Rörelseapparaten - anatomi och fysiologi moment 2 PDF

Preview

Summary

Rörelseapparaten Ben/Skelettet Beskriva skelettets uppgift och generella egenskaper samt känna till ett antal olika ben i kroppen (se nedan) Stomme och stöd för kroppen. Skydda organ. Gör så att vi kan röra oss. Produktion av blodkroppar i benmärgen. Röda och vita blodceller. Lager för mineraler som...

Description

Rörelseapparaten Ben/Skelettet Beskriva skelettets uppgift och generella egenskaper samt känna till ett antal olika ben i kroppen (se nedan) - Stomme och stöd för kroppen. - Skydda organ. - Gör så att vi kan röra oss. - Produktion av blodkroppar i benmärgen. Röda och vita blodceller. - Lager för mineraler som salt, fosfor, kalcium och lipider (fetter). Kom ihåg: https://kib.ki.se/finder/databases/visible-body Kilben = os sphenoidale Mastoid vid örat = processus mastoideus Okben/kindben = os zygomaticum Diafragma Överarmsbenets huvud = caput humeri Bruten axel = collum  kirurgicum Armbågsknöl = olecranon Höftländmuskel = m. iliopsoas Ledhuvud i höften = caput femoris Lårbenshalsen = collum femoris Inre fotknölen = malleolus medialis Yttre fotknölen = malleolus lateralis Språngbenet = talus Hälbenet = calcaneus Trehövdade vadmuskel = m. triceps surare Tuggmuskler = m. masseter Revben = m. intercostalis

Vilka olika typer av ben har vi? Rörben - Överarmen, underarmen, mellanhanden, fingrarna, låret, mellanfoten och tårna. Platta ben - Revben, bröstben, skulderblad och flera platta ben i skallen. Korta ben - Handlovsben och vristben. Tillåter endast små rörelser. Oregelbundna ben - Ryggkotor. Redogöra för uppbyggnaden av ett skelettben Rita ett rörben och markera dess olika delar Alla rörben har ett skaft i mitten (diafys) och 2 epifyser (ändar på varsin sida). Uppbyggnad: - Den yttre delen av ben kallas för periost. Det är en benhinna. - Märghåla med gul benmärg. - Kompakt benvävnad. Ytterst. - Spongiös benvävnad. Skelettet består av ben som är uppbyggt av benvävnad. Vad är benvävnad uppbyggt av (celler och matrix) och vad har de olika komponenterna (celler och matrix) för funktioner? Benceller: Osteoblasterna - bygger upp benvävnad/bensubstansen. Osteoklaster - bryter ner benvävnad/bensubstansen. Osteocyter - underhåller benvävnaden/bensubstanser. Tillför näringsämnen. Matrix: Kalciumfosfatkristaller (som ger trycktålighet). Kollagenfibrer ( ger hållfasthet vid böjning och sträckning). Jämför spongiöst och kompakt ben. Vilka skillnader finns det? Kompakt - Benvävnaden på benets yta är tätt packad. Spongiös - Inuti benet påminner strukturen om en tvättsvamp med mellanliggande hålrum.

