Inför kemi prov 2 - Instuderingsfrågor PDF

Preview

Summary

Inför kemi prov - ReaktionsmekanismerElektrofil Gillar elektroner (negativ) och är positivladdad. Har elektronunderskott och är positiv laddadEsterbildningNukleofil Gillar atomkärnan och protoner (positiv). De är har ett elektronöverskott och är negativ laddad.EsterhydrolysRadikal Radikaler är fören...

Description

Inför kemi prov - Reaktionsmekanismer Elektrofil

Gillar elektroner (negativ) och är positiv laddad. Har elektronunderskott och är positiv laddad

Esterbildning

Nukleofil

Gillar atomkärnan och protoner (positiv). De är har ett elektronöverskott och är negativ laddad.

Esterhydrolys

Radikal

Radikaler är föreningar som innehåller atomer med oparade elektroner i den yttersta/högsta energinivån. Vilket gör den väldigt reaktiv.

Alkoxidjon

Radikal Reaktion

Additionsreaktion

Etoxidjon

två eller fler molekyler reagerar och bildar en större. För att detta skall kunna ske måste en av molekylerna ha en dubbel eller trippelbindning. I additionsreaktioner adderar/lägger vi till en ny grupp till en molekyl.

Fenolatjon

Elektrofil addition – är vanlig vid addition till alkener och alkyner, bestäms av Markovnikovs regel. Nukleofil addition – är vanlig vid addition till karbonyl föreningar, nitriler och iminer. Substitutionsreaktion

Substitution betyder att byta ut något. I substitutionsreaktioner bytts en atom eller en atomgrupp mot en annan atom eller atomgrupp.

Herbicid

Kondensationsreaktion

I kondensationsreaktioner förenar vi två molekyler och det avges vatten i processen.

Karbokatjon

positiv jon vars laddning helt eller delvis är lokaliserad till en eller flera kolatomer. Kan tillkomma när: -En lämnande grupp lämnar molekylen. Exempelvis: (CH3)3CCl → (CH3)3C+ + Cl-En proton adderas över en dubbelbindning. Exempelvis: (CH3)2C=C(CH3)2 + H+ → (CH3)2CH-C+(CH3)2

Polymerisationsreaktion

Polymerisation är en kemisk reaktion där monomer sammanfogas till långa kedjor som bildar en polymer.

Primär karbokatjon

Positiva laddning på en kolatom som endast är bunden till en annan kolatom.

Resonans formel

Hur man ritar atomer med streck

Sekundär karbokatjon

Positiva laddning på en kolatom som är bunden till 2 kolatomer

Resonansstabillisering

När elektronen hoppar runt resonans formeln.

Tertiär karbokatjon

Positiva laddning på en kolatom som är bunden till 3 andra kolatomer.

Reaktionsmekanism

En reaktionsmekanism beskriver stegvis hur en viss kemisk reaktion går till, via sina elementarreaktioner. Reaktionsmekanismen innefattar hur de kemiska bindningarna förändras, vilka intermediat, aktiverade komplex och övergångstillstånd som bildas under reaktionens gång,

Kemisk syntes

procedur innefattande framställning av en kemisk förening.

Intermediär

De mellanformer (intermediärer) som uppkommer i kemiska reaktioner är starkt reaktiva och kortlivade, och därmed svåra att isolera.

Lämnande grupp

Lämnande grupp kallas den atom eller grupp i en organkemisk reaktion som lämnar huvuddelen av en molekyl.

Hydrolys

är en kemisk process där en molekyl klyvs i två delar efter att en vattenmolekyl har adderats. Hydrolysen kan katalyseras i närvaro av en syra (sur hydrolys) eller en bas (basisk hydrolys).

Löslighet

Ett ämnes löslighet i ett lösningsmedel är ett mått på hur stor mängd av ämnet som kan lösa sig i en viss mängd av lösningsmedlet.

