Nervsystemet - anatomi och fysiologi moment 1 PDF

Preview

Summary

Sammanfattning av Medeasy...

Description

Nervsystemet 1. Redogöra för nervsystemets allmänna indelning (anatomiskt och fysiologiskt) och funktion. Centrala nervsystemet. Hjärnan och ryggmärgen. Kopplar till det autonoma nervsystemet, somatiska (motoriska) nervsystemet och sensoriska nervfibrer. Celler: Nervceller, synapser och gliaceller. Oligodendrocyter. Den bildar myelin. Astrocyter. Bildar blod-hjärnbarriären som kontrollerar vad som ska nå CNS. Mikroglia. Fungerar som renhållningsmaskineri. Nervsystemets immunceller.

Perifera nervsystemet. Nerver utanför strukturerna. Skickar signaler till andra delar av kroppen. Celler: Ganglier, perifera nerver och nervändslut. Schwannceller. De försöker göra alla funktioner som en astrocyt, mikroglia och oligodendrocyter har.

12. Redogöra för uppbyggnaden av det perifera nervsystemet Består av en rad nervceller som innehåller buntar av axoner. Perifera nervsystemet delas in i sensoriska, somatiska och autonoma nervsystemet. Sensoriska nervsystemet - förmedlar information från sinnescellerna. Somatiska nervsystemet - styr skelettmuskulaturen. Autonoma nervsystemet - styr hjärtmuskulatur, glatt muskulatur och körtlar. 2. Neuronets uppbyggnad och aktionspotential. Uppbyggnad: Består av cellkropp, cellkärna, dendriter, axonhals, myelinskida, ranviers nod, synapser och nervändslut. S. 104 Alla nervceller har en cellkropp med en cellkärna. Från cellkroppen utgår dendriter som tar emot signaler från andra nervceller och leder signalerna till kroppen. Nervceller har långa utskott som är specialiserade på att snabbt leda aktionspotentialer. Dessa utskott kallas axon och är omgivna av myelinskidor. Myelinet gör att den elektriska impulsen kan gå mycket snabbare. Den elektriska impulsen startar i axonhalsen och fortleds längs axonet tills den når synapsen i slutet av axonet. Synapser är en kontaktpunkt där nervceller kan kommunicera och

överföra information till andra nervceller, muskelceller och körtelceller. Nervändslut har kontakt med de celler som mottar nervcellens impulser. Impulsöverföringen mellan neuronen sker genom synapser. Beskriv detta förlopp/Redogör för mekanismen bakom den kemiska transmissionen i en synaps : Synapser = kontaktpunkter där nervceller kan kommunicera eller överföra information till nervceller, muskelceller och körtelceller. 1. Transmittorer syntetiseras i nervcellskroppen och lagras i vesiklar. 2. Aktionspotentialen når presynaptiska terminalen. 3. Depolarisering av presynaptiska terminalen öppnar de spänningskänsliga Ca2+ kanalerna. 4. Inströmning av Ca2+ genom kanalerna. 5. Ca2+ gör att vesiklarna fuserar med presynaptiska membranet. 6. Transmittorämnena släpps ut i synapsklyftan vid exocytos. 7. Transmittorer binder till receptorerna på postsynaptiska membranet. 8. Öppning eller stängning av postsynaptiska kanaler. 9. Postsynaptiska spänningen ger antingen en excitatorisk eller inhibitorisk potential, som ändrar spänningen och ger möjlighet till ny aktionspotential. 10. Vesiklar återförs in i presynapsen.

Det finns en mängd olika transmittorsubstanser, nämn några och deras funktioner: Acetylkolin. Transmittorsubstans i neuromuskulära synapser. Acetylkolin frisätts från motorneuron till den neuromuskulära synapsen när en aktionspotential når motorneuronets terminal. Här används exocytos för att transportera acetylkolin till målcellen. Gaba, glutamin, dopamin, noradrenalin och serotonin. Neuropeptider i synapser som förhindrar smärtkänslan och ökar känslan av välbefinnande. I centrala nervsystemet är alla nämnda transmittorsubstanser viktiga, men i perifera nervsystemet och parasympatiska nervsystemet dominerar acetylkolin. Ange huvuddragen för hur en aktionspotential uppstår och fortplantas. Vid stimulans öppnas jonkanaler i cellmembranet vilket leder till att membranpotentialen minskar (excitatoriska synapser) eller ökar (inhibitoriska

