategi. 2 begrepp/forskningsfrågor så att man begränsar det.

PRODUCERA 1. (Bakgrund) 2. (Problemdiskussion) 3. (Problemformulering) 4. (Syfte)

VAD 1. UTFORSKA ETT FÖRETAGSPROBLEM -> Idé som är intressant (Litteraturöversikt) Söka databaser osv. -> Idé måste utveckla till ett forskningsproblem -> Forskningsproblem till ett huvud forskningsområde -> Syfte Sammanfattning av nivå av kunskap som vi vill nå i form av utforska, beskriva, tolka, förklara osv. Fenomenen sammanfattas i syftet.

Början av en uppsats -> Till en idé eller fenomen som är intressant.

2. UNDERSÖKA

HUR (Förklaring)

(Diskussion av nuvarande forskning/tidigare forskning så att man hittar forskningsgap) Bestämmer forskningsproblem, Vi slut argumenterar för problemet VAD (Beskrivning)

Deduktiv tänk - Litteraturöversikt VARFÖR Man börjar med Syfte (Forskning) – teori – data – resultat. Utifrån dessa ovanför får man Induktiv tänk fram syftet (LÄS - Empirisk fält DEL 1 AV BOKEN) Man börjar med syfte – data – teori och sedan får man resultat. Abduktiv tänk - När man är i slutet av resultatet så kan man titta tillbaka på vilken data det kmr ifrån. Går från syfte – går till data – teori – går tillbaka till data sedan

HUR

VARFÖR

Observera fakta -> Samla in fakta

Beroende på mig själv (Jag kan vara en läkare, utforskar, detektiv och lösa)

Läsa tidning/Tv Prata med andra. Få ett uppdrag från ett företag.

Utvärdera kvalité i de olika artiklar om du är epistemologi/ontologi

(Göra litteraturöversikt för att identifiera forskning)

----------------------------Epistemologi Ontologi

Börjar från bakgrund, info, tillsammans tydliggöra gapet

får man resultatet. Iterativ tänk - Man kan inte identifiera var data kommer ifrån Syfte – data –teorigår fram och tillbaka till data och teori och sedan när man är nöjd kmr man till resultat. A) - Välja rollen av teori. (Hur teori spelar roll i HR tex.) Man väljer deduktiv, abduktiv osv. - Välja undersökningsanalys -Kvantitativ/kvalitativ B) Insamling av data:

A) Hur teori spelar roll i HR Hur jag ska arbeta under hela undersökningen Data

A) Fallstudie: välja fall Tvärsnittsstudie: Experimentell:

B) Välja teknik Genomföra teknik

B) Intervju: Fokus grupp, individuell, gruppintervju. Enkät: Observation: deltagare, icke deltagande.

INNAN INTERVJUN  Fråge utveckling: Man väljer teori (kvantitativ eller kvalitativ) och utifrån teorin baserar man forskningsfrågorna. Om man börjar med deduktiv eller induktiv. Vad man tycker och tänker.  Struktur: - Strukturerad- samma frågor på samma sätt och utan följdfrågor, - Semistrukturerad- Samma huvudfrågor till alla kandidater, beroende på hur de svarar blir det olika följdfrågor. Frågorna går inte i samma ordning, frågorna följer diskussionen. - Ostrukturerad- Inga frågor, bara tema och idé om vad man ska prata om, hålla en diskussion.

 

Kanal (telefon, kamera, skype etc.) Ta kontakt med de ni vill intervjua.

UNDER INTERVJUN

PRECIS EFTER

Ontologi – Hur jag ser på världen Epistemologi (Kunskapsteori) – Hur jag ser på kunskap. Vi alla har olika sätt att se på saker. Positivism – Allt är sant för alla, alla har samma syn på kunskap. Alla ser samma sak. Man har alla pussel bitar, man ska bara sätta ihop dem. Tolkande – Det är beroende av. Beroende på kultur, ålder, religion, bakgrund, erfarenhet etc. Alla ser olika saker, många tolkningar, man värderar olika saker. Man bygger sina egna pusselbitar. Bygger sina egna bitar. Diskutera varje val som ska göras, vad har du för alternativ. Gör en röd tråd. Hur man börjar: 1. Man har en idé (BAKGRUND) : man har ett intresse, man vill lösa problem, man vill vara forskare. (hur hr måste hantera sociala medier i en organisation) Vem är jag som forskare? Vad är jag intresserad av? Påverkar min observation. Titta i tidigare forskning. Man gör en forskningsöversikt, bearbeta, vilken kunskap finns, vad är relevant att forska? 2. Relevant: Man hittar kunskap om forskning som är relevant. Vad är relevant till forskningen. Man argumenterar till en forskningsgap. Det är då man ställer en frågeställning. 3. Frågeställning: Vad, hur, varför. (Jag vill veta mer vad är en etisk process är tex) Om man är intresserad utifrån ett HR perspektiv eller för HR ansvariga etc. Problemformulering. 4. Syfte Bakgrund: Fakta från olika håll … och problemdiskussion: tidigare forskningsbaserad