Monomer

monomer kallas den molekyl som i stort antal bygger upp jättemolekyler, polymerer. Man kan säga att monomerer är den repeterande enheten i en polymer. En polymer bildas genom att många mindre molekyler binds ihop med varandra och bildar jättestora molekyler(kedja)

Markovnikovs regel

Markovnikovs regel säger att vätet kommer att hamna på den kolatomen som redan hade flest väten.

Extraktion

Är en kemisk process som används för att isolera ett ämne ur en blandning. (utkokning)

Oparad elektron

Nukleofil attack

När nukleofilen binder sig till en elektrofil kallas det att det sker en nukleofil attack.

Förtvålning

Elektrofil attack

Elektronegativitet

-

Karbokatjon och radikaler är elektronfatttiga intermediärer, och är s.k. elektrofiler dvs elektron-sökande reagens som strävar efter att få full oktett.

Reaktionsmekanismer ● En reaktionsformel berättar vad som sker, reaktionsmekanismen hur det sker. ● En reaktionsmekanism är en detaljerad beskrivning av en reaktion med alla aktiverade komplex och mellanformer. ● En mekanism är en detaljerad beskrivning av hur en kemisk reaktion går till. ● Mekanismer är viktiga för att kunna styra kemiska reaktioner och för att förstå biologiska processer. ● En reaktionsmekanism visar hur och vilka bindningar som bryts resp. bildas. ● Visar förändringar i elektronfördelningen mellan atomer.

Elektroner flyttas och nya bindningar skapas ● Om det finns en liten skillnad i elektronegativitet mellan två sammanbundna atomer är bindningen opolär. (kovalent bindning) ● Om skillnaden i elektronegativitet är stor är bindningen polariserad. En kemisk bindning uppstår när ett, eller flera, elektronpar binder samman atomer. - Om de två sammanbundna atomerna har samma elektronegativitet får vi en opolär kovalent bindning. Denna bindningen är stark och elektriskt neutral, eftersom elektronerna delas jämlikt mellan atomerna. - Om skillnaden mellan atomernas elektronegativitet är stor kommer den mest elektronegativa atomen att delvis dra till sig bindnings elektronerna. Då får vi en polär  kovalent bindning där de sammanbundna atomer har något olika elektrisk laddning. - Vid en kemisk reaktion attackeras en polär kovalent bindning oftast lättare än en opolär  kovalent bindning. - Atomer i kovalenta bindningar hålls samman av elektronpar, detta innebär att det alltid blir en förändring i elektronfördelningen när en reaktion sker. För att förstå hur en kemisk reaktion sker, måste man förstå hur valenselektroner rör sig: - Valenselektroner finns som fria  elektronpar eller som elektronpar i bindningar. När en kemisk reaktion sker, byter valenselektroner plats. - I reaktionsmekanismer visas elektroners rörelse med krokiga  pilar i strukturformler. Samtliga valenselektroner i en jon eller molekyl ritas ut. - Ett par valenselektroner ritas som ett  sträck eller som två prickar.

Nukleofil/elektrofil Molekyler (eller del av molekylen) och joner kan vara elektrofila eller nukleofila. - En elektrofil ( ”gillar” elektroner) är ofta positivt laddad. - En nukleofil ( ”gillar” atomkärnan, positiv laddning) , har ett elektronöverskott (negativ laddning). Gillar protoner.

När två ämnen/molekyler reagerar med varandra: -

En elektrofil söker sig till positioner med hög elektrontäthet (ett område med elektronöverskott). En nukleofil söker sig till positioner med brist på elektroner.(ett område med elektronunderskott).

EXEMPEL: - Ammoniak har ett fritt elektronpar (elektronöverskott) och är en nukleofil. - Hydroxidjonen är negativt laddad (elektronöverskott) och är en nukleofil.

Karbonylgrupp Syreatomen i en karbonylgrupp är en nukleofil - Kolatomen är en elektrofil. (Kolatomen är svagt positiv och syreatomen svagt negativ pga att elektronparet i bindningen dras mot de elektronegativa syret)

Nukleofil attack En nukleofil reagerar gärna med en elektrofil. Nukleofilen ”attackerar” elektrofilen i en så kallad nukleofil attack....