synapser). Excitatoriska synapser depolariserar cellen och gör den mindre negativ. Inhibitoriska synapser gör cellen mer negativ än -70 mV. Om den sammanlagda stimulansen resulterar i att membranpotentialen når tröskelvärdet (-40mV) utlöses en aktionspotential. Det sker 2 händelser när en aktionspotential utlöses - först sker en depolarisering. Snabba spänningsstyrda natriumkanaler öppnas och positiva natriumjoner strömmar in i cellen. Cellen blir mer positiv. Sedan sker en repolarisering: Na+ kanalerna stängs och tröga spänningsstyrda kaliumkanaler öppnas och kalium strömmar ut ur cellen. Cellen blir mer negativ. Membranpotentialen går ner till -90 mV. Därefter stängs kaliumkanalerna. Sedan har vi en refraktärperiod - nervcellen är oemottaglig för nya impulser. Cellen är opåverkbar. Natrium/kalium-pumpen återställer membranpotentialen. Depolarisation: -70mV → -40mV → 30mV → Repolarisation : 30mV → -90mV → Hyperpolarisation: -90mV → -70mV󳆬 1. Yttre stimuli 2. Tröskelvärdet nås 3. Spänningsstyrda natriumkanaler öppnas 4. Kedjereaktion löper längs axonet 5. Vesiklar smälter samman med membranet och transmittorsubstans frisätts

Vilken funktion har natrium-kaliumpumpen? Natrium-kaliumpumpen drivs av ATP och pumpar natrium ut ur cellen och kalium in i cellen. Det finns mycket Na+ extracellulärt och mycket K+ intracellulärt. Kalium läcker ut ur cellen genom kaliumjonkanaler och diffusion. I och med att kalium är en positivt laddad jon får vi en spänningsskillnad där vi får ett överskott av positiva laddningar extracellulärt och ett överskott av negativa laddningar intracellulärt. Kalium dras tillbaka in i cellen på grund av den elektriska gradienten (positiv laddning dras mot negativ laddning). Vi får en balans där spänningen mäts till -70 mV och detta är själva vilomembranpotentialen. Vilomembranpotentialen upprätthålls genom bland annat natrium-kalium pumpen. Vad kan utlösa en signal? Fysisk kontakt (beröring), Kemisk signal, Elektrisk signal. Utgå från bild 4.9 och förklara vad som menas med spatial och temporal summering? Temporal summering: man får en additiv effekt vid upprepad aktivering av en enskild synaps. Detta görs för att uppnå aktionspotential hos en neuron.

Spatial summering: man får en additiv effekt vid samtidig aktivering av flera synapser. Det är ett sätt att uppnå aktionspotential hos en neuron.

5. Översiktligt redogöra för olika typer av receptorer som registrerar förändringar i den inre och yttre miljön Receptorer är mottagare på antingen en målcell eller en nervcell, t.ex sensorisk nervcell, som känner av skillnader i miljön och reagerar på retningar som sedan avgör huruvida en målcell ska retas eller bromsas. Sensoriska receptorer är - … Mekanoreceptorer registrerar förändringar i yttre miljön t.ex beröring, kemo, noci, termo och foto. Baroreceptorer reglerar blodcirkulationen och blodtrycket kortsiktigt.

6. Redogöra för den principiella uppbyggnaden av en afferent, sensorisk ledningsbana och beskriva dess kortikala representation. Kolla s. 128 och följ förklaringarna på bilden.

Baksträngsbanan: Tryck, beröring och vibration i huden går i baksträngsbanan. Så här går det till när någon rör en på handen: 1. Första neuronet. Från sinnesreceptorer till ryggmärgen, till baksträngsbanan, ända upp till förlängda märgen. Där finns det kärnor av grå substans. Där sker det en synaps. 2. Sidbytet sker i förlängda märgen. Det andra neuronet går upp till talamus. 3. Det tredje neuronet går från talamus till det somatosensoriska cortex. När det kommer dit kan man känna att någon rör en på handen.

Antero-laterala bansystemet/spino-thalamiska banan: Det är banor som leder smärta och temperatur. 1. Första neuronet. Från sinnesreceptor till ryggmärgen. Här sker den första omkopplingen. Sidbytet sker redan nu. 2. Andra neuronet går från ryggmärgen upp till thalamus. 3. Tredje neuronet går från thalamus till somatosensoriska cortex.

