Skuldebrev mellan gäldenär och borgenär 1 PDF

Preview

Summary

Beskriver det rättsliga förhållandet mellan en gäldenär och en borgenär när det finns skuldebrev och andra fordran om skuld....

Description

Föreläsning 19 “Skuldebrevsrätt 2” Allmänna regler om skuldebrev och fordringar

I denna föreläsning Skuldansvar Skuldens upphörande Ränta Överlåtbarhet Borgensansvar

Skuldansvar Löftesbundenhet, 1 § SkbrL Invändningsrätt, 1 § SkbrL (dispositiv) Ifall inget anant har avtalats - Invändningar hänförliga till det bakomliggande rättsförhållandet

Vem ska/kan betala? Substitution Gäldenären kan inte överlåta skulden till någon annan. Detta är endast möjligt om borgenären samtycker till en sådan överlåtelse. Intervention Någon går och betalar gäldenärens skuld. Måste/kan borgenären acceptera betalningen eller måste/kan borgenären neka betalningen? Borgenären måste

inte säga ja, man har ju avtalsfrihet. Idag är man dock mjukare med detta och anser att penningförpliktelse inte är så beroende av vem personen är. Idag måste en interventionsbetalning nog accepteras, dock är rättsläget oklart. Gäldenärsflerhet - Om flera personer är gäldenärer Om flera delar på skulden svarar de solidariskt för den. Solidariskt externt ansvar, 2 § 1 st. SkbrL. Borgenären kan alltså vända sig till vem som helst av gäldenärerna och kräva ut hela betalningen av den personen. Om betalningen är gjort av en av gäldenärerna frias alla gäldenärer från skulden.

Det interna ansvaret regleras i 2 st. Kostnadsfördelningen mellan gäldenärerna. Primärt delat men subsidiärt solidariskt, 2 § 2 st. - 1: avtal, 2: nytta, 3: huvudtalet Regressrätt, 2 § 2 st SkbrL. Länk mellan det externa och det interna ansvaret. Regressrätt: Om en gäldenär betalar hela skulden har den rätt att kräva ut den andelen som resterande gäldenärerna ska betala. Det framgår inte i 2 st. hur andelen av vardera gäldenär ska beräknas. I fösta hand ska det enligt förarbeten beräknas enligt vad gäldenärerna har avtalat om. Om avtal saknas ska det beräknas enligt en avspegling av vilken nytta vederlaget av skulden har haft. Om inte detta görs ska i sista hand göras en huvudtalsfördelning, alltså en matematiskt jämn andel för alla gäldenärer.

Vidare i 2 st. framgår det att gäldenärerna har ett bristtäckningsansvar. Om en gäldenär betalar hela summan och den då regressar man de två andra och det visar sig att en av gäldenärerna är spårlöst försvunnen eller inte betalar inom 14 dagar, då ska de övriga gäldenärerna som inte ännu betalat i proportion ta över skulden för den gäldenären som har försvunnit. Exempelvis om det finns tre gäldenärer av vilka den ena betalar alla 90 tusen. Sen försvinner den ena eller betalar inte inom 14 dagar. Då ska den gäldenären som är kvar betala sin andel på 30 tusen eller annan andel som funnits skälig, plus då 15 tusen, vilket är hälften av den försvunna borgenärens skuld. De andra 15 tusen står den gäldenären för som redan betalat.

Skuldens upphörande Betalning Preskription - skulden kan efter viss tid upphöra Kvittning - gäldenären har en egen fordran mot borgenären så att man kan avräkna allt eller en del Eftergift - borgenären fråntar sig själv sin rätt att kräva betalning Deposition enligt DepL - betalning till länsstyrelsen Novation

Hur skulden kan upphöra - Betalning Var? - 3 § SkbrL: Om inte bestämt vart betalning ska ske, då i borgenärens bostad. Ifall borgenären bedriver handel eller annan rörelse ska betalningen ske i borgenärens affärslokal. Inte särskilt relevant idag då det sker digitalt. Argumenten kan dock vara bra för kortbetalningar. - 2 st: Borgenären har rätt att inom landet betalningen ska erläggas, anvisa annan betalningsort som sagts i 1 st, om detta ej är en väsentlig olägenhet för gäldenären. Detta kan analogt tillämpas för att säga att ifall borgenären vill att pengar ska betalas in på ett annat konto, så ska detta göras ifall det inte är är utan olägenhet för gäldenären.

