Löner tentaplugg - föreläsningsanteckningar 7 PDF

Preview

Summary

Löner tentamenplugg...

Description

Begrepp: 1. Reallön - lön  uttryckt i den mängd varor och tjänster man kan köpa för den, dvs justerat för inflation. Den  verkliga lönen, tar hänsyn till inflationen. Så även om den nominella lönen är den samma kan reallönen sjunka på grund av inflation. Om en apelsin kostar 50 kr så blir reallönen väldigt låg då den påverkats av inflation.(Därför man löneförhandlar) 2. Percentil - Rangordna de i arbetskraften utifrån lön (eller inkomst) och dela sedan in dem i lika stora grupper om 100 3. Percentilkvot - Percentilkvoter är kvoten mellan två percentiler i fördelningen och är ett viktigt mått på spridningen i fördelningen. 4. P50 - För en arbetstagare med en lön lika med den 50e percentilen (P50) gäller att 50% av arbetskraften har lägre lön och att 50% har högre lön. Medianlönen. 5. P10/P50 - Hur många gånger mindre tjänar en individ i den 10e percentilen jämfört med en individ i den 50e percentilen. 6. P90/P50 - Hur många gånger mer tjänar en individ i den 90e percentilen jämfört med en individ i den 50e percentilen. 7. P90/P60 (Percentiler) – visar lönespridning! Hur många gånger mer tjänar en individ i den 90e percentilen jämfört med en individ i den 60e percentilen. 8. Indifferenskurva - Illustrerar individers preferenser. Kombinationer av varor och fritid som ger individen samma nytta, dom kan inte skära i varandra. Ju längre från origo som indifferenskurvan ligger, desto högre nyttonivå representera den. (Alla kombinationer på samma kurva är lika bra/dåliga). 9. Horisontell segregering (Yrkesval) - Horisontell segregering (jämför vertikal integration) Att kvinnor och män befinner sig inom olika sektorer och yrken i samhället. 10. Vertikal segregering - Ledande befattningar. Att män oftare tenderar att ha chefspositioner och högre befattningar än kvinnor. 11. Preferensdiskriminering - Arbetsgivaren ogillar att interagera med arbetstagare med en viss grupptillhörighet. Men gillar däremot att tjäna pengar och är beredd att anställda även människor han ogillar om de är villiga att joina till en lägre lön. Löneskillnaden blir alltså den ekonomiska kompensationen för att bära upp den psykiska kostnaden. 12. Facklig organisationsgrad - Avser den procentuella andelen fackligt anslutna löntagare inom ett land. Ofta anges organisationsgraden per bransch, kön  , åldersgrupp, arbetare/tjänstemän  , tidsbegränsat/fast anställda mm. (ca 70% organiseringsgrad i Sverige) 13. Effektiva förhandlingar - Effektiva förhandlingar innefattar att parterna förhandlar om både nivån på lönen och sysselsättningen 14. Facklig lönepremie - Facklig lönepremie handlar om den eventuella löneskillnaden som finns beroende på om man är medlem i facket eller ej. 15. Marginalprodukt - Marginalprodukt handlar om det ytterligare bidrag till produktionen som ytterligare en arbetstimme ger. Antas vara avtagande.

16. Statistisk diskriminering - diskriminering genom att man utgår ifrån tidigare observationer, tex försäkringsbolag bedriver sig av statistisk diskriminering när de bestämmer försäkringspremier när exempelvis unga bilförare får betala högre premier eftersom de är överrepresenterade i olycksstatistiken. 17. Efterfrågeelasticitet - Efterfrågans priselasticitet visar hur många procent den efterfrågade kvantiteten förändras då priset ökar med en procent, och bestäms dels av efterfrågekurvans lutning och dels vid vilken punkt i den vi befinner oss vid. I nästan alla fall är elasticiteten ett negativt tal, dvs efterfrågan minskar då priset ökar (efterfrågekurvan sluttar). ( Hur känslig en varas efterfrågan är för prisförändringar. Om en vara är oelastisk påverkar inte prisförändringar efterfrågan på varan.)

