Affärsredovisning sammanfattning PDF

Preview

Summary

Affärsredovisning och budgeteringEkonomiska grundbegrepp – Viktigt att kunna skilja på när du ska sammanställa resultatbudget, likviditetsbudget och balansbudget.Inbetalning = Avser flödet av pengar till företagetUtbetalning = Avser flödet av pengar från företagetIngående lager = Vad värdet på lagre...

Description

Affärsredovisning och budgetering Ekonomiska grundbegrepp – Viktigt att kunna skilja på när du ska sammanställa resultatbudget, likviditetsbudget och balansbudget. Inbetalning = Avser flödet av pengar till företaget Utbetalning = Avser flödet av pengar från företaget Ingående lager = Vad värdet på lagret är värt i början av året Utgående lager = Värdet på lagret vid årets slut Varuinköp = Värdet på de varor man köper in Utgift = Avser det ekonomiska värdet av köpta produkter/tjänster Inkomst = Avser det ekonomiska värdet av sålda produkter/tjänster Inventering = När man allt som finns på lagret för att se vad det är värt Intäkt = Värdet av företagets prestationer under en period Bruttolön = Lön innan skatten är dragen Nettolön = Lön efter skatten dragit Avskrivning = Kostnaden fördelad på nyttjandeperioden. (Kallas även värdeminskning). Nollpunkten = Försäljningsvolymen när företagets TI är lika stora som TK Säkerhetsmarginal = Aktuell volym – Nollpunkten Kostnad = Värdet av de resurser som förbrukats under en period Arbetsgivaravgift = Avgift som företaget betalar för varje anställd. Betalas till skatteverket och finansierar sjukförsäkring och pension för den anställde. Rörliga kostnad (RK) = Kostnader som påverkas av volymen Fast kostnad (FK) = Kostnader som inte påverkas av volymen Totala kostnader = FK + RK/ST*volym Totala intäkter (TI) = Priset * Volymen Varukostnad = Ingående lager + varuinköp – utgående lager Resultat = Intäkter - kostnader

1.2. Vad menas med förädlingsvärde? = I nationalekonomi ses enskilda företag som förädlingsenheter. Ordet förädlingsvärde betecknar skillnader mellan värdet på företagets prestationer och värdet på företagets resursförbrukning. 1.3. Hur definieras effektivitet och produktivitet? = Produktivitet handlar om att åstadkomma största möjliga prestation med en bestämd resursförbrukning, eller att prestera en fastställd prestation med en så liten resursförbrukning som möjligt. Produktivitet = Är att göra saker rätt 

Produktivitet = Mängden prestationer Mängden resursförbrukning



Effektivitet = Värdet på prestationen Värdet på resursförbrukningen

Effektivitet är en grad av måluppfyllelse och kan ses som den nytta som den utförda prestationer åstadkommer. Effektivitet = Är att göra rätt saker

2.2. I jämförelse mellan ekonomistyrning och externredovisning finns det några centrala skillnader, vilka? = Externredovisning är endast bakåtblickande medans ekonomistyrning är både framåt och bakåtblickande. =Externredovisning är primärt orienterad mot externa intressenter. Ekonomistyrning är menad för att tillgodose medarbetarna och ledningen med intern information för beslutsfattande. =Externredovisning utformas med hjälp av externredovisningsregler. Ekonomistyrning har inga specifika regler kring innehåll och utformning. 2.3. En organisations styrning kan ha olika fokus. Vad menas med inflödesstyrning, aktivitetsstyrning och utflödesstyrning? Inflödesstyrning = Styrning genom fokus på insatta resurser. Kan vara en budget för en viss avdelning. Aktivitetsstyrning = Styrning genom fokus på aktiviteter. Standardisering av aktiviteter i syfte att styra beteende. Exempel för att kunder ska bli behandlade likvärdigt. Utflödesstyrning = Styrning genom fokus på prestationer. Exempel: Hur mycket producerade vi under en viss period, hur många patienter som behandlades under en månad eller hur många studenter som är godkända på en kurs. 2.4. Styrmedel delas ofta in i tre olika grupper. Redogör för de tre grupperna av styrmedel och ge exempel på vilka styrmedel som ingår i dessa tre grupper: 1. Formella styrmedel, ekonomisystem = Utvecklade och formaliserade ekonomiska informationssystem, modeller och tekniker. Budgetering, produktkalkylering och redovisning är de tre viktigaste ekonomisystemen. Analys och extern rapportering mm tillkommer också.