Förklara övergripande vad som händer vid läkning av en fraktur. - Aktiv process. Kräver syresättning och näring. - Processen startar i hematomet (blödningen) mellan frakturändarna. - Bildas en första förkalkade läkningsvävnad som heter callus. Det är mest broskvävnad. - Blir normal benvävnad med tiden. Mjuk callus -> hård callus -> ben när läkningen är fullständig. Övergripande känna till hur bentillväxt sker 1. För ett foster startar det med brosk. 2. Osteoblaster i diafysen mineraliserar broskceller och skapar periost. Breddväxten sker från ossifikationscentret. Osteoblaster producerar ny benvävnad i periost och ökar tjockleken på benet. Osteoklaster bryter ned benvävnad inne i benets kärna för att bilda spongiös benvävnad. Det här motverkar att benet blir för tungt och kompakt när benet blir bredare. Längdtillväxt - sker från epifysskivor. Det produceras ny broskvävnad i den yttre delen av epifysskivan. Osteoblasterna förvandlar broskvävnaden till bensubstans. Samtidigt bildas ny broskvävnad ovanifrån. På så sätt växer benet på längden ända till epifysens slut, i puberteten. Direkt förbening - när benet bildas från bindväv som omvandlas till bensubstans. Skalle, käke och nyckelben. Indirekt förbening - när benet bildas via broskmodeller. De flesta andra ben. När vi föds har vi lite bensubstans. Skelettet är broskmodeller. Redogöra för ryggradens uppbyggnad och funktion, namnge dess olika delar (latin) samt den principiella uppbyggnaden av en ryggkota Ryggradens ryggkotor: 7 halskotor/cervikalkotor. C1-C7. C1 heter Atlas. Atlas  saknar kotkropp och har formen av en ring. Den har en främre och bakre bågen och ledytor mot skallbenet. Underlättar den nickande rörelsen. C2 heter axis. Har  i stället för kotkropp en kraftig tagg, dens axis (dens=tand). Den roterar mot atlas främre båge – här sker huvudvridningar. 12 bröstkotor/thoracalkotor. TH1-TH12. 5 ländkotor/lumbalkotor. L1-L5. De sista kottyperna i ryggraden växer samman till två ben:

5 st korskotor/korsben/sacrum (sammanväxning sker strax efter födelsen). 3-5 st svanskotor/svansben/os coccygis (sammanväxningen sker i 30-35 års ålder). Mellankotskiva -> disker. Ett  yttre lager av trådbrosk och geléartad kärna. Mellankothål -> öppningen där spinalnerven kommer ut. Tvärutskott -> känns när man böjer ryggen. Taggutskott -> känns när man böjer ryggen. Vilka delar består ”typkotan” av? Kotkropp, Kotbåge,Kotkanal, taggutskott, tvärutskott, Ledutskott Staplar man samtliga kotor på varandra så bildar deras kothål en kanal, vad finns i den? Ryggmärgen och centrala nervsystemet. Redogöra för den principiella uppbyggnaden av en led. Fogar - är ej rörliga: - Fibrösa fogar. Orörliga. kollagen mellan benen. Skallens ben hålls ihop av fibrösa fogar. - Broskfogar. Något rörliga. Brosk mellan benen. Mellankotskivorna och blygdbensfogen. Leder - är rörliga: 1. Synovialled. Förbinder ben som det ska röras mycket på. Indelning: - Kulled. Tillåter alla rörelser. Höftled och axelled. - Gångjärnsled. 1 rörelseriktning. Knäled och armbågsled. - Vridled. Underarmsled. - Glidled. Tillåter glidning och rotation i flera riktningar. Handrot och fotrot. - Sadelled och äggled. Tumled och handled. 2. Fibrösa förbindelser. Förbinder ben som inte ska ha någon rörlighet i vuxen ålder. Benen kopplas ihop av kollagen. Förbindelser i skallen. 3. Broskförbindelser. Förbinder ben som ska ha minimal rörlighet. Benen kopplas ihop av brosk. Symfyser i bäcken och rygg.

Rita en bild av en synovialled:

Muskulatur Beskriva muskelvävnadernas uppgifter och generella egenskaper samt känna till ett antal olika muskler i kroppen. Skelettmuskulatur: Funktion-> * Gör att vi kan röra oss och skapa rörelser i våra leder. * Skydda inre organ * Kontrollera kroppens öppningar (sväljning och tömning). * Bidra till jämn kroppstemperatur. Energi till värme. Placering -> fäst vid ben. Uppbyggnad -> muskelfibrer Reglering -> Styrs med viljan. - Kontakt med en nervcell via en synaps. - Kan inte nybildas. Hjärtmuskulatur: Funktion -> pumpa blod