18. Hängavtal - Ett hängavtal är ett kollektivavtal mellan en arbetsgivare som inte är medlem i en arbetsgivarorganisation och en arbetstagarorganisation. Alltså om  man som arbetsgivare inte är organiserad i en arbetsgivarorganisation kan man istället teckna ett så kallat hängavtal med sina anställdas fackliga organisation. 19. Arbetsledarmodellen (Right-to-manage) - När facket är med och förhandlar gällande arbetstagares löner, tillsammans med arbetsgivare, men att arbetsgivaren bestämmer sysselsättningen. 20. Effektivlöner - Detta är en metod som utgår från att lönen kan påverka den anställdes produktivitet och det kan alltså vara effektivt att erbjuda en högre lön. Det kan påverka vem som söker sig till företaget, vad de anställda gör på jobbet samt vilka det är som lämnar företaget - en kostsam personalomsättning kan minska (ex: ford). 21. Utbudsöverskott - När det finns ett högre utbud än vad som efterfrågas. 22. Värdet av marginalprodukten - vmp = marginalproduktivitet 23. Relativlön - Lönerna inom en bransch eller ett geografiskt område i förhållande till en annan orts eller branschs lön. 24. Kollektivavtalens täckningsgrad - Omfattningen/ styrkan av kollektivavtalen. 25. Implicita kontrakt - tysta överenskommelser, traditioner och sedvänja. Inget skriftligt avtal men man förväntar sig något visst av sin arbetsgivare/tagare. 26. Kompenserande löneskillnader - Arbeten som är förknippade med olika nackdelar (t.ex. hård fysisk ansträngning eller dålig arbetsmiljö) måste kompenseras för dessa egenskaper med högre lön, annars vill ingen ha dessa jobb. 27. Nominell lön - Den lönen man förhandlat fram, som står på lönespecifikationen. Tar ej hänsyn till index och inflationen.

Föreläsning 1: Marknadsmodellen: Hur utbud och efterfrågan bestämmer priset på en vara? Och priset på arbetskraft, dvs lönen?

Marknadsmodellen: Ett samlingsbegrepp för alla modeller som bygger på samspelet mellan utbud och efterfrågan. Olika marknadsmodeller: Varumarknaden: utbud och efterfrågan bestämmer priset och tillverkad kvantitet. Arbetsmarknaden: utbud och efterfrågan på arbetskraft bestämmer lön och sysselsättning. Marknadsekonomi: Staten påverkar inte utbud och efterfrågan genom regleringar eller skatter.

Mer om varumarknaden: -

Företagen står för utbudet:  Företag som producerar varor med hjälp av produktionsfaktorer (arbetskraft, kapital). Företagen är vinstmaximerande. Hushållen står för efterfrågan: Hushåll som köper de varor och tjänster som produceras.

Utbud av en vara, beror på… - Produktionskostnaden - Teknologi - Om företaget är vinstmaximerande eller inte (Vi antar att så är fallet). - Priset - intäkten per enhet av försäljningen Utbudskurva: Samband mellan pris och utbjuden kvantitet. Vid ett högre pris är producenterna (företaget) villiga att bjuda ut en högre kvantitet = stor intäkt.

Skifte i utbudskurvan: Om exempelvis produktionsteknologin blir mer effektiv ökar utbudet. Blir produktionen effektivare tar det mindre tid att skapa varje vara, därav kan priset bli lägre.

Utbudet beror på: Produktionskostnad, Teknologi, Framtida pris för varan Efterfrågan av en vara, beror på... - Inkomst - Alternativ - Pris på alternativ - Behov och smak - Priset - kostnaden för att köpa varan Efterfrågekurva: Samband mellan pris och efterfrågan kvantitet. Till ett högre pris efterfrågas en lägre kvantitet av konsumenterna.

Skifte i efterfrågekurvan: Om exempelvis inkomsterna minskar, minskar även efterfrågan på varor samt priset på varorna.

Efterfrågan beror på: Inkomst, Alternativa varor, Pris på alternativ, Behov och smak, Förväntningar

Marknadsjämvikt: När efterfrågan på en vara överensstämmer med dess utbud, då råder det jämvikt på marknaden. Utbudsöverskott: En producent sänker priset för att sälja av sitt överskott, köparna föredrar ett lägre pris och vill inte köpa till det högre priset

Fri marknad = ett ekonomiskt system eller en marknad där priser baseras på konkurrens mellan privata aktörer, och inte påverkas av andra faktorer än tillgång och efterfrågan. Efterfrågeöverskott: Köparna vill köpa mer och börjar bjuda över varandra. Producenterna säljer till allt högre pris tills jämviktspris och jämviktskvantiteterna är nådda.

