Etnografiboken sammanfattning PDF

Preview

Summary

Sammanfattning av boken, kapitel för kapitel med sidhänvisningar. Upplaga från 2019. ...

Description

Julia Bengtsson – 2020

Etnografi; sjösätt navigera och ro i land ditt projekt. Hon skriver om ETIK, FÄLTARBETE, FÄLTANTECKNINGAR, KVALITATIVA INTERVJUER, OBSERVATIONER. Klassiska etnografiska metoder; deltagande observation, konversationer, intervjuer, fokusgrupper. Del 1 – Etnografi i ett historiskt och vetenskapsteoretiskt sammanhang Kap 1 En historisk skiss Kulturrelativism menade att alla mänskliga kulturer är unika och utvecklas som ett resultat av historiska omständigheter kulturer kan inte värderas ingen kultur är överlägsen en annan. (27) Malinowski var en etnograf som betonar hur en etnograf måste i detalj redogöra för hur materialet samlats in (ink bakslag/svårigheter), från den första stunden till den sista. När han redogör för sina metodologiska visioner urskiljer han tre centrala principer som varje etnograf bör följa (28-29) 1. Först och främst främst måste etnografen ett vetenskapligt syfte 2. För det andra måste etnografen använda sig av relevanta tekniker för att dokumentera data 3. Och för det 3:e så etnografens arbetsförhållanden vara goda (29) Han ansåg att man under sitt fältarbete skulle koppla bort sitt vardagliga liv som man egentligen har och bli en del av kulturen hen studerar. Men till skillnad från förr har vi nu inte något självändamål med att fullständigt koppla bort sig från sitt liv hemma. (29) Att det etnografiska fältarbetet etablerade sig som en vetenskaplig metod innebar också två hittills separerade roller teoretikern och fält arbetaren förenade i en och samma roll nämligen etnografen. (30) -

Etnografin i gungning

En händelse i etnografins historia är offentliggörandet av Malinowskis privata dagboksanteckningar från ett fältarbete. i dessa låter han direkt nedlåtande om sina informanter. Det som upprörde folk var att han hade tidigare betonat vikten av att förstå andra kulturer inifrån och att inte värdera främmande sedvänjor och uppfattningar utan betraktar dem som begripliga i sitt unika sammanhang. Numera betraktas dagboken som ett betydelsefullt historiskt dokument det ger en inblick i hur etnografen kan påverkas känslomässigt och att betrakta reflektion som en nödvändig del av forskningsprocessen. (34)

Kap 2 Etnografins grundbultar Etnografin har en uppsättning meteorologiska och vetenskapsteoretiska antaganden en tolkande och reflekterande inställning innebär att forskaren problematiserar såväl produktionen som analysen av empiriskt material. data ur det perspektivet alltid tolkande den etnografiska forskningsprocessen präglas av med av en växelverkan mellan inifrånperspektiv och byter från perspektiv. Tolkning och reflexivet (38) Tolkning är ett grundläggande element i etnografi enkelt uttryckt innebär detta att empirisk data betraktas som tolkade Och inte som en entydig spegling av verkligheten . metoden kan dock inte frikopplas från teori då antaganden och begrepp i någon mening bestämma tolkningar och gestaltningar av föremålet för studien (38). Den etnografiska torkningsprocessen kan förklaras i termer av sammanhang, sammanbrott och upplösning. Ett sammanbrott inträffar när etnografen och informanternas olika förståelsehorisonter krockar när detta händer utmanas etnografens förståelse av sammanhanget. En utmaning i tolknings arbetet kallas översättningsproblemet som handlar om etnografens tolkning av de empiriska materialet. Reflexivet kan beskrivas som ” tolkning av tolkning ” det vill säga en kritisk granskning av de egna tolkningsarbetet, denna reflektion är nödvändig. Reflexivet handlar om att vara medveten om hur man som forskare agerar i fält vilka sociala relationer som etableras, hur man uppfattas, vilka egenskaper man tillskrivs och slutligen hur detta i sin tur påverkar vilken kunskap som genereras. Inifrån och utifrån perspektiv (39) Begreppsparet emiskt och etiskt har att göra med tolkning och analys av data. En emisk förståelse bygger på begrepp och modeller som fältets medlemmar använder eller, om det är något förenklat beskrivas ett inifrånperspektiv. En etisk förståelse bygger istället på forskarens teoretiska begrepp och modeller alltså utifrån perspektiv. Teoretiska spår (40-41) Etnografins teoretiska grunder kan beskrivas genom att lyfta fram tre skolor. 1. Symbolisk interaktionism som lägger stor vikt vid hur socialt liv och social ordning lös på mikronivå

