Etablerade och outsiders - Elias & Scotson PDF

Preview

Summary

Anteckningar från föreläsning från Elias och Scotsons bok "etablerade och outsiders"...

Description

Etablerade och outsiders - Norbert Elias & John L. Scotson Norbert Elias (1897-1990) ● skrev “Civilisationsprocessen” (1939) som handlar om hur det västerländska samhället har genomgått en civilisationsprocess genom att gradvis utveckla ett gemensamt och generellt accepterat system av normer och beteenderegler John L. Scotson (1928-1980) ● var Elias student, genomförde studie i stad utanför Leicester, England (grund för Etablerade och Outsiders). ● ville undersöka varför området hade hög ungdomsbrottslighet Norbert Elias intresserar sig för: ● att alla sociala grupper gör upp regler ● de processer och situationer när regler överträds och vidmakthålls ● de processer och situationer när vissa bryter mot regler och anda slår vakt om dem ● komplexa sociala nätverk - större krav på självbehärskat beteende ● förändring av sociala beteenden som en följd av en långvarig interaktion mellan grupper ● underförstådda regler och koder Etablerade och outsiders (1965) ● “en sociologisk studie om grannskapsproblem” ● utgångspunkt: ett område med högre ungdomskriminalitet ● en bild av området som inte förändrades ● etablerade och nykomlingar ● skillnader i områdenas karaktär och dess relationer till varandra “Winston Parva” ● ett förortsområde i utkanten av en stor och välmående industristad i mellersta England ● mindre än 5000 invånare ● en sammanhållen ort med egna fabriker, skolor, kyrkor, butiker och klubbar Ortens 3 områden ● Zon 1: ett medelklassområde bebodd av tjänstemän och affärsmän. Också personer som ursprungligen kom från zon 2 ● Zon 2: (byn) arbetarområde bebodd av gamla familjer med starka släkt. och grannskapsband (etablerade) ● Zon 3: arbetarområden bebodda av nyinflyttade arbetare med svaga släkt- och grannskapsband (outsiders) ● (i fråga om variabler som inkomstnivå, sysselsättningstyp och samhällsklass verkar zonerna 2 och 3 inte skilja sig märkbart från varandra)

Invånarnas föreställningar av områdets zoner: ● zon 1 betraktades av invånarna som ett “finare område” ● zon 1 och 2 betraktade sig själva som överlägsna zon 3 i social status ● zon 2 och 3 betraktades som arbetarområden ● invånarna i zon 3 verkade själva (motvilligt) acceptera den lägre status som deras eget grannskap tillskrevs lokalt Varje zon har en minoritetsgrupp ● i zon 1 fanns en rad småhus som beboddes av industriarbetare, och i en del av medeklasshusen bodde arbetarfamiljer. Såg boendet där som social framgång ● i zon 2 fanns en liten grupp medelklassinvånare ● i zon 3 fanns en liten minoritet av “problemfamiljer” ● hur påverkar dessa gruppernas självbild och bilden om den andra? ● de “etablerades” rykten förbättrades av ett litet antal “finare” familjer medan “outsiders” rykte färgades på ett avgörande sätt av vad den “sämsta” delen företog sig Etablerade och nykomlingar ställs mot varandra ● varför? för att de såg som ett hot mot etablerade normer, värderingar och levnadssätt ● hur handlade de etablerade då? uteslöt nykomlingarna från socialt umgänge och därmed bekräftade sin egen identitet ● hur var detta praktiskt möjligt? gruppens sammanhållning, som utgjorde en maktresurs som möjliggjorde att skillnader upprätthölls mellan grupperna ● avgörande: hur områdena internt var organiserade gällande deras olika grad av social sammanhållning ● sammanhållning = makt ● hot mot etablerade normer ● utestängning och bekräftelse av den egna identiteten Social påverkan ● gruppen är någonting mer än dess sammansättning av individer ● informell social kontroll ● gemenskap - accepterade normer (konformitet) Om uteslutning ● ett sätt att upprätthålla makt - uteslutning via social kontroll och med skvallret som central mekanism Skvaller som social kontroll - maktmedel ● berömmande skvaller och nedsättande skvaller ● stärkt integrerande funktion ● nedsättande termer och deras slagkraft - medvetenhet om den förödmjukelse som användaren av begreppet vill åstadkomma ● nedsättande termer “symboliserar det faktum att medlemma av en outsidergrupp kan