När? - Förfallotid, 5 § SkbrL. När gäldenären senast ska betala för att inte hamna i dröjsmål. Förfallotiden kan avtalas, och då gäller den. Om det saknas förfallotid ska betalning ske när borgenären fordrar/kräver det. Om det har avtalats om ränta men inte hur det ska funka, då förfaller räntan en gång per år. Räknat varje år på dagen för skuldebrevets utfärdande - Frigörelsetid, 5 § SkbrL, 32 § KkrL. Den tiden gäldenären tidigast kan betala utan att borgenären har rätt att avvisa/neka betalningen. NJA 2002 s. 577, UNIDROIT art. 6.1.5. Man har inte rätt att betala hur tidigt man vill. Vid konsumentskulder har konsumenten enligt 38 § KkrL rätt att före den bestämda början för betalningstiden rätt att betala skulden. Vi vet genom NJA 2002 s. 577 att en gäldenär iallafall har rätt att göra betalningen ett par dagar innan betalningsfristen egentligen börjar. Då går dock borgenären miste om ränta hen skulle kunna få. Därför måste inte borgenären ta emot betalning i förtid om det resulterar att hen lider skada. Betalningsdestination? - Ifall en gäldenär har flera skulder gentemot samma borgenär och sedan gör en betalning, hur vet man för vilken skuld betalningen görs? - 9:5 handelsbalken: Gäldenären har rätt att välja vilken skuld betalningen är tänkt för. Den här rätten är begränsad. NJA 2013 s. 1190. - 31 § KkrL, 6 § lag om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. - I praxis har man i ett flertal fall sagt att destinationsrätten ska utföras senast i samband med när betalningen görs. Om detta inte görs så övergår destinationsrätten till borgenären som då får välja vilken av skulderna betalningen ska gälla för. - Ifall det finns en skuld som urskiljer sig väldigt mycket, t.ex. väldigt hög ränta eller något liknande, ska borgenären lägga betalningen på den skulden som det annars skulle vara väldigt betungande för gäldenären.

Hur skulden kan upphöra - Preskription Enligt 8 § PreskL innebär preskription att borgenären förlorar rätten att kräva ut sin fordran.

Preskription - Skulden upphör efter en viss tidsperiod Allmän preskription - preskriptionslagen Specialpreskription - exv. 18 kap. 9 § handelsbalken - Jfr bl.a. 32 § 2 st. köplagen, 23 § 3 st. konsumentköplagen

Preskriptionens innebörd Rätten att kräva ut fordran upphör, 8 § 1 st. PreskL - “Naturlig” fordran, hedersskuld. En preskriberad fordran kan ändå ha vissa rättsverkningar. 10 § är ett exempel: En preskriberad fordran kan användas till kvittning. Om en borgenär har en preskriberad fordran mot en gäldenär och samma gäldenär har en fordran mot den borgenärer, då kan det preskriberade skuldebrevet användas som kvittning. - En preskriberad fordran kan i viss utsträckning användas till kvittning, 10 § PreskL - Görs en delbetalning av en preskriberad skuld kan det återuppväcka fordran igen. Cunductio endebiti, borgenären får behålla betalningen ifall hen är i god tro. Annars är huvudregeln att misstagsbetalningar ska återgå. - Återgång av betalning av en preskriberad skuld kan vara förhindrar, se prop. 1979/80:119 s. 13, 72 och 175.

- Panträtt kvarstår, 11 §. Gäller även tredjemanspant, NJA 1996 s. 560. - Om flera ska betala solidariskt för samma skuld och skulden preskriberas för en av gäldenärerna, ska de som finns kvar endast betala för sin andel. Andelen beräknas efter huvudtalet. De behåller alltså sin ursprungliga andel som om en av gäldenärerna fortfarande var kvar. Enligt 2 st. ifall det som ovan beskrivs händer och en an gäldenärerna hamnar i oförmåga att betala, då ska bristen fördelas mellan de övriga kvarvarande gäldenärerna och borgenären.

Preskriptionstid Räknas från tidpunkten för fordringens tillkomst 10 år, 2 § 1 st. PreskL Tre år om fordran är mot konsument, 2 § 2 st. PreskL Särskilda regler för skadestånd p.g.a. brott (3 § PreskL): Fordran på skadestånd i anledning av brott preskriberas ej före utgången av tiden för åtalspreskription Regressfordringar mellan samgäldenärer (4 § PreskL). Preskriptionen för en regressfordran är tidigast ett år efter betalningen av huvudfordringen.