2. Strukturalismen med utgångspunkt i analyser av myter och symboler, lanserade att alla kulturella system har en intern logik och struktur. Kultur är kognitiva klassifikationssystem som bygger på vissa grundläggande logiker. 3. Postmodernistiska har tankar som präglar etnografisk metod och är en samling överlappande perspektiv. Gemensamt är dess fokus maktrelationer och hierarkier.

Del 2 – Det etnografiska hantverket Kap 3 – Etnografi och Etik Etnografen man måste vara allert och lyhörd för oförutsedda sedda senare under arbetets gång. Principer och praktiker Etiska utmaningar brukar bottna i det relationella arbetet. Utgångspunkten är att all forskning måste vägas mot individskyddskravet samt måste vägas mot möjliga risker som studien kan medföra för deltagarna och andra berörda personer. Det finns fyra generella huvudkrav (46) 1. Fnformationskravet Innebär att personer som medverkar i studien ska informeras om studiens mål, deras roll, och funktion. Samt att deras medverkan är frivillig och att de kan avbryta när du vill. 2. Samtyckeskravet Handlar om att deltagaren har rätt att själv bestämma över sin medverkan ibland behöver samtycke inhämtas från föräldrar. 3. Konfidentialitetskravet Innebär att personuppgifter ska dokumenteras förvaras och hanteras på ett sådant sätt att enskilda deltagare inte kan identifieras av utomstående. 4. Nyttjandekravet Innebär att insamlade uppgifter om enskilda personer endast två användas i forskningsändamål, forskaren får alltså inte sälja uppgifterna till företag. Etiska principer som har formulerats i en akademisk kontext kan krocka med deltagarnas förståelse av tillit, i vissa sammanhang uppfattas ett samtyckesformulär som en garanti för att allt går rätt till men i andra sammanhang kan dessa snarare uppfattas som skillnader och hierarkier mellan forskare och deltagare vilket försvårar arbetet. Individer eller grupper som är socialt utsatta kan uppfatta det som riskfyllt att skriva under ett formulär, skriftliga samtycke är inget självändamål det viktiga är att personer som deltar i studien är informerade och samtycker att delta. (47) Men hur vet vi att deltagarna inte känner sig tvungen att säga ja? De sistnämnda kan vara särskilt svårt att avgöra, i dessa fall kan vi få hjälp av en 3:e part att rekrytera deltagare till en studie.(48)

Det viktigaste av allt är att betrakta samtycke om en pågående dialog mellan forskare och deltagarna och inte en avgränsad del i forskningsprocessen som kan bockas av en gång för alla. (48) Konfidentialitet Handlar om att skydda informanternas identitet det kan handla om att använda fiktiva namn och undanhålla information att anonymisera enskilda personer är en tumregel. men om vi arbetar med ett potentiellt känsligt material behöver vi nog att fundera över hur vi hanterar materialet i den slutliga texten så att ingen informant råkar illa ut. (49) Att ge samma person flera namn även vanlig strategi för att undvika igenkänning, man kan justera information om platser, livsberättelser eller familjeförhållanden. (50) Tillit och gränser (51) Den vänskap liknande relation som ibland byggs upp mellan etnografi och en informant är inte oproblematisk, kan vi komma för nära? Alice Goffman hyllas och kritiseras, hyllas för hur inifrån skildrar en vardag som kantas av social misär och polisens trakasserier. Kritiserats för att den reproducerat stereotyper om unga svarta män som kriminella och våldsbenägna, samt för etiska tvivelaktiga metoder. Hennes studie är ett tydligt exempel på etiska problem som en etnograf kan ställas inför. Vi måste därför reflektera över vår närvaro som etnograf, samt vad den kan få för konsekvenser för människorna som medverkar. Även om hot och våld inte är vanligt förekommande i etnografiska fältarbeten ska de inte nekas (53), etnografen gör kloka val i att undvika Intima relationer med sina informanter. i sådana sammanhang kan det vara vettigt att ta kontroll över var och när intervjun ska äga rum, till exempel att undvika träff på privata arenor för att undvika intimitet. (54). Etik som en pågående dialog Formella forskningsetiska principer behöver konstant omprövas och revideras, det finns alltså inget vattentätt etiskt regelverk. exempelvis samtycke ska ses som en pågående dialog mellan forskare och de som deltar. ett gott råd är att dessutom inte vara överdrivet rädd för att man har fel, så länge vi lär oss av våra misstag och gör annorlunda nästa gång.

