Kemi Inför Prov PDF

Preview

Summary

KEMI ϫ - BLOCKA)SNITT ϫ.ϫ  )etenskap eller inte? teori ​ – en systematisk och omfattande förklaring av samband mellan fakta  modell ​ – en bildlig tolkning av en teori peer review ​– en anonym granskning, där etablerade forskare läser och värderar innehållet i  en vetenskapl...

Description

KEMI 1 - BLOCK.A  AVSNITT 1.1 Vetenskap eller inte? Vetenskap

Icke-vetenskap

Föränderliga teorier/påstående

Fasta teorier/påståenden

Granskning utförd av andra forskare (peer review)

Ingen granskning utförd av andra forskare

Tar hänsyn till alla iakttagelser och data

Väljer ut vissa iakttagelser och vissa data

Välkomnar kritik

Ser kritik som konspiration

Repeterbara resultat

Icke-repeterbara resultat

Begränsar påståenden om användbarhet

Påståenden om bred och omfattande användbarhet

Teorin/påståendet kan testas och därmed motbevisas

teorin/påståendet kan inte testas och därmed aldrig motbevisas

 teori – en systematisk och omfattande förklaring av samband mellan fakta modell – en bildlig tolkning av en teori  peer review – en anonym granskning, där etablerade forskare läser och värderar innehållet i en vetenskaplig artikel. Peer review används av vetenskapliga tidskrifter. Med det menas att de inskickade artiklarna granskas anonymt. Granskarna till en artikel är andra erkända forskare inom samma område som författarna. De får läsa och värdera innehållet i artikeln innan artikeln eventuellt kan publiceras.  Naturvetenskaplig Modell - Med en naturvetenskaplig modell menar man ofta en bildlig tolkning av en teori. Ett exempel på en modell är atommodellen. 

AVSNITT 1.2 precision – ett mått på hur konsekventa resultat man får i en mätning, oavsett metod riktighet – ett mått på hur få systematiska mätfel en undersökning har Vetenskapliga metoden - vetenskapliga metoden presenteras i ett antal steg: Ställ en fråga, genomför experiment och dra slutsatser. Hypotes - Ett kvalificerat antagande om verkligheten.   Vad innebär det att ett experiment utförs med hög precision och hög riktighet? ➔ I en undersökning med hög precision får man samma resultat om man upprepar mätningen flera gånger, också med flera olika metoder. ➔ I en undersökning med hög riktighet finns inga inbyggda systematiska fel, man mäter det man vill mäta och inget annat påverkar resultatet.  AVSNITT 2.1 - HUR SER EN ATOM UT? Atomslag – alla atomer av ett visst atomslag har samma antal protoner i kärnan Grundämne – ett ämne som är uppbyggt av atomer av en och samma sort Isotoper – varianter av atomkärnor, med samma antal protoner men olika antal neutroner Molekyl – två eller flera atomer bundna till varandra i självständiga enheter Masstal – summan av antalet protoner och neutroner i atomkärnan Radioaktiva ämnen – grundämnen med atomkärnor som faller sönder efter en viss tid och då bildas andra atomkärnor med lägre massa samtidigt som strålning sänds ut Kemisk förening – ett ämne sammansatt av atomer från flera olika grundämnen Kemisk beteckning – en eller två bokstäver som betecknar ett atomslag Kemisk formel – en kombination av kemiska beteckningar och ofta även siffror, som beskriver ett ämnes sammansättning Kemisk reaktion – när ett eller flera nya ämnen bildas ur ett eller flera andra ämnen Produkter – det ämne/de ämnen som bildas i en kemisk reaktion Reaktanter – det ämne/de ämnen som finns från början i en kemisk reaktion Kemisk reaktionsformel – en kemisk reaktion beskriven med symboler och kemiska beteckningar AVSNITT 2.2 - MODELLER AV EN ATOM

kvantmekanik – en modern teori som behandlar den subatomära världen exciterad elektron – en elektron som förflyttats till ett högre energitillstånd med hjälp av elektromagnetisk strålning med en specifik våglängd. elektronstruktur – en beskrivning för hur elektronerna är fördelade i atomen orbital – ett tredimensionellt område runt kärnan där det är störst sannolikhet att träffa på en elektron  Bohrs atommodell. Lätt att använda för att förklara enklare fenomen, som till exempel antal valenselektroner i grupperna som ligger längst till vänster respektive höger i det periodiska systemet. Men för att förklara mer komplicerade fenomen fungerar den egentligen bara för väteatomen. K = 2 elektroner L = 8 elektroner M = 18 elektroner N = 32 elektroner  Den kvantmekaniska modellen. Förklarar många fenomen, som till exempel vilka typer av kemiska bindningar som kan bildas mellan atomer, men den är inte så lätt att använda.  AVSNITT 2.3 - ORBITALER I den kvantmekaniska modellen behandlar vi elektronerna som vågor. Elektronerna i den kvantmekaniska modellen har inget entydigt läge som partiklar skulle ha. Istället anges tredimensionella områden, orbitaler (s-, p-, d-, f-orbitaler), där elektronerna mest sannolikt befinner sig. s-, p-, d- och f-orbitaler har olika former och varje orbital rymmer två elektroner. Orbitalerna fylls nerifrån, med början från den lägsta energinivån.      