2. Organisering = Utformar verksamhetens utformning, indelning i arbetsuppgifter och aktivitetsområden, organisationsform, fördelning av ansvar och befogenhet, belöningssystem, metoder för samordning, organisatoriska procedurer, bemanning osv. Styrperspektiv och ansvarsfördelning är viktiga styrmedel att belysa. 3. Mindre formaliserade styrmedel = ”Mjuka verktyg” som värderingar, företagskultur, lärande, förebilder, normer, HRM osv. Dessa brukar skräddarsys till en specifik situation. Nyckeltal och DuPont  Ekonomiskt ansvar preciseras med finansiella termer  Fyra grundformer av ekonomiskt ansvar - Kostnadsansvar – innebär att resursförbrukningen mäts. Formeln kan delas upp i kostnadsansvar eller standardkostnadsansvar. Kostnadsansvarig tilldelas en kostnadsbudget att förhålla sig till. Standardkostnadsansvar = förenklad form där man endast begränsas till att försöka behålla given kvalitet under given kostnad. - Intäktsansvar – Tilldelas oftast försäljningschefer. Här mäts prestationer. Chefen tilldelas endast med kostnader som man kan påverka. - Resultatansvar – Tilldelas till chefer som har möjlighet att påverka inflöde och utflöde. Man mäter intäkter minus kostnader. Ansvaret har tydlig koppling till räntabilitetsansvar som är det övergripande målet. - Räntabilitetsansvar – Omfattar så väl intäkter som kostnader samt kapitalet. Räntabilitet kan också betecknas lönsamhet. Ansvaret tilldelas högre uppsatta chefer som kan påverka kapitalet.  Mellanformer av ekonomiskt ansvar - Begränsat kostnadsansvar - Begränsat intäktsansvar - Täckningsbidragsansvar - Begränsat räntabilitetsansvar  

   

Prestationsmått kallas också nyckeltal, styrtal, styrmått och Key Performance Indicators. Ett bra prestationsmått ska ge ordentlig och lättbegriplig information, belysa prestationens roll i större sammanhang och ge kunskap om utfallets orsak och betydelse. Handlar om att göra kvantitativa och kvalitativa analyser av data för att basera olika beslut i framtiden. Finns ingen enhetlig standard för prestationsmått. Olika definitioner utnyttjas i både teori och praktik. Förståelse av ett visst utfall kräver ofta att det relateras till en annan relevant storhet. Leder fram till ett krav på kvotmått. Vid kvotmått gäller generellt att täljare och nämnare måste matcha varandra. Finansiella mått har kritiserats för att vara svåra att förstå.

Enkla absolutmått  Resultat = Intäkt – Kostnad  Rörelseresultat (EBIT, EBITA) = Rörelsens intäkter – Rörelsens kostnader  Täckningsbidrag = Särintäkt – Särkostnad  Täckningsgrad = Täckningsbidrag / Särintäkt Finansiella nyckeltal

         

I många företag är lönsamhetsmåtten och kapitalmått de viktigaste och de man har i nämnaren Kallas då räntabilitet eller avkastningsmått, då de mäter förräntning av kapital. Räntabilitetsmått har stor användning i industriell verksamhet. Lönsamhet = Resultat på resultaträkningen / Kapital på balansräkningen (mått på en resurs) Räntabilitet = Resultat / Kapital Desto högre räntabilitet = Högre vinst för företaget Räntabilitet på totalt kapital = Rörelseresultat efter avskrivningar + finansiella intäkter / Totalt kapital Räntabilitet på sysselsatt kapital = Rörelseresultat efter avskrivningar + Finansiella intäkter / Genomsnittligt sysselsatt kapital Räntabilitet på eget kapital efter skatt = Justerad nettovinst efter skatt / Genomsnittligt justerat eget kapital Marginal = Resultat / Omsättning (Baseras på data från resultaträkningen).

DuPont-modellen  Är en av de mest betydelsefulla modellerna i finansiell styrning. Visar vad som påverkar marginal och vad som styr kapitalets omsättningshastighet.  Genom att multiplicera marginal och kapitalets omsättningshastighet erhålls räntabilitet på totalt kapital. Kapitalets omsättningshastighet beräknas som omsättning dividerat med genomsnittligt kapital, dvs data från både resultat- och balansräkningen.  Räntabilitet = Marginal x Kapitalets omsättningshastighet.

