V2 Ekonomistyrning - föreläsningsanteckningar V2 PDF

Preview

Summary

Lycka till...

Description

Begrepp: Omkostnaderna står fast? KSV = Tillverkningskostnaderna * st volym Ställtid Ställkostnad Normalårs Metoden Pålägg = (Den kostnad som skall fördelas) / (Normalårets volym av den valda påläggsbasen) Obs: återigen om inget annat sägs ● Särkostnad = rörliga kostnader = direkta kostnader ● Samkostnader =fasta kostnader = indirekta kostnader

Beräkning av de fyra påläggen

Finns på sida 9. om exempel 1. Materialomkostnadspålägg (MO-Pålägg) 2. Tillverkningsomkostnader Pålägg (TO-Pålägg) 3. Försäljnings Omkostnadspålägg (FO-PÅlägg

4. Administrativ Kostnadspålägg (AO-pålägg)

Dessa SJälvkostnadskalkyler är svåra så läs på ● MAN ska räkna på påläggning satsen som tex vid AO-pålägget blir 0,5 ● 1. Men skriv även upp dem på följande sätt när du fått fram infon

2. Syftet är att räkna ut självkostnaden (dvs alla kostnader) - Därför gör man dessa påläggskalkylerna 3. Förtydligande: -MO pålägget: är ju påläggsattsen som blev 0,25 * dM som får X blev 18 och Y 33

- Så principen blev densamma man räknar påläggssatsen sen ställer man upp det som ovanför: Detta var steg ett men nu ska vi titta på bidraget (pris-särkostnader) (Steg 2) 1. Vi har bara pris för X som är 1.500.000

2. Men varför ska inte Dir. förs. omkostnader vara med? Jo för att det är en fast direkt kostnad!! Steg 3

Alternativt resonemang Y skall täcka sina egna fasta särkostnader på 70’ 10= 70’/31,5 =2.222 Om man säljer färre än 2.222 st y täcker inte verksamheten (tillverka och sälja Y) sina egna kostnader, utan en del av X:s bidrag får användas även för täckande av dessa

Sista steget

* Detta var en självkostnadskalkyl i all sin prakt, utifrån mallen Föreläsning 2 s.10 Över och undertäckning (absorption) ● Övertäckning - (verklig volym > antagen volym) - PÅlägget som totalt sett fördelas under en viss tidsperiod som blir mindre än den kostnad man avsett att fördela ● Undertäckning - (verklig volym < antagna volymen) - PÅlägget som totalt sett fördelas under en viss tidsperiod blir MINDRE än den kostnad man avsett att fördela. Exempel: Budget för sthlm under vinter. 1. Hur mkt ska vi reservera i pengar? 2. Vilken typ av vinter kan vi förvänta oss? 3. Man gör en viss beräkning om hur mkt snö kan komma 4. Så man gör massa avtal med underleverantörer för att vara beredda när snön kommer 5. MEN så kommer det ingen snö 6. Detta gör att det blir en Övertäckning

-

Pengarna för underleverantörer kommer inte in

Exempel 2: Ett konsult företag

1. Säg att vi har tre konsulter som jobbar 3.200timmar som man kan lägga på kund - TVÅ jobbar 1000 timmar en jobbar 1200 timmar 2. Indirekta kostnader: är tex administrationskostnader för de olika konsulternas timmar 3. Verklig volym: VI hade räknat med 3200 timmar - MEN det blev bara 3000 timmar 4. Det blir en (undertäckning) underabsorption Sen fortsätter uppgiften Med påläggen

1. Här ska man inte justera fasta kostnader

2. Det man kan justera är de totala rörliga kostnaderna då dem varier! Men detta måste göras innan

MO pålägget kommer ju ifrån 2 000 000/ 100 000= 20 kr/tim 1. dM + Mo + dl + To 2. GER Tillvkostnad (280 och 560 3. Sedan AFFO: 10,7 % av tillverkningskostnaden 4. Div.förs kost. Kan vara reklam

Dåsa då gör vi en Över och undertäckning (absortpotion)

förutsättningarna finns i boken Alternativ beräkning 1. Qv stå för verklig 2. Qb står för budgeterad

3. 4. Här raknar man inte på totalen

Föreläsning3 ABC Kalkyl Aktivitets-baserad kostnads kalkyl Begrepp:

-

-

Objekt: Det som kostnader skall fördelas på tex. produkt, produktområde kund eller marknad (motsvarar kostnadsbärare Resurs; tillgångar som företaget förfogar över och som ger upphov till kostnader tex personal och maskiner (motsvarar kostnadsslag) Aktivitet; Enkla arbetsinsatser som tydligt orsakar kostnader inom ett företag tex ordermottagning, kundbesök, svarvning, etc. (det finns inte någon motsvarighet i självkostnadskalkylen) Kostnadsdrivare; visar på vilket sätt en produkt konsumerar en aktivitet och gör det möjligt att beräkna pålägg (detta är en form av nyckel) ● Operation av blindtarmen tex

Dessa fyra begrepp är det man använder sig av när man räknar ut de olika resurserna tex som finns för de olika objekten och hur pass svårt det är

-

-

ABC’s styrka Identifierar alla kostnader som inte är nödvändiga för produktionen (därigenom går det att komma åt indirekta kostnader) Undviker schablonmässiga kostnadsfördelningar ABC’s svagheter Beaktar endast kostnader (ej intäkter i samlad kalky) Skiljer inte på fasta och rörliga kostnader (alla kostnader är rörliga Kostnadsfördelning kan bli mycket omfattande om alltför många kostnadsdrivare väljs Kräver kontinuerlig uppföljning för att behålla sin relevans som modell Nu ska vi räkna självkostnad

Sedan ställer man upp det i en modell

Det enda som är förändringen är de TOr TOf AFFOr AFFOf Om vi testar en ny

Och för att få ut TOr nu tex tar man 600kr/cyckel * Volymen på

Sedan gör vi en sammanställning av de olika fördelnings baserna!

den första tabellen har vi använt oss av fördelningsbasen Direkt lön på TOr och TOf. I den andra tabellen har vi räknat med fördelningsbas Direkt material på TOr och TOf :) För att sedan räkna ut påläggssatsen Det vi gör är att omvandla dessa omkostnader till per styck. Så det intressanta delen är den sista (Påläggssats)

Alla dessa siffror är givna: för att få fram påläggsbasen så:

Det blir alltså för den första de antal matrial som krävs att göra en cyckel vilket är för A 14 så det blir 14 delar * volymen som är 5000

Utifrån dessa ställer vi upp en ny matris

1. dM dessa har vi sedan innan i förutsättningarn Här har vi uträkningarna

Nu vet jag inte om vi är klara men vi ska jämföra

(KSV = kostnad såld vara

VIlken är nu bäst?...