Uppsatsprocessen:

Den är inte linjär, man kan inte skriva klart delar steg för steg utan måste hela tiden jobba om dina texter om och om igen tills du nått en fungerande helhet. Du kan inte montera ihop delarna lika lätt som legobitar. Måste koppla tillbaka till det man gjort tidigare, revidera och skriva om för att se om det finns en överstämmelse mellan arbetets olika delar. Uppsatsskrivande: Ett hantverk man lär sig genom att reflektera och öva (skriva utkast och diskutera dessa utkast med dina läsare. Skriva utkast – understryka att man bygger en färdig rapport genom att jobba fram olika versioner av texten där du har den färdiga uppsatsen i åtanke. Genom att skriva utkast, förfinas din text och dina resultat fördjupas. Presentera muntligt – Genom att presentera får man feedback på uppsatsens fokus och innehåll. Hjälper till att uppsatsen blir bättre. Att skriva utkast och presentera är två fördelar mot ett traditionellt synsätt för vetenskapligt skrivande. Medför ett mer offentligt och socialt sätt. Bra att diskutera och visa upp sina utkast. Man blir bättre med hjälp av kritik och återkopplingar. 4 stegsmodellen för uppsatsskrivande: Dessa steg ska utföras i tur och ordning, men med återkopplingar mellan de olika stegen. När man skriver så kommer stegen i praktiken flyta in i varandra. 1. Problemformulera: Bakgrundsbeskriva och formulera problemet uppsatsen ska handla om. Man behöver utveckla kunskaper i vad vetenskapligt arbete innebär, hur man ska förhålla sig till litteratur och hur man ska samla in eller skapa empiri. - Problematisering/problemformulera: kort bakgrundsbeskrivning, formulera problemet som uppsatsen ska handla om. - Forskningsförslag: Utveckla problematiseringen efter läst tidigare forskning, berätta hur du vill lägga upp din studie. Öppen problemformulering: Problemet är odefinierat långt in i processen, konsekvenser för hur arbetet ska gå till. Sluten problemformulering: Problemet är tydligt definierad och att du vet precis vad som ska göras. 2. Undersökningen: Väljer och samlar in teori i ett empiriskt material, analyserar det och tolkar resultatet. Man kan samla in dokument, genomföra intervjuer, observationer, enkät etc. Det finns olika sätt att analysera materialet, via kvantitativ analys, narrativ analys etc. 3. Producera: Utifrån materialinsamling och inläsning av litteratur, teori och metod samt feedback från punkt 2, skapar utkast. Man arbetar texten om och om igen tills den blir bra. 4. Leverera:

Finslipa uppsatsen med hjälp av feedback man får vid olika tidpunkter. Skriftlig och muntlig presentation.

Undersökningsdesign: 1. Fallstudie – definiera fallet och välja fallet. Tex: En ledare i HR position, en organisation, en avdelning. 2. Tvärsnittsstudie – Definiera populationen som studien ska genomföras. 3. Experimentellstudie – Definiera populationen. Gör i en grupp. Kontrollstudie: 1. Fältstudie2. Litteraturstudie Tekniker: 1. Induktiv 2. Deduktiv 3. Observera Typ av metoder: Kvalitativ Kvantitativ –

Undersökningsmetoder – samla in data. KVANTITATIV OCH KVALITATIV Ansats metoder -> Analysera

Kvalitativ

Kvantitativ

KVALITATIV

KVANTITATIV (Siffror)

Kvalitativ studier

Kvalitativ studie baserad på kvantitativ data Kvantitativt studie

Kvantitativ studie baserad på kvalitativ data. Använder en ansats som är kvalitativ...


Similar Free PDFs