Fordringsrätt 1 - föreläsningsanteckningar 1 PDF

Preview

Summary

fordringsrätt 1...

Description

Fordringsrätt 1 Problem 1 Vanja får låna 200 000 kr, upprättar skuldebrev där det framgår att Vanja tagit emot 200 000 av Sören, skulden ska inte betalas tillbaka förrän 5 år efter det att hon tagit examen, blir återbetalningsansvarig direkt om hon arbetar regelbundet vid sidan av studierna. Ingen ränta förrän återbetalningsansvar inträtt. a) Upprätta 2 skuldebrev, 1 som är så förmånligt som möjligt för Vanja och ett som är så förmånligt som möjligt för Sören. Enkelt är bättre för Vanja (kan enligt 28 § kvitta fordran mot överlåtaren vid krav från förvärvaren.) 1. Enkelt - ”Till Sören betalar undertecknad 200 000 kr först 5 år efter slutförd examen. Först efter återbetalningsansvar inträtt tillkommer ränta. Om undertecknad arbetar regelbundet vid sidan av studierna inträder återbetalningsansvar omgående. Vanja” 2. Löpande – ”Till innehavaren av detta skuldebrev betalar undertecknad 200 000kr först 5 år efter slutförd examen. Ränta tillkommer först då återbetalningsansvar inträtt. Återbetalningsansvar inträder omgående om undertecknad arbetar regelbundet vid sida om studierna. Vanja” Vanja börjar arbeta, Sören får dålig ekonomi så ber att få låna 50 000 av de pengarna Vanja har fått. Sören säljer sedan fordringen till sin bror Michael för 190 000kr. b) Vad krävs för att överlåtelsen av de två skuldebreven skall vara giltiga mot Vanja och vad krävs för att Michael skall vara helt trygg i sitt övertagande av fordringen? 1. Enkelt skuldebrev kräver ingenting för att överlåtas mellan borgenär och förvärvare, men denuntiation bör göras för att Michael ska vara trygg i sitt övertagande. Görs genom att meddelande sänds till Vanja där det meddelas att fordringen är överlåten. Enkelt skuldebrev är endast dokumentation på att en fordring finns. 2. 13 § säger att den som innehar det löpande skuldebrevet är den som har rätt till att göra fordringen gällande. Löpande skuldebrev är bärare av rätten, för att vara säker krävs det endast att Michael faktiskt har fått skuldebrevet i besittning. Michael får reda på att Vanja jobbar, skickar brev med krav på att skulden ska betalas omgående. Vanja har bara 100k kvar då Sören fått tillbaka 50 och 50 har gått till annat. c) Kan Vanja undgå att betala tillbaka hela eller delar av det lånade beloppet? Vilka argument ska hon använda och var finns det rättsliga stödet för att göra invändningar gällande? Blir lösningarna olika för de två skuldebreven? 1. 28 § skuldebrevslagen ger Vanja möjlighet att kvitta fordran mot tidigare borgenär vid krav från förvärvaren. Kommentaren på Karnov till 27 § hänvisar till - Invändningar från gäldenärens sida kan avse förhållande som avses i 15-17 §§. ”innan överlåtelse skett, skuldförhållandet upphört eller förändrats genom betalning, avtal, kvittning, uppsägning eller dom.” 2. Vid överlåtelse av ett löpande skuldebrev är möjligheter att anföra invändningar om att skulden betalats, förändrats eller att det finns motkrav är starkt begränsade. Invändningarna i 15 § skuldebrevslagen är utsläckbara, ”kan inte invända att skulden betalats helt eller delvis”. Kräver att förvärvaren varit i god tro, 15 § 2 st. innehåller

hjälpregel där borgenären inte är i god tro om hen kände till omständigheterna som invändningen grundas på eller hade ”skälig anledning till misstanke därom”. 21 § 2 st. säger att gäldenären har rätt att få anteckning gjord på skuldebrevet om det delbetalats, dock inte skett så inte relevant?? ” Krävs gäldenären av en ny borgenär som varit i god tro vid överlåtelsen, har gäldenären ett krav på att få åter vad som betalats till tidigare innehavare av skuldebrevet. Rätten försvinner alltså inte för att skuldebrevet överlåts.” Kan kräva Sören på 50k?? 5