Preskriptionsavbrott Vid preskriptionsavbrott löper en ny preskriptionstid, 6-7 §§ PreskL. Den börjar om som om det är från början igen. Preskriptionsavbrott åstadkommet av gäldenären: - Betalning och skuldeerkännande, 5 § 1 p. PreskL Preskriptionsavbrott åstadkommet av borgenären

- Skriftligt krav eller skriftlig påmminelse, 5 § 2 p. PreskL - Bevisbördan för att påminnelse/kravet kommit gäldenären tillhanda åvilar borgenären (NJA 2016 s. 332, NJA 2012 s. 172). - Väcker talan eller annars åberopas fordringen vid domstol, KFM, skiljeförfarande, konkursförfarande eller förhandling om offentlig ackord, 5 § 3 p. PreskL.

Betalning av en preskriberad skuld Återuppväckande - För återuppväckande av en konsumentskuld krävs att gäldenären på ett otvetydigt sätt åtagit sig att betala fordringen trots vetskap att fordringen är preskriberad. Borgenären bär bevisbördan. NJA 2002 s. 358, NJA 2004 s. 499 - Vid andra partsförhållanden krävs att betalningen skapat befogad tillit hos borgenären om att gäldenären betalt erkänna fordringen trots preskription, NJA 2018 s. 805 Återkrav - Grundregel är att man inte får tillbaka det man råkat betala trots preskriptionstiden kommen - Frivillig betalning under protest eller villkor samt exekutiv betalning kan återkrävas, se NJA 2018 s. 805

Hur skulden kan upphöra - Kvittning Avräkning av fordringar Begrepp: Huvudfordran och motfordran (genfordran) Om borgenär har fordran mot gäldenär och gäldenär har fordran har fordran mot gäldenären, då kan den enas skuld kvittas till så mycket som skullden är värd.

T.ex. om A skyldig B 100 kr och B skyldig A 250 kr, då kan A:s skuld skrivas av så att B endast är skyldig A 150 kr. Om de allmänna kvittningsförutsättningarna är uppfyllda kommer kvittning ske, oavsett om borgenären vill det eller inte. Ifall borgenär och gäldenär är överens om kvittning, då behöver de allmänna kvittningsförutsättningarna inte vara uppfyllda.

Allmänna kvittningsförutsättningar: - Huvudfordran (HF) och motfordran (MF) ska vara jämförbara, t.ex. båda ska prestera pengar. Går inte om ena är pengar, andra är aktier. - Ömsesidiga (U: 18 §, 28 § SkbrL). Fordringarna ska stå mot samma parter, inte fordran mot tredje man - MF gällande (U:10 § PreskL) - MF förfallen - HF inte “social” fordran

Hur skulden kan upphöra - Eftergift Borgenären befriar gäldenären från att betala. Löpande fordringar, 3 § 1 st. in fine gåvolagen (1936) Enkla fordringar 3 § 3 st. in fine gåvolagen - Bevisbörda och beviskrav att borgenär har befriat gäldenären ligger på gäldenärern, NJA 2012 s. 804, NJA 1987 s. 140: “måste stå klart att handlingen är uttryckt för en verklig gåvoavsikt och syftar till rättsverkan utan någon ytterligare åtgärd av givaren” Eftergift av en av flera solidariskt ansvariga gäldenärer omvandlar medgäldenärernas ansvar till ett delat ansvar, om eftergiften upplöst regressrätten. NJA 2016 s. 1176

Om flera personer är solidariskt ansvariga så har HD tagit ställning till om borgenären gör en eftergift mot en av gäldenärerna? Vad händer med de andra gäldenärerna? Eftergiften har endast verkan mot den gäldenären den är riktad mot. Det innebär att de övriga gäldenärerna som utgångspunkt har ett delat ansvar. Endast om eftergift upplöser regressansvar. Annars fortsätter det solidariska. Exempel: 3 gäldenärer. G1 får en eftergift. Har G1 befriats från regressansvaret? Ja, om det var borgenärerna mening. Då får övriga gäldenärer G2 och G3 delat ansvar för det som blir över som G1 inte måste stå för.