Modellen kan användas för att exempelvis analysera effekten av olika prisregleringar.

Mer om arbetsmarknaden:

● Arbetsgivarna är köpare av arbetskraftens tjänster. ● Arbetstagarna säljer sina tjänster. ● På dessa marknader finns en ömsesidigt beroende av varandra (köpare och säljare) men även inom grupperna. ● Om ett företag höjer lönerna kan andra företag följa efter. ● De flesta får sin huvudinkomst från arbetsmarknaden. ● På arbetsmarknaden uppstår löneskillnader mellan kvinnor och män, yngre och äldre osv. vilket leder till skillnader i konsumtionsmöjligheter (som också påverkas av familjeförhållanden). ● Företagen betalar lön för att få använda personers yrkeskunskaper. Mycket tid och energi och pengar läggs därför på att förvärva dessa kunskaper, t.ex. läsa på universitet, eller att arbeta tidigt. ● Överenskommelse mellan arbetsgivare och anställd – anställningskontrakt som säger saker om lön, arbetstid, arbetsinsats osv. Sysselsättning: Påverkas dels av utbudet av arbetskraft, dvs antalet personer som vill ha förvärvsarbete, dels av den samlade efterfrågan på arbetskraft från företag och andra arbetsgivare. Båda dessa påverkas av hur lönebildningen fungerar.

Arbetsmarknadsekonomi -

En gren inom nationalekonomin som studerar arbetsmarknadsfrågor

Mikronivå: Studerar enskilda individer och företag. 1. Enskilda individers beslut om arbetad tid, val av utbildning och byte av arbetsgivare 2. Enskilda företags beslut om hur många som skall anställas och vilka löneformer som ska erbjudas. Makronivå: Studerar hela arbetsmarknaden, dvs summan av alla enskilda aktörers agerande: Hur bestäms lönenivån i hela ekonomin? Hur stor är den totala sysselsättningen? Hur

många personer deltar i arbetskraften? Hur många är arbetslösa? osv. Många modeller har utvecklats för att studera dessa frågor, man använder ofta olika modeller för olika frågor, vissa utesluter varandra och andra kompletterar varandra. Arbetsmarknaden analyseras ofta med hjälp av en modell som kallas för “Perfekt konkurrens”: Den traditionella modellen för perfekt konkurrens: Varje arbetsgivare så liten att lönen kan betraktas som given av marknaden. Priset (lönen) och kvantiteten (sysselsättningen) bestäms i skärningspunkten mellan efterfråge- och utbudskurvorna för arbetskraft. Efterfrågan kan förändras av tekniska framsteg som ger nya möjligheter att producera varor eller tjänster. Utbudet kan förändras till följd av utbildningsreformer eller demografiska förändringar. Demografi: är vetenskapen om en befolknings fördelning, storlek och sammansättning. Det kan avse ålder, kön, yrke, inkomst, religion, etnicitet, intressen, utbildning, civilstånd eller annat. Uttrycket används ibland synonymt med befolkningsstatistik. Aktörerna på arbetsmarknaden: 2 huvudaktörer - Arbetstagare och företag (arbetsgivare) 3 övriga - staten, fackföreningar och arbetsgivarorganisationer Arbetstagarna och företagen har motstridiga mål: - Arbetstagarna vill maximera sin nytta och sälja sin arbetskraft till högsta möjliga pris - Företagen vill maximera sin vinst och köpa arbetskraft till lägsta möjliga pris Jämvikt mellan arbetstagarnas och företagens motstridiga intressen råder när utbudet av arbetskraft är lika stort som företagens efterfrågan på arbetskraft!

Exempel på detta:

Jämviktslönen höjs från a till b då en hög efterfrågan gör att alla arbetsgivare vill locka till sig de arbetstagare som finns.

Jämviktslönen sänks till c då utbudet av arbetstagare är större och relativt lätt att anställa.

På lång sikt har jämviktslönen jämnat ut sig igen till punkt d då arbetsmarknaden styrs efter efterfrågan och utbud.