Problem 2 dricks och restaurangnotor Suad, Terence, Omi och Vesa går ut och äter. Omi och Vesa betalar kort och Suad och Terence betalar kontant. Får gemensam nota, alla har ätit för ca lika mycket, Suad/Omi/Terence lägger 600 var (ungefär 89kr mer än sin andel) – Vesa betalar bara resten, dvs. 250kr. a) Vem har egentligen rätt till dricks som lämnas på en restaurang? Får restaurangen/personalen en fordran så fort pengarna ligger på bordet eller är det först då man lämnat bordet som personalen får ta de pengarna som inte ska täcka notans belopp? Spelar det roll att Omi betalat med kort? b) Vesa vill kvitta mot notan som han betalade på baren de var på innan. De andra menar att det framgick av det sociala sammanhanget att han ville bjuda och därför inte kan komma dragandes med detta nu. Vesa påstår att det föreligger kvittningsrätt. c) Vesa – ”om någon annan gått därifrån utan att ha betalat skulle han bli betalningsansvarig med de kvarvarande för hela notan” argument för att pengarna på bordet inte är restaurangens pengar förrän allt är betalt, utan att de alla är ansvariga som ett kollektiv mot restaurangen för det som förbrukats och betalar som solidariskt ansvariga gäldenärer. Solidariskt eller delat ansvar?? 1 kap. 2 § 1 st. skuldebrevslagen säger att om skuldebrev är utfärdat av flera, utan förbehåll om delad ansvarighet, svarar de en för alla och alla för en för vad föreskrivet är. 2 st. säger att den gäldenär som betalat skulden har rätt att utkräva av varje medgäldenär dennes andel. Regressrätt mot medgäldenärerna. Om inte annat har avtalats eller framgår av omständigheterna bör ansvaret delas lika efter huvudtalet. Solidariskt ansvar kommer till uttryck i 2 § 1 st. skuldebrevslagen, anses vara allmän kontraktsrättslig princip, kommer även till uttryck för utomkontraktuella förhållanden i 6 kap. 4 § SkL. Om B har fordran på 90 mot tre gäldenärer och en av de betalar allt har den gäldenären regressrätt mot de andra. ”om en av gäldenärerna skulle ha betalat hela beloppet, kan inte borgenären kräva att de andra solidariskt ansvariga ska betala en gång till för samma summa. Restaurangen kan alltså inte kräva att Vesa betalar mer än hela fordringen, då det är som hen säger att de är solidariskt ansvariga för notan. Då de har ungefär samma slutsumma för vad de ätit och druckit är deras andel dock lika stor, Suad/Terence/omi har då regressrätt mot Vesa och kan kräva hen på pengarna som inte betalats av sin andel.

Föredragning – destinerad betalning 9:5 HB motsatsvis tolkning – borgenären väljer. Skyldigheter som borgenär vid oklarheter om destinerad betalning: NJA 1989 s 177 – kan kräva viss tydlighet.

NJA 2013 s 1190 – särskilt betungande rättsföljder.

Anteckningar seminarium 1. A) 16 §? Lägga till förbetalningsplan förmånligt för Vanja. Avtala om låg ränta? 7§ räntelagen – s 62 fordringsrätt, går inte att avtala om hur låg ränta som helst. 9 § riksbanken. b) enkelt - ingen denuntiation har gjorts = betala till sören tolkning av ”jobba” inte bättre rätt än överlåtaren vid enkla – går att invända mot det i 15-17§§. Kan inte presumera att michael är i ond tro, måste i princip veta om ens syskons ekonomiska situation. Om den som fått skuldebrevet har insett att den fordran gäldenären har mot tidigare borgenär inte kommer kunna drivas in kan kvittning föreligga. Föreligger dock inte så kan inte kvitta. 2. A) kan det uppkomma dricks innan notan är betald vid solidariskt ansvar? Restaurangen är huvudborgenär enligt RH 2008 s 856. Betalningstidpunkt NJA 1988 s 312 å man inte längre kan disponera över dem. b) kvittning? Fordran? Måste finnas en fordran för att kunna kvitta. Gränsland mellan gåva eller fordran? Sedvana – förväntas motprestation? Partbruk nästa runda. Är det en gåva eller fordran? Majoriteten röstade för gåva, om fordran så kvittning....