7. redogöra för förloppet av pyramidbanan (från start till muskel), samt förstå vad som menas med det extrapyramidala systemet

Pyramidbana - tillhör det centrala nervsystemet. De används när vi precis ska göra en rörelse. Då skickas signaler via pyramidbanan som följer motorcortex. Sträcker sig likt en pyramid via förlängda märgen ner till ryggmärgen. Pyramidbanan ordrar över större muskler och dess rörelser till finmotoriska rörelser. Från ryggmärgen skickas signaler till muskler via den motoriska ledningsbanan. Tractus corticospinalis lateralis (finmotorik ut mot extremitetens muskulatur). För att finmotoriken ska kunna ske tar den emot information från lillhjärnan och basala ganglier. Sen sätts rörelsen igång. 1. Från primära motorbarken via capsula interna. Sidbyte i ryggmärgen. Går in i den grå substansen, till fram hornet och kopplar om till motorneuronet. 2. Försörjer exempelvis fingrarnas muskler för finmotorik. Extrapyramidala bansystem - Har med grovmotoriken i armar och benen att göra. Det är ett samlingsnamn på motoriska bansystem vid sidan om pyramidbanorna som reglerar muskeltonus och större rörelser. De pyramidala banorna följer motorcortex och det extrapyramidala bansystemet har inte samma uppbyggnad. Det extrapyramidala bansystemet har sin början från områden i hjärnstammen och sitt slut i ryggmärgen. Den får information från cortex, ganglierna, lillhjärnan och andra delar av hjärnstammen. Det går alltså inte bara från cortex och hela vägen ner utan har sin uppsamlingsplats där information från många delar samlas ihop och skickas till muskulatur. Pyramidalbana - fin motorik - extremitetets muskulatur. Extrapyramidala - grov motorik - extremitetets muskulatur. Motorik - information från hjärnan. Sensorik - information till hjärnan.

8. namnge viktiga strukturer (anatomiska delar) i hjärnan och redogöra för deras läge och funktion samt redogöra för var viktiga centra i hjärnan är lokaliserade. Hjärna, encephalon: - Storhjärna, cerebrum. Delas in i 2 hemisfärer. Corpus callosum binder halvorna så att de kan kommunicera. Storhjärnans yta kallas för storhjärnsbarken/cortex. Här finns hjärnfåror. Centralfåran utgör gränsen mellan frontalloben och parietalloben. Sidofåran skiljer frontalloben från temporalloben. Framför centralfåran ligger motoriska centra och bakom centralfåran ligger sensoriska centra.

- Mellanhjärna, diencephalon. Kopplar till hjärnstammen. Ingående och utgående signaler sorteras, kopplas om och skickas vidare. Är viktig för att upprätthålla homeostas. - Hjärnstam, truncus encephalicus. Byggs av mitthjärna (mesencephalon), hjärnbryggan (pons) och förlängda märgen (medulla oblongata). Tar emot information från kroppens signaler och skickar dem vidare till hjärnbarken. - Mitthjärnan kopplar till mellanhjärnan och storhjärnan. Är relaterat till funktioner som syn, hörsel, motorisk kontroll och sömn. - Hjärnbryggan kopplar till lillhjärnan. Är en genomfart för nervimpulser som färdas mellan det centrala och det perifera nervsystemet. - Förlängda märgen kopplar till ryggmärgen. Kranialnerver går härifrån. Sköter grundläggande funktioner. Andning, blodtryck, hjärtrytm, matspjälkning - Ryggmärg (medulla spinalis). Förmedla nervimpulser mellan hjärnan och resten av kroppen. - Lillhjärna (cerebellum). Korrigerar muskelrörelser för att hålla balansen. Även viktig för språk och problemlösning. Loberna: Pannlob/frontallob = motoriska centra och förstånd. I den vänstra pannloben sitter förmågan att producera tal. I pannloben sitter också genom evolutionen sent utvecklade förmågor så som koncentration, impulskontroll och viljestyrd finmotorik. Hjässlob/parietallob = sensoriska centra. Där skapas vår bild av vår omvärld och objektigenkänning. Nacklob/occipitallob = tar emot synintryck och sorterar dem efter form och färg. De signalerna skickas vidare till tinning- och pannloberna för slutgiltig tolkning. Tinninglob/temporallob = syn- och hörselintryck tolkas. Centrum för inlärning. Det är även här som vi handskas med känslor och minnen och denna lob står därför i nära förbindelser med det limbiska systemet. Vår förmåga att tolka språk kan man också placera i tinningloben men enbart i den vänstra. Vilka hjärnhinnor har vi? Hårda hjärnhinnan - dura mater. Ligger ytterst och är kraftigast. Den är uppbyggd av bindväv och klär insidan av skallbenet. Den går in mellan hemisfärerna och följer de största fårorna på hjärnans yta. Spindelvävshinnan - arachnoidea. Det är den mellersta. Hinnan har fått sitt namn på grund av att den är tunn som ett spindelnät. Kärlhinnan - Pia Mater. Följer hjärnans/ryggmärgens/yta och innehåller blodkärl.