Kap 4 – Sjösätta ett etnografiskt projekt Hur ska ett fältarbete läggas upp tidsmässigt? hur formuleras etnografiska forskningsproblem? vad är ett fält? vilka utmaningar är särskilt förenade med tillträde? (55) Etnografiska studier följer inte en förutbestämd mall, men studien sker inte helt planlöst. den måste förberedas och kräver ett systematiskt arbete, ständig reflektion och metod medvetenhet.

Den etnografiska processen är cyklisk och överlappande inte linjär. (55)

Fältarbete och tid Etnografiska fältarbetet tar olika tid, man kan lägga upp de på många sätt och ha olika tidsramar (56). Etnografen måste helt enkelt anpassa sig till fältet rytm och förutsättning som i sin tur har betydelse för tidsramarna. (57) En måttstock kan vara hur många sidors fältanteckningar man har producerat, hur detaljerade de är, hur varierade de är, hur många varierade de är, hur många och långa samtal eller intervjuer vi har genomfört etcetera. En poäng med att låta fältarbetet ta tid är faktiskt att det bjuder på möjligheter att träna sig i just dessa färdigheter. (57) Att göra avbrott i fältarbetet kan vara gynnsamt eftersom det ger utrymme för reflektion och preliminära analyser. En pilotstudie är också ett sätt att prova preliminära forskningsfrågor. (57) Mejsla fram ett problem Den etnografiska forskningsfrågan är ett föremål för ständiga revideringar, problemformuleringen utvecklas, förändras och förfinas i kontakt med det empiriska materialet. (58) Det råder dock delade meningar om man som forskare behöver läsa in sig på tidigare forskning inom området, eller bekanta sig med teorier och analysmodeller. Vissa säger att det är nödvändigt medans andra anser att det kan förblinda och hindra oss från att mer förutsättningslöst ställa frågor till det empiska materialet. (58) Etnografiska forskningsproblem omformuleras i mötet med empirin inte vid skrivbordet. (60) Ett exempel på detta (60-63). I detta avseende kan vi använda oss av begreppet baklängesarbete, vilket innebär att man låter det empiriska materialet vara avgörande för vilka frågor vi stället istället för tvärt om. Framlängesarbete, bygger på idéen att det är en mer linjär process där vi först formulerar en forskningsfråga utifrån tidigare forskning. (63-64) Skapa ett fält Det som hänger nära samman med forskningsproblemet är var vi ska generera de data vi tror vi behöver. Det kan framkomma att platser som vi tror är centrala inte alls är det. (64) En annan aspekt av etnografiska fältarbeten är väntan. När vi gör deltagande observationer kan vi inte själva bestämma (65-66) tempot. Ibland kommer saker i vägen och gör att vissa valda metoder måste omprövas genom att ändra var och hur data ska genereras. Fält och tillträde Frågan om tillträde hänger ihop med vilken typ av fält man tänker undersöka, vilka forskningsfrågor man är intresserad av och vilken relation man har till fältet och individerna. I