Placering -> i hjärtat Reglering -> Kontrolleras av autonoma nervsystemet. - Elektrisk förbindelse - Kan inte nybildas Glattmuskulatur: Funktion -> transportera mat genom matspjälkningskanalen, tömma urinblåsan, ändra pupill diametern, fokusera synen och reglera blodkärlsdiametern. Placering ->Finns i väggar hos kroppens håliga organ. Blodkärl, ögat, huden och körtlar. - Reglering -> Styrs av autonoma nervsystemet. - Kan nybildas. Har en cellkärna. Beskriva skelettmuskelns uppbyggnad Bindvävshinnor: - Endomysium. Muskelfiber. Det är en muskelcell. Här inne har vi myofibriller. - Perimysium. Muskelfiberbunt - Epimysium. Muskeln. Myofibriller - myosin och aktin. Det är proteiner som binder till varandra och skapar kontraktioner. Myosin klättrar på aktin vid kontraktion. Sarkomer - muskelcellernas yta. Mitokondrier - energi. T-tubuli - ett rörsystem som sprider aktionspotentialen. Så här bildas en muskel: Sarkomer -> myofibriller -> muskelfiber -> muskelfiberbunt -> muskel. Skelettmuskelns anatomi och mekanik Ursprung = muskelfästen närmast kroppens centrum. Överarmsbenet. Rör sig minst. Fäste = muskelfästen längst från kroppens centrum. Armbågsbenet. Rör sig mest. Agonist = muskel som utför avsedd rörelse. T.ex biceps. Antagonist = muskel som utför rörelse i motsatt riktning till agonist. T.ex triceps. Hur skapas en rörelse? Muskeln går över en eller flera leder och drar i skelettet så en rörelse kan ske.

Muskelkraft Isometriska -> muskelarbete utan längdförändring. Statiskt arbete. Man håller i en kula och spänner biceps så armen inte faller ner. Dynamiska -> Koncentrisk. Muskelarbete under förkortning. Biceps drar ihop sig. -> Excentrisk. Muskelarbete med förlängning. Sänka en vikt sakta. Biceps arbetar för att bromsa. Förlängs också (isotonisk). Redogör för begreppen twitch och tetanus Twitch = Varje gång en aktionspotential gör att myosin och aktin fastnar i varandra. Det är när en aktionspotential leder till en muskelryckning. Tetanus = När kraftutvecklingen blir jämn (så täta aktionspotentialer att de inte längre syns). När många nervimpulser skickas tätt efter varandra kommer muskelfibrerna till slut nå sin maximala kraftutveckling = tetanus. Förklara vad som menas med komplett tetanisk kontraktion och hur den uppstår. Det är när en serie aktionspotentialer gör att Ca+ inte hinner pumpas tillbaka till sarkoplasmatiska retiklet. Kontraktionerna summeras och blir kraftigare. Förklara vad som menas med en motorisk enhet, reglera muskelkraft Det är alla muskelfibrer som kontrolleras av en specifik motorisk nervcell. Antalet muskelfibrer som ingår i en motorisk enhet är olika. Stora muskelgrupper, som t.ex lårmuskeln, som utför grovmotorik kan ha tusen muskelfibrer i varje motorisk enhet. Mindre muskler, som t.ex pekfingret, som utför finmotoriskt uppgifter, kan ha så få som 10 muskelfibrer i varje motoriska enhet. Motoriska enheter gör det möjligt att gradera styrkan på en muskelkontraktion.Få motoriska enheter involverade -> svag kontraktion. Många motoriska enheter involverade -> stark kontraktion. Vad påverkar kraften? Sträckreflexen, muskelns längd, neural aktivering och antal motoriska enheter påverkar kraften. Vad finns det för skillnader mellan snabba och långsamma muskelfibrer? Snabba (typ 2): Stora motoriska enheter deltar. Dominerar vid kraftigt och kortvarigt arbete. Mindre uthålliga och har stor förmåga till glykolys (processen där glukos nedbrytning leder till att ATP kan utvinnas).