Föreläsning 6 ”Den nya affärsredovisningen” Del 1 Hur ska den ekonomiska informationen presenteras? ”Offentlig sammanställning av sin affärsredovisning, vilken benämns årsredovisning eller bokslut”.  Offentlig sammanställning – Rapporteras till Bolagsverket och/eller Skatteverket. Detta är en offentlig handling. (Mindre företag delar bara sin Skatteverket)  Omfattningen beror på företagets storlek. Resultat- och balansräkning är grunden för alla företag. (Alla företag ska göra någon form av redovisning/rapportering)  Noterade bolag (börsbolag) rapporterar oftast även delårsbokslut tex kvartalsbokslut till sina intressenter. Bokföring vs redovisning Bokföring – Löpande bokföring, daglig registrering ”att föra bok”. Internt, visas inte för externa intressenter Redovisning – Avslut av den löpande bokföringen, dvs att göra bokslut och rapportera. Deklarationer/årsredovisningar av offentliga handlingar = kan läsas av externa intressenter.

Redovisningskonsult = kan hjälpa företaget med årliga årsredovisningen, men även hjälpa till med den löpande bokföringen. Extern redovisning kan i vissa fall kallas för den ”legala bokföringen” Bokföringens historia och utveckling Dubbel bokföring bygger på venetianska köpmäns rutiner från 1300-talet. Dubbel bokföring = Vad är det som har gått in och vad är det som kommer ut. Idag kallar vi det för debet och kredit. Grunden är densamma i dagens bokföring. Affärssystem – Integrerad med andra funktioner i företaget, tex  Logistik  Produktion/produktionsorder  Tidsrapportering  Lager Hur ska vi bokföra?  Bokföringslagen (BFL) = ramverk  Rekommendationer och praxis ges ut av normbildare  Bokföringsnämnden (en av de mest centrala organisationerna när det kommer till rekommendationer och praxis, vägledning).  Rådet för finansiell rapportering  Föreningen Auktoriserade Revisorer (FAR) – Hur ska man hantera olika moment  IASB (International Accounting Standard Board) – Formar också den svenska bokföringen Två grunder för hur vi ska bokföra: Affärshändelserna skall bokföras så att de kan presenteras i registreringsordning (grundbokföring) och i systematisk ordning (huvudbokföring, definierar olika konton). Enkel bokföring = Är som en kassabok. In eller ut? Sen får man ett saldo. Följer registreringsordningen men ingen systematik. Dubbel bokföring = Kolumndagbok (delar upp allt man är skyldig, har köpt, får in i respektive kategorier). När ska vi bokföra? ”Kontanta in- och utbetalningar ska bokföras senast påföljande arbetsdag. Andra affärshändelser ska bokföras så snart det kan ske”.  OK att ha noterat exempelvis försäljning i kassajournal.  Presentationen i systematisk ordning som kan senareläggas (bokföring).  Andra affärshändelser får senareläggas till 50 dagar efter utgången redovisningsperiod  Mindre företag kan använda kontantmetoden (faktura bokförs vid betalning) Vad ska bokföras?  Alla affärshändelser i transaktion med omvärlden (in- och utbetalningar, uppkomna fordringar och skulder samt egna tillskott till och egna uttag ur verksamheten av pengar, varor eller annat.  Inkomster (kundfakturor, kassaförsäljning)  Utgifter (leverantörsfakturor, kvitton för inköp, in- och utbetalningar Exempel på vad som inte är en affärshändelse:

Anställningskontrakt, offert, avtal (sånt som inte påverkar företagets förmögenhet just nu) Inte förens man betalar ut lön som det blir en affärshändelse. Offert är ingen affärshändelse förens kunden gör själva beställningen. Ingen affärshändelse förens vi faktiskt levererar varorna. Teknik för löpande bokföring och BFL Föreläsning 6 del 2. Löpande bokföring – verifikationer & T-konton Verifikation = Är underlaget för själva affärshändelsen  För varje affärshändelse ska det finnas en verifikation, tex kvitto eller en faktura. Verifikationer ska innehålla uppgifter om:  Datum då verifikationen upprättats  Datum då affärshändelsen inträffade  Uppgift om vad som avses (köpts, sålts)  Uppgift om belopp (moms specificerad om företaget är momsredovisningsskyldigt)  Uppgift om motpart (säljare/köpare)   

Verifikationer måste arkiveras i 7 år i antingen: Pärmar Digitalt (måste finnas på ett minne som går att komma åt, vara tillgängligt)