många fall kan forskaren använda GATEKEEPERS som ska underlätta tillträde till fältet, ex vill man forska på ett företag kan en vän som jobbar där vara en gatekeeper. (67) Finns olika typer av grader av tillträde, får man ett formellt tillträde betyder inte det att man får en inbjudan till gemenskapen. (67) Frågan om tillträde är en process som genomsyrar hela arbetet. (67) Etiska utmaningar kopplade till tillträdesprocessen (gränserna mellan dessa fyra fält är inte knivskarpa). 1. Formella organisationer (fält) (68-74) Har vi avsikt att undersöka en skola bör vi gå via en rektor eller lärare, har vi ingen tidigare kontakt bör ett mejl, brev eller telefonsamtal vara de bästa sättet att ta kontakt. Man bör presentera syftet, frågeställningar och presentera projektet noga för att låta ledningen ta ställning. INTE FÅ DET ATT FRAMSTÅ SOM ATT PROJEKTET ÄR BINDANDE ELLER FÖRPLIKIGANDE. Var följsam. Se det som en process. 2. Informella fält (74-78) Även här kan det vara nödvändigt att hitta en grindvakt. Ex i boken om ett arbete kring hemlöshet och svartjobb. För att komma i kontakt med dessa tog man kontakt med hjälporganisationer, genom att återvända till samma plats hela tiden skapade man en relation till de hemlösa som befann sig där. Man skaffade sig en nyckelinformant som gav en tillträde, detta är en person som besitter lokalkunskap. Man ska ibland undvika att ta med personer man redan känner i sin studier, på grund av att man redan känner till viss bakgrundsfakta. 3. Privata fält (78- 81) Ex ett projekt om dynamik i familjer som tas upp i boken, hittade personer genom sitt nätverk. Samtycke inhämtades muntligt. Hon var noga med hur hon presenterade sig själv för familjerna, förmedla en bild av dig själv som genuint intresserad, LYSSNA på andra. Visa tacksamhet genom ex biobiljetter eller att ge dem något som gör att de får ut någon av sin medverkan. 4. Virtuella fält (81-85) Ex, forum, chattar, spel. Kan genomföras via observationer, samtal, intervjuer eller deltagande på det virtuella fältet. Man ska på samma sätt som tidigare informera och hålla deltagare anonyma.

Praktiska råd kring tillträde (89) 1- Väntan – tillträde kan ta tid 2- Ha många ägg i din korg – prova flera ingångar samtidigt. 3- Va ihärdig – man ska acceptera ett nej, ta dig samman och testa nästa 4- Tydlighet och ton – det ska tydligt framgå vem du är, vilka metoder du ska använda, vilken roll deltagandet innebär, håll god ton 5- Mejl, brev eller telefon? – Att skriva vanliga brev är inte vanligt, men de finns fördelar, mejl är lätta ignorera, men det finns inget svar på vilken metod man ska använda. Kombinera. 6- Whats in it for them? – kräver tid från deltagarna, skapa något som gör att de känner att det finns ett syfte med att de ska vara med (ex biobiljetter)

7- Tidiga intryck är värdefull data – dokumentera noga första intryck, anteckna allt du inte förstår,

Kap 5 – Navigera på fältet Närhet och distans (93) Att pendla mellan närhet och distans samt innifrån- utifrån perspketiv dels från ett socialt och emotionellt arbete. Etnografen bör sträva efter en närhet till sina informanter för att bli en del av fältet och för att se världen utifrån deras perspektiv. (93) Främling  del av gemenskapen (94) Hur pass förtrolig relationen mellan en forskare och informanten blir handlar förstås om själva forskningsproblemet. (ex forskar man kring unga tjejers sexualitet eller om droghandel) (95) Vänskap kan vara ett tecken på ett lyckat fältarbete, men behöver inte nödvändigtvis göra det (96) Bygga relationer i fält Etnografiska fältstudier innebär alltid socialt engagemang (96) Under fältarbeten har författaren ofta fått ägna tid åt at övertyga sina informanter om att det är givande och intressant att bara hänga med dem och deras personliga erfarenheter är av intresse. (96) Genom att hitta ett sätt att bidra på sitt fält är även givande i byggandet av relationer (ex hon skulle studera gympass och hjälpte därför till att städa undan efter passet. (97) En kontinuerlig närvaro kan fungera som en nyckel att bli inbjuden till en gemenskap, följa rytmen på fältet (98). Att göra fältundersökningar i en familj kan vara svårt, men genom att vara flexibel om tid och plats gör mycket. (99) Friktioner och påfrestningar Erfarna etnografer påpekar ofta att fältarbetet är och måste i viss mån vara obekvämt. (100) De kan vara påfrestande av flera skäl, man kan ställas inför nya obekanta situationer, träffa nya människor, knyta kontakter, vara alert och observant men samtidigt inte vara i vägen. (101) Etnografens position (102) Vi behöver ofta reflektera över hur vår egna bakgrund och position kan påverka våra möjligheter att få tillträde. Kön kan vara ett påtagligt hinder, ska man ex studera unga flickors tankar kring sexualitet så förenklas det hela av att vara kvinna. (102) Man kan försöka tona ner sig själv för att smälta in, men samtidigt kan din personlighet vara anledningen till att man får tillträde till det sociala sammanhanget. (103).