AVSNITT 2.4 atommassa – atomens vikt atomnummer – en siffra som visar antalet protoner och därmed elektroner i den elektriskt neutrala atomen perioder – de horisontella raderna i det periodiska systemet grupper – de vertikala kolumnerna i det periodiska systemet valenselektroner – de elektroner som är inblandade när atomer reagerar effektiv kärnladdning – hur starkt elektronerna i atomen attraheras av atomkärnan elektronegativitet – en atoms förmåga att attrahera andra atomers elektroner till sig själv. Elektronegativiteten påverkar vilka bindningar som bildas när ämnen reagerar med varandra. Ju högre elektronegativitet ett grundämne har, desto större förmåga att attrahera elektroner.  AVSNITT 2.5 formelmassa – massan av en formelenhet av en kemisk förening mol – mängd ord som används för att ange antal atomer och molekyler substansmängd – storhet som används när vi anger mängden atomer eller molekyler. Vi mäter substansmängden i enheten mol. molmassa – storhet som anger hur många gram en mol av ett ämne väger ekvivalenspil – symbol som visar hur substansmängder förhåller sig till varandra i en kemisk reaktion En storhet är något som kan kvantifieras. Det betyder att det är en mängd som vi kan bestämma. Enhet är det man mäter mängden i. Storheten substansmängd används alltså när vi anger mängden atomer eller molekyler.         

 EX. UPPGIFTER Nivå 1 : Beräkna substansmängden för 50 g natrium. Lösning: Givet: Molmassa för natrium: 23 g/mol, Massa natrium: 50 g mNa=MNa ⋅ nNa ⇔ nNa = mNa/MNa = 50 g/ 23 g/mol≈2,2 mol  Nivå 2: Beräkna a) mängden (i mol) samt b) massan (i gram) av det vatten som finns i 2,5 mol CuSO4⋅5H2O. Lösning: Vi har 2,5 mol kristalliserad kopparsulfat, dvs nCuSO4⋅5H2O=2,5 mol a) Enligt formeln finns det 5 vattenmolekyler för varje CuSO4-molekyl. Det innebär att 2,5 mol CuSO4⋅5H2O innehåller 5⋅2,5 mol=12,5 mol vatten. b) Molmassan för vatten MH2O=18,02 g/mol, vilket gör att massan för vattnet är: mH2O=MH2O⋅nH2O=18,02 g/mol⋅12,5 mol=225,25 g  Reaktionsformeln talar om en viktigt sak och det är förhållandet mellan substansmängderna: Ex: 2Mg+O2→2MgO , vilket vi kan skriva som: nMg: nO2: nMgO=2 : 1 : 2 Kemisterna pratar oftast om ekvivalenta mängder: Det antal mol som svarar mot varandra i en reaktion. Vi går tillbaka till exemplet ovan: Istället för att skriva förhållandet 2 : 1 : 2 kan vi skriva följande: 2 mol Mg ⇔1 mol O2 ⇔2 mol MgO  EX. UPPGIFTER Nivå 1: Nivå 1: En trevlig reaktion där natriumhydroxid bildas. 2Na(s)+2H2O→2NaOH(aq)+H2 (g). Bestäm förhållandet mellan substansmängderna. Lösning: Vi kollar på koefficienterna framför respektive ämne vilket gör att förhållandet är: 2 mol Na⇔2 mol H2O⇔2 mol NaOH⇔1 mol H2    

 Beräkning med hjälp av molförhållandet En metod som används för att lösa problem är följande 6 punkterna 1: Börja med att skriva reaktionsformler 2: Gör en tabell eller givet ruta vad vi vet av M, m och n för varje ämne 3: Beräkna utifrån det som går att beräkna med hjälp av sambandet m=M⋅n 4: Vad för molförhållandet mellan den du vet jämför den du vill veta? 5: Beräkna substansmängd för de ämnen du vill ta fram. 6: Beräkna slutligen om du vill t.ex. få veta massan av ett ämnen kan vi ta hjälp av formeln m=M⋅n  EX. UPPGIFTER Nivå 1: Koppar reagerar med varm, utspädd salpetersyra enligt formeln 3Cu+2 NO−3+8H+→3Cu2++2NO+4H2O. Hur stor mängd (i mol) kvävemonoxid bildas då 0,15 mol koppar reagerar med överskott av salpetersyra? Lösning: Givet: nCu=0,15 mol. Vi söker nNO. Vi ställer upp mängdförhållandet mellan okänt ämne och känt ämne. Enligt reaktionsformeln: nNO/nCu = ⅔ ⇔ nNO = ⅔ ⋅ nCu = ⅔ ⋅ 0,15 mol = 0,10 mol. Svar: 0,10 mol       

   ...