Hur – registreringsordning (verifikationsnummer, ska vara samma nummer i bokföringen och i kolumnen så man kan koppla dessa till varandra). Oftast kronologisk ordning. Hur – systematisk ordning (kontoklasser och konton) Kontoklass – tillgångar, eget kapital och skulder, inkomster, utgifter (alltid någon av dessa fyra) Man väljer debet eller kredit beroende på vad det är för kontoklass.  Tillgång = ökar i debet  Inkomst = ökar i kredit T-konton  Har en debetsida och en kreditsida  Debet är alltid till vänster  Kredit är alltid till höger  Helheten - Är ett konto Ett bankkonto, ett konto för varuinköp och ett för försäljning  Banken är ett tillgångskonto  Varuinköp är ett utgiftskonto  Försäljning är ett inkomstkonto Köper in mat för 3000 kr  Pengar ut från banken och vi debiterar vårt varuinköpskonto  I detta fallet är kredit bank och debet varuinköp Säljer vi mat för 5000 kr  Debet i bank och i detta fall kredit i försäljning  Debet och kredit måste hela tiden balansera med varandra

Ökar debet, minskar kredit!!! Lägger vi till de kontoklasserna Eget kapital och skulder  Sätter man in pengar på banken från sitt eget kapital så ökar eget kapital då man har satsat egna pengar för att sätta in dom på banken (ökar företagets tillgång). Olika sätt att memorera debet eller kredit:  Utgå från bankkontot (tillgång) - In i debet, ut i kredit  Om du har sålt något, så kommer pengarna in på banken (debet) och det är en inkomst för företaget (kredit)  Om du har köpt något, så betalas det ut från banken (kredit) och bokas som en utgift eller tillgång (debet)  Utgifter ökar i debet, som är samma sida som tillgångar (tillgång är en maskin eller något, annars är det en utgift)  Både tillgångar och utgifter är införskaffade resurser för företaget, bokas därför på samma sida

SKIT-modellen  S = eget kapital och skulder  K = kostnad, dvs en periodiserad utgift Hur fungerar modellen?  Ökar det i kredit står bokstaven på höger sida  Ökar det i debet står bokstaven på vänstersidan 

Råbalans = görs för att kontrollera att debet och kredit stämmer – I ett bokföringsprogram görs detta med automatik (det går inte att bokföra en affärshändelse utan att debet och kredit balanserar)



Saldobalans = Skillnad mellan debet och kredit.

Även om dessa stämmer kan det fortfarande finnas fel i bokföringen Vid ett bokslut brukar man göra kontoavstämningar, tex mot bankkontoutdrag 2:10 Vilka affärshändelser ligger till grund för följande bokföringsåtgärder? a) Kassakonto debet – Eget kapitalkonto kredit = Kassa debet betyder pengar in (tillgång). Vart kommer pengarna ifrån? Eget kapital, en ägare har satsat pengar i företaget. Eget kapital ökar i kredit. Slutsats: kontant inbetalning från en ägare. b) Banklånekonto debet – Kassakonto kredit = Kassakonto kredit betyder att vi har betalat ut något, kassan (tillgången har minskat). Banklån är en skuld. Skulder ökar i kredit, och i detta exempel är det debet, dvs att banklånet har minskat Slutsats: företaget har gjort en amortering (avbetalning) på banklånet, betalat i kontant. c) Eget kapitalkonto debet – Kassakonto kredit

= Eget kapital minskar i debet. Kassakontot kredit = betalat ut något (kassan, tillgången har minskat) Slutsats: Ägaren har tagit ut pengar ur företaget kontant. d) Kassakonto debet – Banklånekonto kredit = Kassakonto debet betyder att pengar kommer in på företagets konto (tillgångar. Banklånekonto kredit betyder att skulder ökar i kredit. Lånet har alltså ökat. Slutsats: företaget har tagit ett nytt banklån och pengarna har lagts i kassan. Uppgift 2.12 1. Ägaren gör en kontantinsats =  Eget kapital (kredit) och kassa debet 2. Utgifter för ett bilinköp =  Bil = betraktas oftast som en tillgång. Beror på livslängd och belopp, och typ av verksamhet. Bilen tillhör oftast ett tillgångskonto, men utgiften betalas i detta fall från kassan 3. Inkomster för utförda transporter  Transportinkomster  En inkomst måste på något vis betalas in till företaget, i detta fall debetkassan 4. Utgifter för drivmedel =Driftsutgifter 5. Utgifter för reparationer och service = Driftsutgifter 6. Utgifter för bilskatt och försäkring = Driftsutgifter 7. Ränteutgifter = Eget utgiftskonto (inte drift) Ränteutgift = är i debet. Har man betalat det så är det i kreditkassan. Föreläsning 6. Teknik för löpande bokföring och BFL – Del 3  Avsluta konton  Periodiseringar    