Hur skulden kan upphöra - Deposition enligt Depositionslagen, DepL Lagen om nedsättning av pengar hos myndighet Enligt 1 § DepL kan gäldenären befria sig från sin betalningsskyldighet genom att deponera betalning hos länsstyrelsen om: - borgenären vägrar att ta emot betalning - gäldenären hindras att betala till följd av förhållande som beror på borgenären, - gäldenären inte vet eller bör veta vem som är borgenär, eller - det är ovisst om en av flera personer är borgenär och gäldenären inte skäligen är skyldig att avgöra själv (NJA 2018 s. 220)

Hur skulden kan upphöra - Novation Nytt avtal som ersätter det tidigare skuldförhållandet. T.ex. om det finns tvist om hur stor skulden finns. Istället för ett domstolsavgörande träffar parterna en förlikning och då gäller det beloppet som kommit överens om. Detta är en novation.

Ränta

Räntelagen skiljer på två olika fall. När det är fråga om ”återgång av betalning då avtal hävts till följd av kontraktsbrott eller på liknande grund” (2 § räntelagen) utgår avkastningsränta. Avkastningsräntan utgår från den dag betalningen erlades till och med den dag återbetalning sker. I andra fall utgår endast dröjsmålsränta. Dröjsmålsräntan utgår från den dag få fordringen är förfallen till betalning. Avkastningsränta - Ej avkastningsränta utan avtal, 2 § jfr m. 1 § 2 st. RänteL - U: legal avkastningsränta vid betalningsåtergång p.g.a. hävning, 2 § 2 st. RänteL - Hur avkastningsräntan beräknas, 5 § RänteL: Referensräntan + 2 procentenheter Dröjsmålsränta - Vid angiven förfallodag löper DR från förfallodag, 3 § 1 st. RänteL - Annars: 4 § RänteL - Referensräntan + 8 procentenheter, 6 § RänteL

Överlåtbarhet Löpande fordran är gjorde så att de kan handlas och överlåtas, det är ju värdepapper. Men även enkla skuldebrev är överlåtbara. Skuldebrevslagens utgångspunkt: Skuldebrev är överlåtbara Borgenären behöver inte inhämta gäldenärens samtycke när den överlåter. Avtalade överlåtelseförbud saknar verkan för förvärvaren (tredje man), NJA 2015 s. 1040, NJA 2016 s. 51, NJA 2016 s. 288. God eller ond tro hos tredje man spelar ingen roll. Borgenären begår dock ett avtalsbrott mot gäldenären om sådant avtal finns, och kan eventuellt bli skadeståndsskyldig gentemot gäldenären.

“Sociala” fordringar är inte överlåtbara - Fordran på icke förfallen lön är inte överlåtbar, NJA 2001 s. 381 - En ännu inte fastställd fordran på kränkningsersättning kan inte överlåtas, NJA 2017 s. 343

Borgen Borgen är en tredje man som åtar sig att betala borgenären ifall inte gäldenären gör det själv. Borgensansvaret är in dubio subsidiärt, s.k. enkel borgen, 10 kap. 8 § handelsbalken. Dvs borgensansvaret aktualiseras först när det är visat att gäldenären inte kan betala. Det saknas tillgångar. I praktiken vanligast med s.k. proprieborgen, varvid borgensansvaret är primärt, 10:9 HB. Då svarar borgen solidariskt med gäldenären och borgen kan vända sig till antingen gäldenären eller borgen. Borgensansvaret är accessoriskt ansvar. Detta innebär i regel att borgen inte är pliktad att betala mer än huvudgäldenären. Huvudgäldenären är regressansvarig mot borgensmannen - Om borgensmannen betalar till borgenären har borgensmannen regressrätt mot huvudgäldenären - Borgensmannen kan utnyttja pant som huvudgäldenären erlagt och träda in för att kräva panten istället för borgenären

- Subriogationsrätt - Borgenären principiellt skyldig att vidmakthålla regressmöjligheten, se NJA 1992 s. 351 Om flera personer gått i borgen för en och samma skuld: Flera borgensmän är in dubio primärt solidariskt ansvariga, 10:11 HB. Borgenären kan vända sig till vem som helst av dem och är skyldiga att betala hela beloppet ifall borgenären kräver det. - In dubio inbördes regressansvariga i proportion till huvudtalet (även i förhållande till tredjemanspant, NJA 2017 s. 482)...