Långsamma (typ 1): Små motoriska enheter. Dominerar vid måttligt arbete. Uthålliga och har stor förmåga till oxidativ fosforylering. Känna till hur en muskelkontraktion går till/Neuromuskulär koppling Förstadie: (1. aktionspotential 2. Ca2+ inströmning. 3. Ca2+ beroende av exocytos. 4. Diffusion. 5. Transmittorsubstans binds till receptor. 6. Na2+ inströmning och depolarisering. 7. Acetylkolinesteras spjälker acetylkolin och kanalen stängs.)

1. Nervimpuls till motorändplattan. 2. Acetylkolin frisätts och binder till receptorer på muskelmembranet. 3. Aktionspotential utlöses och leds in i T-rörsystemet. Detta leder till att Ca2+ kanaler öppnas i det sarkoplasmatiska retiklet. Det strömmar ut kalcium i SR. 4. Ökad Ca2+ leder till att bindningställena på aktin blottas. 5. Myosinhuvudena binder till aktin (korsbryggor). 6. Myosinhuvudena drar i aktinfilamenten (power stroke). 7. ATP binder sig till myosinhuvudena. Bindningen mellan myosinhuvudena och aktin bryts. 8. ATP spjälkas sönder till ADP och P. Myosinhuvudena rätas upp med hjälp av den frigjorda energin. 9. Led 6-9 upprepas så länge Ca2+ är förhöjd. 10. Jonpumpar i sarkoplasmatiska retiklet pumpar tillbaka Ca2+ från cytosolen in till sarkoplasmatiska retiklet. 11. Muskelfibern slappnar av. I vilken ordning sker en muskelkontraktion? Sätt händelserna i ordning. Vad menas med motorändplatta och vad sker där? Motorändplatta/neuromuskulär synaps, är   den plats på muskelfibern där en enskild nervände ansluter till en enskild muskelfiber. Motorändplattan kan ses som

kopplingspunkter mellan nervsystemet och muskeln där acetylkolin utsöndras från nervänden. Varför sker ingen muskelkontraktion? När vi slappnar av och inte har någon nervsignal sker ingen muskelkontraktion. Detta beror på tropomyosin och troponin som reglerar musklernas kontraktion. Muskelcellens energiutvinning (anaerob och aerob) Aerob - energiproduktion med syre. Effektiv vid uthållighetsarbete. Mycket energi kan produceras från kolhydrater och fett. Vid en joggingtur, långpromenad och bollsporter kommer energiförsörjningen vara aerob. Anaerob - energiproduktion utan syre. Bränslet är glykogen. Det är ett system som jobbar med explosivitet under korta tidsintervaller. Man kan inte hålla på länge för att mjölksyra bildas. Springa intervaller och styrketräning. Hur bildas ATP? 1. Nedbrytning av kreatinfosfat. Det snabbaste sättet. 2. Anaerobt utnyttjande av glykogen i glykolysen. 3. Aerobt utnyttjande av triglycerider (oxidativ fosforylering via citronsyracykeln). Kräver syre i mitokondrierna. Tar längst tid men vi har stor tillgång av detta. Vad menas med hypertrofi? Det är när en vävnad eller ett organ är förstorad. Fler myofilament, större diameter och kontraktionskraft, pga. ökad produktion av aktin och myosin i fibrerna. Förklara hur rigor mortis (likstelhet) uppstår I samband med döden upphör cellernas ATP-produktion vilket leder till en kvarstående bindning mellan myosinfilamenterna. Muskelcellerna i kroppen får syrebrist och därmed slut på ATP. Musklerna blir då stela och låser sig. Korsbryggecykel - kontraktion 1. ATP binder till myosinhuvudet bryter korsbryggan. 2. Spjälkning av ATP till ADP och P. Myosinhuvudena rätas upp av den frigjorda energin. 3. Myosinhuvudet binder till aktin och böjs. 4. Spjälkningsprodukter: ADP och P ->>

KOM IHÅG Vad är en motorisk enhet? Ett motorneuron och de muskelceller den har kontakt med Vad heter bindvävshinnan som omsluter hela skelettmuskeln? Fascia Vad menas med direkt förbening? När benet bildas från bindväv som ombildas till bensubstans. T.ex skallen, käken och nyckelbenet....