K

Föreläsning 2: Utbud och efterfrågan på arbetskraft Utbud av arbetskraft - Hur fattar en individ beslut om utbudet av arbetskraft? Individerna i nationalekonomisk teori ”Rational economic man” – en svamp? ”Let us return again to the state of nature, and consider men as if but even now sprung out of the earth, and suddenly, like mushrooms, come to full maturity without all kind of engagement to each other.” [Thomas Hobbes, Leviathan] Rationella beslut = man är logisk i sitt beslutsfattande Modern nationalekonomi: Annat än pengar bestämmer individers val Strategisk interaktion. Ex: familjeekonomi Utbudet av arbetskraft påverkas av två olika slags faktorer, vilket är individens preferenser och restriktioner(budgetrestriktionen) som måste beaktas. I modellen kan vi se hur en individ väljer mellan beslutet mellan varukonsumtion och fritid.

Man antar att ett hushåll(med hushåll menas oftast 1 person men kan även vara flera)  väljer mellan olika tillgängliga alternativ för att maximera behovstillfredsställelse eller nytta. Olika individer har olika preferenser för vad man föredrar. - För att kunna köpa varor behöver individen avstå från fritid för att arbeta för att ha råd att köpa varor. - Målet för individen är att maximera sin nytta. - Individen vill ha mer av både varor och fritid för att få en större nytta, inget är bättre än det andra

Individens preferenser - illustreras med hjälp av en indifferenskurva. -

-

Alla kombinationer av varor och fritid på samma indifferenskurva ger samma nytta, oavsett var punkten på kurvan finns, exempelvis på bilden ovan har a och b samma nyttonivå. Olika indifferenskurvor ger olika nyttonivåer och kan inte skära i varandra.

Denna person har starka preferenser för fritid och värderar det (L) högt, och är beredd att gå ner mycket i lön för att få lite mer fritid:

Denna person har inte lika starka preferenser för fritid och har inte en lika brant kurva för lön, denna personen vill ha mer fritid för att ge upp en del av lönen.

Individens preferenser avser olika varukombinationer mellan G/varor och L/fritid. Det finns en nyttofunktion som representerar dom olika preferenserna för varor och fritid.

Nyttofunktion = U=U(G,L) U = nyttan G = kvantiteten av varan L = kvantiteten av fritid Nyttofunktionen gäller för en viss planeringsperiod tex 1 år. Nyttofunktionen grafiskt kan illustreras som indifferenskurvor.

Budgetrestriktion: Viktiga begrepp: W:Nominell lön per timme W/P: Real lön = Nominell lön i förhållande till prisnivån, "verklig lön". Visar lönens köpkraft av varor. Denna visar på dom begränsningar som finns i kombinationerna av varor och fritid. Dessa begränsningar kan exempelvis bestämmas av lön och varupris. Individens inkomstkällor delas upp i två olika inkomster, löneinkomst och arbetsfria inkomster som exempelvis kan vara ränteinkomster. De arbetsfria inkomsterna kan vara negativa exempelvis om individen har ränteutgifter som är större än ränteinkomsterna. Det kan tecknas som att BR=PG=WH+Y. P=varupris W=lön Y=arbetsfria inkomsten H=arbetande tiden

Formler: Budgetrestriktion: Konsumtionsutgifterna = inkomsten PG = WH + Y P: Priset på varor G: Varor W: Nominell lön H: Antal arbetade timmar Y: Arbetsfri inkomst

Tidsrestriktion: T=H+L T: Totalt antal tillgängliga timmar (exempelvis under ett dygn eller ett år)

H: Antal arbetade timmar L: Fritid Kom ihåg: Räta linjens ekvation:

Nyttomax: innebär att nå en så hög nyttonivå som möjligt givet individens budget:

Effekter vid löneökning: Två olika effekter som kan ses vid löneökning är substitutionseffekt och inkomsteffekt. Substitutionseffekten beskrivs genom att fritiden blir dyrare och att avstå från arbetstimmar blir mer kostsamt eftersom att lönen är högre. Vi ser denna effekt i bilden genom en brantare lutning i budgetrestriktionen. Inkomsteffekten ser vi i bilden genom budgetrestriktionens förskjutning i uppåtriktning och innebär att man har råd med mer fritid om man bibehåller sin konsumtionsnivå. Vi ser nu den optimala avvägningen vid punkten W2 efter justeringarna som sker i bilden efter en löneökning. Individen väljer här att bjuda ut fler arbetstimmar vilket gör att H ökar något. Vi ser detta då L2 har förskjutits länge in i figuren och därav minskar fritiden (L).