Bokslut = Sammanställning vid redovisningsperiodens slut. Redovisningsperiod = viss tidsperiod, vissa företag väljer att göra det oftare (år, kvartal, månad). Resultaträkning = Intäkter – kostnader Balansräkning = Ser tillgångarna till eget kapital och skulder

Resultaträkning Intäkter – Kostnader Ex: Intäkter 70 000 kr – Kostnader 31 000 Resultat = 39 000 kr vinst När man avslutar ett konto räknar man ut vinst/förlust = resultatet DNA Sida 26–27  Resultatet ska sammanställas för en viss period – periodiseringsprocessen  Matchningsprincipen = Matcha vad som är utfört och vad som är förbrukat under den speciella perioden. Exempel:  Avskrivningar (värdeminskning) – Bil köpt för 45 000 kr, ska hålla 5 år – avskrivning med 9000 kr/år. (Avskrivningen ska vi belasta resultatet med)  Produktutveckling (investerar i att göra något bättre i framtiden) – Betraktas som investering (tillgång) till intäkt kan bokföras. När intäkt bokförs tas del av kostnaden upp till resultatet. Periodiseras som tillgång fram tills att man fått en intäkt. Matchningsprincipen.

 

Förskottsbetalning från kund – Inbetalning bokad, men eftersom arbetet inte är gjort så bokas det som en skuld (till kunden) tills arbetet är utfört. Inhandlade varor kvar på lager (inte förbrukade) Ex: köper in varuinköp för 100 000, vid årets slut finns varor värt 20 000 kvar på lagret, dessa har inte förbrukats under året. Varukostnaden blir 80 000 det året istället. Då gör man en bokning att man minskar varuinköpet och bokför som en lagertillgång. (Öka lager).

Avskrivning = Ett exempel på aktiviteter i samband med bokslut. DNA sida 30 Inkomst och utgift = löpande bokföring Inbetalning och utbetalning = löpande bokföring Intäkt och kostnad = bokslut, för resultaträkning Bokslut – arbetsordning (sida 44–48). 1. Avstämningar, tex bankkonto mot kontoutdrag (ska stå samma belopp på bankkontot som kontoutdraget), kundfordringar mot verkliga obetalda kundfakturor, se till så alla inkomna leverantörsfakturor är bokförda, lagerinventering osv. 2. Bokslutstransaktioner (omföringar), tex avskrivningar. (sånt som man gör en gång för varje period). 3. Avslutning av konton för intäkter och kostnader till resultatkonto (resultaträkning). 4. Resultaträkningen avslutas mot eget kapital (årets resultat förs över till sitt eget kapital). 5. Avslutning av konton för tillgångar, eget kapital och skulder till balanskonto (utgående balans, balansräkning). 6. Nedräkning av balansräkningen – balans? Steg 1 Avstämningar, tex banklån  Amortering = avbetalning (aldrig någon utgift/kostnad, bara en utbetalning, och en minskning av skulden).  Ränta = utgift (och kostnad) exempel 2%. Kan ibland behöva periodiseras om den avser en längre eller kortare period än den aktuella redovisningsperioden. Ex: Om lånet ska amorteras så ska man debitera banklånet (minskar sin skuld). Eftersom skulden ökar i kredit så minskar skulden i debet. Pengar som går ut från bankkontot – kredit på bankkontot. Steg 2 Bokslutstransaktioner, tex avskrivningar För tillgångar som maskiner och inventarier är praxis att bokföra avskrivningarna på ett separat konto, så att man alltid kan utläsa anskaffningsvärdet för tillgång.  Värdeminskningskontot kallas även ett korrektivkonto, bokförs på ”fel sida”.  Ackumulerade avskrivningar = sammanlagda (tidigare år och årets)  Anskaffningspris – ackumulerade avskrivningar => bokfört värde IB = Ingående balans, dvs från tidigare år. (Vad det var värt i början av perioden) Steg 3–6 = Avsluta konton och för över till RR respektive BR 3. Resultatkontona avslutas mot resultaträkningen, för att kunna räkna ut årets resultat. 4. Årets resultat => Eget kapital 5. Övriga (tillgångar, skulder) balanskonton avslutas mot balansräkningen 6....