Vad menas med epiduralrummet och försök hitta ett kliniskt exempel på hur man kan utnyttja detta i praktiken? Det är ett smalt hålrum i ryggraden mellan dura mater och insidan av ryggmärgskanalen som bildas av de omgivande ryggkotorna. Innehåller lymfa, ryggmärgsnerver, fettrik bindväv, mindre artärer, och ett fältverk av blodkärl med tunna väggar. I samband med smärtlindring under en förlossning ges läkemedel direkt i epiduralrummet, som ger fullständig smärtlindring (epiduralanestesi). Vilken klinisk nytta kan fås av en lumbalpunktion? Lumbalpunktion möjliggör provtagning av cerebrospinalvätska utan att skada ryggmärgen. Läs om vad som menas med blod-hjärnbarriären och vad den har för funktion. Blod-hjärnbarriären ser till så att inte vad som helst kan passera från kapillärerna till cerebrospinalvätskan och hjärnvävnaden. Allt som är på utsidan är hjärnvävnad. Fettlösliga ämnen, t.ex syrgas och koldioxid passerar dock utan problem. Redogöra för cerebrospinalvätskans cirkulation och funktion Ett annat ord för denna vätska är likvor. Mellan spindelvävshinnan och kärlhinnan finns det ett subaraknoidalrum, som innehåller cerebrospinalvätskan. Denna vätskan verkar stötdämpande och fyller ut en del hålrum i hjärnan som kallas för ventriklar. Allt ämnesutbyte sker via cerebrospinalvätskan och gliaceller som innesluter nervcellerna. Cirkulerar över hela centrala nervsystemet. Slutligen filtreras och töms det tillbaka till det venösa blodsystemet så att det hela tiden finns en balans av vätska. Vi har ca 150 ml cerebrospinalvätska i ventriklarna och i subarachnoidalrummet, men det bildas ca 600 ml/dygn. Var tar vätskan vägen? Cerebrospinalvätskan flödar från de två sidoventriklarna ner till den tredje ventrikeln, sedan genom den smala akvedukten ner till den fjärde ventrikeln. I taket till den fjärde ventrikeln finns små öppningar där likvor dräneras över subarachnoidalrummet. Vätskan cirkulerar sedan runt, både i hjärnan och ryggmärgen i rätt utrymme. Avslutningsvis återförs likvor tillbaka till det venösa blodsystemet.

Det finns två endokrina körtlar som är belägna vid mellanhjärnan, diencephalon. Vad heter dessa och var är de belägna? Fortsätt med att beskriv vilka funktioner de bägge strukturerna har. De två endokrina körtlarna heter hypofysen och epifysen/tallkottkörteln. Hypofysen består av en framlob (3/4) och en baklob (1/4) som är beläget framför hjärnstammen under storhjärnan. Exempel på funktioner: - Reglera de flesta andra endokrina körtlars hormonproduktion.

-Reglera urin-, vätske- och saltbalans (njurarna) och förlossningsarbetet. -Samarbeta intimt med hypotalamus. -Påverka tillväxten.

Epifysen/tallkottkörteln tillhör mellanhjärnan och är belägen i den bakre kanten av tredje hjärnventrikelns tak. Funktioner: -Producera hormonet melatonin som påverkar den biologiska dygnsrytmen. -Producerar troligtvis ett antal hormoner som vi idag ej känner till. -Anses påverka centrala nervsystemet. -Har ett synergetiskt och ett antagonistiskt samspel med hypofysen.

Vilka kärl leder blod till hjärnan? Detta kommer senare att utgöra grund för förståelsen av hur en patient drabbas vid ett slaganfall eller stroke. arterna carotis interna och arterna vertebralis. Vilka anatomiska strukturer bygger upp hjärnstammen? Hjärnstammen byggs av mitthjärna, hjärnbrygga och förlängda märgen. Hjärnstammen består av vit substans eftersom det är här alla nedåt- och uppåtledande ledningsbanor mellan ryggmärg och hjärnan går. I den vita substansen finns det grå substans, så kallade kärnor, dvs ansamling av nervcellskroppar som har viktiga funktioner. Längs hela hjärnstammen finns ett nätverk av nervceller som kallas för det retikulära systemet. 9. Beskriva uppbyggnad och funktion av ryggmärgen Uppbyggnad: S. 118 Nerver: Nervceller, gliaceller och blodkärl. Myeliniserade och omyeliniserade axon. Spinalnerver: 7 halskotor, 12 bröstkotor, 5 ländkotor, 5 korskotor och 3-5 svanskotor. Indelning: Framhorn och bakhorn. Främre rot och bakre rot. Bakre (dorsal) tar emot sensorisk information. Främre (ventral) skickar ut motorisk information. Cellkroppar: Sensoriska och motoriska cellkroppar. Funktion: förmedla nervimpulser mellan hjärnan och resten av kroppen. Var finns det grå substans och var finns den vita substansen? Den grå substansen finns i centrala nervsystemet. Kärnorna i hjärnan består av grå substans