Samtidigt som vissa delar av ens personlighet kan stänga vissa dörrar kan det även öppna vissa, men etnografen bör undvika att vara alltför öppen om sina värderingar, erfarenheter, politiska åsikter, religion, missnöjen. Att synliggöra sig själv bör göras med eftertanke (104)

Kap 6 – Lyssna, speja och notera. Uppmärksamma produktionen av det etnografiska materialet. (105) Det primitiva tänkandet utmärks av konkreta och observerbara kategorier, etnografer arbetar huvudsakligen med deltagande observationer, intervjuer, liksom betydelsen av dokument, ting, fotografier eller film. (105) Deltagande observation Deltagande observation är det som skiljer etnografi mot annan kvalitativ forskning. Deltagande observationens roller är; fullständigdeltagare, deltagare som observatör, observatör som deltagare och fullständig observation. Men graden av deltagande kan skifta. (106) Viktigt att komma ihåg är att en etnograf inte är och ska inte vara en fluga på väggen. (106) De flesta etnografiska fältarbeten innebär ett mer flexibelt och begränsat mått av eget deltagande. (107) Vad som ska observeras är en relevant fråga, ska man studera ex klassrumsmiljlöer bör man observera och dokumentera; klassrummets planlösning, placering av skolbänkar, inredning, material, ljudnivå, undervisning, elever… etc… (107) Ibland finns de mycket att observera ibland inget alls, men vad som ska observeras begränsas naturligtvis på syftet av studien. Här nedan kommer nio punkter av vad man kan observera i en social situation (108) 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9.

Miljöer, hur ser platsen ut? Aktörer, vilka människor är inblandade Aktiviteter, vilka aktiviteter förekommer gemensamt? Objekt, vilka föremål är närvarande? Handlingar, vilka enskilda handlingar förkommer? Händelser, är situationer en del av en specifik händelse ex middag festmöte? Tid, när äger observationen rum? Tidssekvenser? Mål, vad försöker aktörerna uppnå? Känslor, vilka känslor?

Tre tips för alla som ska genomföra deltagande observationer. (109) 1. Första intryck; notera första intryck 2. Centrala händelser; urskilj viktiga händelser. 3. Fokusera på det som ter sig meningsfull för studiesubjekten; ta ett steg tillbaka från dina egna intryck, och fokusera på vad som är viktigt för de människor som studeras.

Skriva fältanteckningar Etnografens sätt att dokumentera konversationer, tolkningar, ideer under fältarbetet. Man kan omöjligt skriva ner allt som sker utan att bli distraheras. Man kan inte komma ihåg allt. (112) Hur man arbetar med fältanteckningar i fyra steg (113) 1. På plats under en observation görs främst mentala anteckningar, och korta anteckningar i form av nyckelord, fotografier och ibland ljudanteckningar. 2. Direkt efteråt görs mer detaljerade beskrivningar, som fortfarande är ostrukturerade men innehåller mer beskrivningar såsom kommentarer och tankar. 3. Vid datorn eller skrivbordet renskrivs anteckningarna, detaljer fylls i, kommentarer städas bort och tankar som placeras i ett separat dokument. Dessa anteckningarna är mer strukturerade och kompletta. 4. Under arbetet med den färdiga texten ska man nu välja ut vilka delar av anteckningarna som är relevanta i en analys. Ytterligare redigerar kan tillkomma, tänka på vad vill jag säga läsaren? FÄLTANTECKNINGAR ÄR EN PROCESS, anteckningarna behöver inte vara perfekta. Tips är att återgå till de ursprungliga anteckningarna då man ofta lägger märke till detaljer senare när man bearbetat texten mer. (113-114) Sammanfattningsvis kan man säga att fältanteckningar är ett mer elastiskt material än de inspelade och transkriberade intervjuerna. (114) Olika sätt att antec...