Substitutionseffekten är större än Inkomsteffekten = man väljer att jobba mer

Inkomsteffekten är större än Substitutionseffekten = man väljer att ta ut mer fritid

Det aggregerade arbetsutbudet ● ●

●

Om man summerar alla individers utbudskurvor får vi en aggregerad utbudskurva för hela arbetsmarknaden. Om lutningen är positiv eller negativ är teoretiskt obestämt: En högre lön gör att fler finner det lönsamt att förvärvsarbeta, men samtidigt kan den arbetade tiden minska bland dem som förvärvsarbetar. Empiriska studier visar dock att det råder ett positivt samband i genomsnitt mellan löner och arbetsutbud

Begrepp: Arbetskraften omfattar personer som antingen är sysselsatta/förvärvsarbetande eller arbetslösa. Ej i arbetskraften är personer som varken är sysselsatta eller arbetslösa. Sysselsatta är personer som utfört arbete minst en timme under referensveckan eller varit tillfälligt frånvarande från arbetet. Arbetslösa är personer som inte är sysselsatta och som har sökt arbete och kunnat arbeta. Sysselsättningsgrad andel (%) sysselsatta av arbetskraften.

Arbetskraftsutbudets komponenter

Efterfrågan på arbetskraft (Utgå från: vid perfekt konkurrens!) Små företag, som ej kan påverka priset på vara och inte heller lön på de anställda. Varumarknaden: Många företag som tillverkar en likvärdig vara. Inget enskilt företag är stort att kunna påverka produktpriset (motsatsmarknad)

Arbetsmarknaden: Inget enskilt företag är stort nog för att kunna påverka lönen (motsats monopson; tex bruksorter, landstingen) Inför bilden: Produktionen av varor kräver kapital (tex maskiner) och arbetskraft. Kapital och arbetskraft är produktionsfaktorer. Antag att kapitalmängden (t.ex. antal maskiner) inte förändras. Genom att anställa fler kan företaget producera mer. Företaget betalar lön per tidsenhet (t ex per timme) och för varje ytterligare anställd får de ett tillskott till produktionen. Arbetskraftens marginalprodukt (MP): det bidrag till produktionen som varje ytterligare enhet av arbetskraft ger (t ex en person som utför en timmes arbete). MP antas vara avtagande. Värdet på marginalprodukten (VMP): multiplicera produktpriset med MP. Tillskottet till det totala produktionsvärdet om man ökar insatsen av arbetskraft med ytterligare en enhet. Exemeplvis: Ett företag har en maskin och tillverkar en vara X. Företaget är litet på marknaden och kan inte påverka priset på vara x eller lönen w (dessa bestäms av marknaden). Företaget bestämmer hur många man ska anställa, N. Antag att: priset, P, för vara X är 1kr och lönen är 100kr per dag VMP=MP*P Frågan: Hur många ska företaget anställa?

N = antal anställda MP = MariginalProdukt, Ytterligare bidrag till produktion för varje enhet av arbetskraft (en person i en h). X = Totala produktionen, antal produkter eller tjänster som producers

VMP = Värdet av Mariginalprodukten. Produktpriset * MP. Det ytterligare totala produktionsvärdet om arbetskraften ökar med en enhet. Totala intäkter = Priset * MP Vinst = Intäkt - Lön Företaget anställer så många arbetstagare så att företagets vinst maximeras: Det sker då VMP=Lön. Vid denna punkt ger en ökning av sysselsättningen ett exakt lika stort tillskott till produktionsvärdet (VMP) som till produktionskostnaden (lönen). Så länge värdet av marginalprodukten = högre än lön är det lönsamt. Maximera vinsten, med förutsättningarna att marginalprodukten åtminstone = lönen. Företagens beslutsregel: anställa arbetskraft fram till dess att VMP = lön

Om N kan företaget göra en större vinst genom att anställa fler arbetare, eftersom då är värdet av varje ytterligare anställds tillskott till produktionen större än lönen. Om N>N* => kan företaget göra en större vinst genom att minska antalet anställda, eftersom då är värdet av varje ytterligare anställds tillskott till produktionen mindre än lönen. Hur påverkas företagets efterfrågan på arbetskraft av en löneökning? Om lönen ökar, givet samma produktpris kommer kostnaden för företaget att öka. Lönen kommer då att överstiga VMP och vid ett oförändrat produktpris måste de anställa färre. (Kom ihåg att tillskottet til...