och det är en ansamling av nervcellskroppar som har viktiga funktioner. Områden med många synapser får grå färg och grå substans. Vit substans är en massa banor som består av myeliniserade axoner. Skickar signaler mellan de olika delarna av barken, mellan bark och kärnor, mellan olika kärnor och signaler ner i ryggmärgen. Vad innebär begreppen fram- och bakhorn, främre rot och bakre rot? Anger var dessa delar är placerade i ryggraden, om man gör ett transversalsnitt: Framhorn (ventral) och bakhorn (dorsal). Framhornet är den delen av grå substansens fjärilsvinge som vätter mot magen. Främre roten (ventral) och bakre roten (dorsal). Det är vingarna i fjärilen. Nervcellerna från det främre och bakre hornet löper ut ur ryggmärgen och bildar en främre och bakrerot. Vilken typ av celler finns i framhornet resp. bakhornet? Framhornet - motoriska nervfibrer, utåtgående, efferenta och neuron. Bakhornet - sensoriska nervfibrer, inåtledande, afferenta och neuron. Vad finns i detta spinalganglion? Sensoriska nervceller har sina cellkroppar där.

10. Redogöra för vilka komponenter som ingår i en reflexbåge, samt beskriva hur böj- och sträckreflexen fungerar Reflexbågen består av 5 delar: 1. Sinnescell (receptor). 2. Afferent del (sensorisk nervfiber). 3. Efferent del (motorisk nervfiber). 4. Omkopplingsstation/reflexcenter (CNS). 5. Målorgan. Böjreflexen finns för att skydda oss mot skada. Om vi exempelvis stöter handen på en varm platta så dras den tillbaka. Så här går det till: I fingrarna sitter en smärtreceptor i neuronet. Det skickas en afferent sensorisk nervimpuls som kommer in i ryggmärgens bakhorn. Den kopplar om vid en synaps till ett interneuron som går in i ryggmärgens framhorn. Den motoriska nerven går ut till böjarmuskeln. Armen dras bort.

Sträckreflexen. Dra ihop muskeln som sträcks ut. Sträckreflexen möjliggör att vi t.ex kan ha ett föremål i samma position, även om förutsättningarna förändras, t.ex ändrar vikt. Ett enkelt exempel är att armen kan vara i samma vinkel även om du fyller på glaset. I muskeln finns det muskelspolar som skickar signaler när muskeln sträcks ut. Så fort vi häller vatten i ett glas sträcks muskeln ut. Muskelspolen skickar en signal via en sensorisk nerv. Det går in i ryggmärgens bakhorn och direkt till framhornet. Den motoriska nerven går ut till muskeln. En sensorisk signal går till ryggmärgen där omkoppling till motorneuron sker

Vad innebär autonoma reflexer resp. somatiska reflexer? Autonoma reflexer aktiverar glatt muskulatur (icke-viljestyrda muskler). Somatiska reflexer aktiverar skelettmuskler.

13. Redogöra för autonoma nervsystemets uppbyggnad och funktion, skillnader mellan sympatiska och parasympatiska nervsystemet samt hur de påverkar olika organ Autonoma nervsystemet = Det är den delen av nervsystemet som inte är viljestyrt. Det styr aktiviteten i glatt muskulatur, hjärtmuskulatur, inre organ och körtlar. Huvuduppgiften är att bidra till att vi har en konstant inre miljö i kroppen, homeostas. Kan delas in i 2 grupper: 1. Sympatiska: - "Fight or flight". Du blir rädd och ska försöka fly. - Består av kranialnerver. - Divergens. Spridning. Påverkar flera organ samtidigt. - Transmittorsubstans - noradrenalin och adrenalin - Receptorer - a- och b- receptorer.

2. Parasympatiska: - "Rest and digest" Innefattar nerver som aktiveras i vilosituationer. - Har inga kranialnerver. Utgår från ryggmärgen. - Konvergens. Samling. D...