Vävnad - människokroppen fysiologi och anatomi olav sand PDF

Preview

Summary

Kapitel om vävnad sidan 89-100...

Description

Vävnad En cell är kroppens minsta enhet, som genom celldifferentiering bildar olika celltyper som organiseras i vävnader, organ och organsystem. Bortsett från könscellerna och mogna erytrocyterna innehåller alla celler i kroppen samma genetiska info. Celldifferentieringen sker under fosterutvecklingen och beror på att en viss del av DNA aktiveras/inaktiveras. Normal utveckling kräver celldelning, celldifferentiering och apoptos (celldöd).

Endokrina körtlar har ingen förbindelse med en yta utan utsöndrar sina sekret, signalsubstanser, till extracellulärvätskan. Enskiktat plattepitel. Bekläder ytor där ett snabbt ämnesutbyte är viktigt. Enskiktat kubisk/cylinderepitel. Cellerna producerar ofta sekret och det pågår ofta en omfattande ämnestransport genom cellerna (mikrovilli och cilier)

Olika former av sammankopplingar mellan celler:

Flerskiktat plattepitel. Bekläder ytor som utsätts för slitage. Allteftersom cellerna på ytan dör ersätts det av celler som skjuts mot ytan på grund av celldelningen i basala skitet. Övergångsepitel. I urinvägarna. Formförändringarna följer med urinblåsans varierande fyllnadsgrad. 2. Stödjevävnad:

Kroppens huvudvävnader: 1. Epitelvävnad: o Ytepitel:  skydda kroppens vävnader och organ  reglera transporten av ämnen mellan den yttre och inre miljön  registrera känselstimuli o Körtelepitel:  producera och utsöndra sekret och hormoner

Stödjevävnaden knyter samman, stödjer och skyddar olika delarna av kroppen. Stödjevävnadens förmåga att motstå tryck, förutom benvävnaden, beror på proteoglykaner, vars kolhydratdel innehåller mycket vatten och bildar en geléaktig konsistens.

Exokrina körtlar har utförsgångar som sekreten utsöndras genom på kroppens ytor.

1

Fibrös bindväv. Cellerna fibroblaster producerar grundsubstansen som innehåller mycket vatten och proteinfibrer; kollagen och elastin. Kollagen är mycket stark medan elastinet är spiralformad och tål att sträckas. I lucker fibrös bindväv bildar proteinfibrerna ett löst nätverk i den halvflytande grundsubstansen. Ex: i underhuden och slemhinnan i matspjälkningskanalen. I fast fibrös bindväv är fibrerna tätt packade och kollagenfibrerna ligger ordnade i samma riktning vilket ger stor draghållfasthet. Ex. ledband, senor och hinnor runt muskler och organ. Broskvävnad. Cellerna kondrocyter producera en relativ fast och böjlig grundsubstans som innehåller kollagen och elastin. Den har en god förmåga att binda vatten och tål att pressas samman. Saknar nerver, blodkärl och lymfkärl. Broskcellerna får näring genom diffusion. Hyalint brosk innehåller en särskilt typ av kollagenfibrer som ger brosket ett glasartad utseende. Tillförseln och avlägsnandet av ämnen främjas av växelvis belastning och avlastning. Långvarig belastning leder till celldöd och nedslitet brosk ersätts av fibrös bindväv som innehåller nervfibrer. Ex. ledytor och luftvägar.

3. Flytande vävnad 4. Muskelvävnad 5. Nervvävnad Extracellulär matrix: Rummet mellan cellerna består av vattenlösliga ämnen (oorganiska joner), proteinfibrer och polysackarider. Vävnadsvätska (interstitialvätska): vatten med lösta ämnen Extracellulära vätskor: vävnadsvätska + lymfa och blodplasma

Huden Huden är kroppens största organ med en yta på 1,5-2 m². Utgör 5 % av kroppsvikten. Hudens uppgifter:  skydda mot mekanisk/kemisk påverkning, mikroorganismer, vätskeförlust och UV- strålar  Ombilda kolesterol till vitamin D3, under inverkan av UV-strålar  Lagra fett och vätska  Deltar i reglering av kroppstemperatur  Sinnesorgan för tryck och beröring, värme, kyla och smärta  Förmedla emotionella signaler till omgivningen

Elastiskt brosk är rikt på elastiska fibrer. Ex. struplocket och ytterörat Fibröst brosk innehåller mest kollagenfibrer. Ex. mellankotsskivorna, menisker och käkled. Benvävnad Fettväv. Cellerna adipocyter kan fyllas med fettdroppar. Gul fettväv är ett viktigt energiförråd, skyddar och minskar kroppens värmeförlust. Ex. underhuden och runt inre organen i bukhålan. Brun fettväv producerar värme och innehåller extra många mitokondrier. Finns hos barn. Ex. skulderbladet och runt njurarna.

Överhuden (Epidermis) Överhuden är ca 0,1-1 mm tjock. Övre delen, hornlagret, består av döda celler som är viktigt för hudens skyddande funktioner. I basala cellskiktet finns pigmentcellerna 2

melanocyter som producerar melanin. Melanin skyddar genom att absorbera UVstrålar. Innehåller inga blodkärl. Mjölkkörtlarna utvecklas också här. Läderhuden (Dermis) Läderhuden är ca 0,5-3 mm tjock. I dermis:  Fibrös bindväv; vätska 5 %, kollagen 90 % och elastin 5 %.  Blodkärl, lymfkärl och flytande vävnad. Blodcirkulationen deltar i kroppens temperaturreglering.  Sinnescellerna, nervändsluten och nerverna skapar förutsättning för sinnesförnimmelser.  Hårsäckar. Kroppens yta är täckt av korta, tunna dunhår, vellushår. Längre och tjockare hår kallas täckhår/terminalhår. Handflatan, fotsulan, penishuvudet och inre blygdläpparna saknar hår.  Intill hårsäckarna finns glatt muskulatur, arrector pili, som vid sammandragning sträcker hårsäckarna -> gåshud.  Talgkörtlarnas fetthaltiga sekret sipprar upp längst hårstrået och gör hudens hornlager vattenavstötande och smidig. Sekreten innehåller också ett bakteriedödande enzym.  Det finns ca 100-160 svettkörtlar/cm². Svett är ett vatten och salthaltig sekret. Underhuden (Subcutis) Underhuden består av lucker fibrös bindväv och fettväv. Är en god värmeisolering och kroppens fett och vattenförråd.

3...