förmås att känna skam därför att hen inte lever upp till den överlägsna gruppens normer” Skvallerstrukturen ● skvallerstrukturen har alltid två poler, de som skvallrar och de som det skvallras om ● vad som är värt att skvallra om beror på ett samhälles normer och övertygelser samt relationerna inom samhället ● skvallret ska vara ett effektivt medel för att såra och förödmjuka medlemmar av en annan grupp och försäkra sig om sin överlägsenhet ● strukturellt är nedsättande skvaller oskiljbart från berömmande skvaller, som vanligtvis begränsas till den egna personen eller till grupper som man identifierar sig med ● i byns relativt välintegrerade grannskap hade skvallret en integrerande funktion och förstärkte sammanhållningen ● i den mindre välintegrerade nya området hade den ingen märkbar integrerande effekt eftersom området var svagt integrerat Identitet och självbild ● individens självbild färgas av “vi” bilden ● relationer mellan samhällsgrupper eller stater ● maktojämlikhet ● återkommande aspekter av stigmatisering ● självlegitimerande ● banden mellan människor - “kittet” som håller oss samman Om sammanhållning ● minnen, delade värderingar, långvarig vänskap ● skillnader i makt - föreställningar om gruppers olika moraliska värde ● moralisk differentiering Moralisk hierarki & differentiering ● moralvärden som sammanhåller en grupp anses inte finnas hos andra Maktskillnad legitimerande tolkningar ● att outsidergruppen tillskrivs det värsta utifrån den misskötsamma minoriteten medan den etablerade gruppens självbild konstrueras från det bästa av dem ● den moraliska differentieringen är ett kraftfullt instrument för att etablera och upprätthålla maktskillnader Generella föreställningar om outsiders egenskaper (anomi) ● opålitliga ● odisciplinerade ● laglösa ● lever för stunden ● dessa föreställningar har praktiska konsekvenser

● mänsklig underlägsenhet är beteenden och drag som skapas av själva utanförskapet och har som konsekvens förtryck och underordning ● maktskillnaden blir därigenom socialt och förståelsemässigt självlegitimerande ● ökade skillnader åtföljs av ökade moralisk stigmatisering Makt och konflikter ● när maktskillnader vidgas skärps trycket mot outsiders ● maktförhållandet mellan etablerade och outsiders växer fram när tidigare oberoende grupper blir alltmer beroende av varandra ● det är konflikter mellan grupper som är det centrala i ett samhälleligt utvecklingsförlopp ● sociala relationer är den analytiska utgångspunkten fö sociologin som samhällsvetenskap Ungdomarna i Winston Parva ● uppväxt och livsvillkor för ungdomarna i zonerna: - den specifika konfiguration mellan etablerade och outsiders i Winston Parva påverkade också uppväxten och möjligheterna som fanns till hands för ungdomarna ● ungdomarna i zon 2 (byn) delade de väletablerade gemensamma och rådande normer ● det existerande kontrollnätet i grannskapet och familjernas traditioner gjorde det svårt att bryta mot dem ● ett nätverk av institutioner i området erbjöd aktiviteter och deltagande: klubbar, föreningar osv ● i zon 3 hade inte familjerna gemensamma normer, traditioner eller enhetliga sociala kontrollmekanismer ● det var upp till de enskilda familjerna att sätta normer för ungdomarna. Detta ökade riskerna för sociala problem och utsatthet bland ungdomarna ● de levde också med de föreställningar och stigmatiseringsprocesser som den etablerade gruppen hade tillskrivit dem ● dessutom fanns ungdomarna från “problemfamiljerna” i zon 3. Stor avsaknad av traditioner, normer och familjära eller sociala kontrollnät ● brist på fritidsaktiviteter tvingade dem ut på gatan. Detta ledde till att ungdomar kom i i gängsammanslutningar och kriminalitet Relationer mellan etablerade och outsiders ● de gamla familjerna ansåg sig vara överlägsna de nyinflyttade som bodde i angränsande delen av samhället ● de vägrade att ha någon social kontakt med dem utanför arbetslivet ● existensen av lokala föreningar och “nätverket av gamla familjer” var viktiga för de etablerade gruppernas sociala organisation och tillhörighet

Figurationen outsiders och etablerade

● figuration: ett nätverk av ömsesidiga beroenden där olika grupper står i maktrelationer med varandra ● den etablerade gruppen tillskriver sina medlemmar överlägsna mänskliga egenskaper och utesluter de i den andra gruppen från icke-yrkesmässiga sociala kontakter med sina medlemmar ● denna ordning hålls vid liv genom social kontroll (berömmande skvaller om dem som lever upp till normer och moralvärden medan nedsättande skvaller sker om misstänkta överträdare) ● i Winston Parva kunde man observera att samfundets “ålder” räckte för att skapa: - gruppsammanhållning - kollektiv identifikation - normgemenskap ● den byggde på en stark sammanhållning mellan familjer som hade känt varandra i två eller tre generationer i motsats till nykomlingarna som var främlingar i relation till inte bara de gamla invånarna utan också till varandra ● sammanhållning och social kontroll möjliggjorde att en grupp hade olika uppdrag i lokala organisationer som kommun, kyrka och klubbar och också kunde utestänga en annan grupp från deltagande Stigmatiseringens dynamik ● kärnan i denna figuration etablerade och outsiders är en ojämn maktbalans och dess inbyggda spänningar ● ojämn maktbalans = avgörande villkoret för effektiv stigmatisering av en outsidergrupp från en etablerad grupps sida (så länge som den är väletablerad i de maktpositioner från vilka den stigmatiserade gruppen är utestängd) ● så länge som detta är fallet kan det stigma av kollektiv vanheder som åsätts dessa outsiders upprätthållas ● strukturella egenskaper knöt samman de etablerade och gav de tillräckliga maktresurser för att kollektivt behandla (stigmatisera) medlemmarna av en annan grupp med förakt, som sämre folk, av lägre värde än de själva ● stigmatiseringsdynamiken kan ha en förlamande effekt på grupper med mindre makt Gruppkarisma/gruppskam ● tillskrivning av skam är en central aspekt av maktutövning ● gruppkarisma: en uppsättning goda egenskaper som delas av alla i gruppen och som gör att medlemmarna känner sig moraliskt överlägsna andra. Den egna gruppens värde bidrar till den enskilda individens värde ● gruppskam: outsidergruppen accepterar bilden av sig själva som de etablerade tillskrivit dem. Den mer integrerande gruppen och därmed med fler maktresurser kan tillskriva medlemmarna i en svagare grupp en känsla av skam inför sitt eget medlemskap i den svagare gruppen. ● situationen visar komplementariteten mellan det överlägsna värde - gruppkarisma som de etablerade tillskriver sig själva och de “dåliga” egenskaper - den gruppskam som tillskrivs outsidergruppen

● den komplementära karaktären hos gruppkarisma (ens egen) och gruppskam (andras) tillhör de viktigaste aspekterna av den typ av relation mellan etablerade och outsiders ● så länge som maktskillnaden är stor och underkastelsen ofrånkomlig, upplever outsidergruppen emotionellt sin underlägsna makt som ett tecken på mänsklig underlägsenhet ● om man ger en grupp dåligt rykte händer det att den troligen försöker leva upp till det I samhället Winston Parva: ● sociodynamiken bestäms mellan grupper som är förbundna med varandra såsom etablerade och outsiders av förbindelsens karaktär, inte av några oberoende egenskaper hos de berörda grupperna ● stigmatisering som aspekt av en relation mellan etablerade och outsiders associeras ofta med att den etablerade gruppen utvecklar en specifik typ av kollektiv fantasi ● nykomlingarna uppfattade inte de gamla invånarna som på något sätt avvikande från de själva. De försökte etablera kontakt med vissa av dem men de avvisades ● de gamla familjerna såsom grupp ägde en sammanhållning som nykomlingarna saknade. De var knutna till varandra genom intima känsloband av allt från gammal vänskap till gammalt ogillande Några viktiga aspekter av studien ● ett ojämnt maktförhållande mellan grupper (som är beroende av varandra) skapar en hierarki av moralisk värdering av grupperna och individerna i grupperna ● denna moraliska värdering blir central i förhållandet dem emellan ● den etablerade gruppens makt bibehålls via tillskrivningen av moraliskt värde ● vad den etablerade gruppen uppfattar som tecken på underlägsenhet hos den andra gruppen skapas av underordningen och förtrycket i sig...