PM - del B - Kapitalbindning Bageribolaget AB PDF

Preview

Summary

Ett av de två PM som var obligatoriska, den här med beräkningar...

Description

PM - del B Kapitalbindning Bageribolaget AB

FEKG51 Finansiell planering och Ekonomisk analys HT 2021

Innehållsförteckning Innehållsförteckning

2

Inledning

3

Bakgrund

3

1. Totala lagerhållnings- och påfyllningssärkostnader 1.1 Nuvarande lagerhantering 1.2 Vid nybyggnation och utan säkerhetslager 1.3 Vid nybyggnation och med säkerhetslager

4 4 5 6

2. Kapitalbindning med och utan hänsyn till säkerhetslager 2.1 Med hänsyn till säkerhetslager 2.2 Utan hänsyn till säkerhetslager

6 7 8

3. Icke-finansiella beslutsunderlag

10

Diskussion

10

Avslutning

11

Källförteckning

12

Inledning I detta PM kommer Bageribolaget ABs problemframställning att utredas. Med utgång i de frågeställningar som grundarna Erik & Oskar Karlsson har angående diverse kostnader och investeringar, kommer beräkningar att presenteras, vilka är centrala för att kunna göra en bedömning angående investeringens lönsamhet. Detta görs med en utgångspunkt i de teorier och modeller som presenteras i såväl boken Finansiering (Andrén, Eriksson, Hansson, 2015) som Lektionskompendium 1 (Företagsekonomiska institutionen, n.d). Strukturen för detta PM följer de frågor som presenteras av Bageribolaget AB, där varje fråga får ett separat kalkylark där resultaten för varje problem presenteras. Sedan problematiseras undersökningsresultaten i en diskussion och detta PM avslutas sedan med en slutsats.

Bakgrund Bageribolaget AB ägs av de två bröderna Erik och Oskar Karlsson. De grundade företaget för 20 år sedan, men sedan 6 år tillbaka har de lämnat företaget men äger fortfarande 50% vardera av Bageribolaget AB. Företaget har kontinuerligt expanderats, vilket har gett upphov till planer för expansion av mjöl-lagret för att tillgodose den ökade efterfrågan av dess produkter. Problematiken uppstår då ägarna ej tagit del av några kalkyler angående de ekonomiska aspekterna av utbyggnaden. Bröderna begär en kalkyl på lagerhållnings-och påfyllningssärkostnaderna samt för kapitalbindningen omfattande kassacykeln efter nybyggnationen. Dessa beräkningar och underlaget för dem presenteras härnäst. I denna rapport har vi framställt beslutsunderlag huruvida Bageribolaget AB ska genomföra utbyggnaden och om de då ska ha ett säkerhetslager eller inte. Rapporten har också redogjort andra aspekter som inte är av finansiell karaktär, såsom arbetsmiljö, geografisk positionering och hållbarhets- och miljöperspektiv.

1. Totala lagerhållnings- och påfyllningssärkostnader Det första i Bageribolaget AB:s problematisering som ska beräknas är vad de årliga lagerhållnings- och påfyllningssärkostnaderna beräknas uppgå till i samband med inköp och lagring av mjöl. De uppgifter som är listade nedan gäller för alla tre beräknings-situationer, nuvarande lagerhantering, vid nybyggnation utan säkerhet samt med säkerhet. Vid ett flertal decimaler avrundas talen till tre värdesiffror, detta gäller genomgående för hela rapporten. Påfyllningssärkostnad per påfyllningstillfälle (𝐾𝑝)= 3100 kr Efterfrågan på mjöl per år (E) = 9855 ton Lagerhållningssärkostnad (𝐾𝑙) = 0,15*8 = 1,2 kr/kg => 0,15* 8000 = 1200 kr/ton Total lagerränta (r) = 15% 1.1 Nuvarande lagerhantering När vi beräknar den nuvarande lagerhanteringen måste vi utgå från den kvantitet som köps in för nuvarande. Vi vet om att efterfrågan per år uppgår till 9855 ton och att bolaget har en omsättningshastighet på 73 gånger, med hjälp av de värdena kan vi få fram den nuvarande inköpskvantiteten. 9855

Q = 73

= 135 ton per inköpstillfälle

Vidare använder vi den grundläggande modellen för lagerplanering, lagermodellen, för att beräkna de totala lagerhållnings-, påfyllnings, och lagersärkostnaderna. (Företagsekonomiska Institutionen, n.d) Totala lagerhållningskostnader 𝑄

Genomsnittslager= 2 =

135 2

= 67,5 ton

Totala 𝐾𝑙= 67,5 x 1 200= 81 000 kr Totala påfyllningssärkostnader

Antalet inköp per år = lageromsättningshastighet = 73 gånger per år Totala 𝐾𝑝=

9855 * 135

3100 = 226 300kr

Med företagets nuvarande lagerhantering kommer därmed lagerhållningssärkostnaderna uppgå till 81 000 kronor och påfyllningssärkostnaderna till 226 300 kr. Vi får olika särkostnader till följd av att vi inte räknar med optimal kvantitet. Vi adderar Kl och Kp och får fram de totala lagersärkostnaderna per år (Ktot). (Företagsekonomiska Institutionen, n.d) Totala lagersärkostnader per år (Ktot) 81 000 + 226 300 = 307 300 kr 1.2 Vid nybyggnation och utan säkerhetslager Vid nybyggnation vet vi att ekonomichefen på Bageribolaget har bestämt att inköp av mjöl ska genomföras i en kostnadsoptimal volym. För att beräkna den kostnadsoptimala volymen (Qopt) använder vi oss av Wilson-formeln som är en avvägning mellan lagerhållningssärkostnad och påfyllningssärkostnad. De antaganden som Wilson-formeln bygger på är även uppfyllda och därmed är den mest relevant. (Företagsekonomiska Institutionen, n.d)

𝑄𝑜𝑝𝑡 =

2*3100*9855 1200

= 225, 65ton

Med samma tillvägagångssätt som i punkt 1.1 så använder vi den grundläggande modellen för lagerplanering, lagermodellen, för att beräkna de totala lagerhållnings-, påfyllnings, och lagersärkostnaderna. (Företagsekonomiska Institutionen, n.d) Totala lagerhållningssärkostnader 𝑄

Genomsnittslager = 2 = 225,65/2= 112,83 ton Totala 𝐾𝑙= 112,83 x 1 200 = 135 396 kr Totala påfyllningssärkostnader 𝐸

Antalet inköp per år = 𝑄 = 9855/ 225,65 = 43,67 ggr/år

Totala 𝐾𝑝= 43,67 ggr x 3100 kr = 135 377 kr Skillnaderna mellan totala Kl och Kp beror på avrundning i Qopt, använder vi oss av Qopt utan avrundning uppgår både Kl och Kp till 135 389 kr vardera. Totala lagersärkostnader per år (Ktot) 135 389 + 135 389 = 270 778 kr 1.3 Vid nybyggnation och med säkerhetslager Produktionschefen nämner att han vill ha ett säkerhetslager för att ha leveransberedskap ifall det skulle uppkomma potentiella störningar i leveransen. Säkerhetslagret ska uppgå till 2% av årsförbrukningen. Säkerhetslager: 2% av årsförbrukningen 9855 x 2% = 197,1 ton Det som skiljer beräkningen åt från punkt 1.2 är att vi nu har en extra kostnad som måste tas i beaktning, nämligen räntekravet på kapitalbindningen i säkerhetslagret. Räntekrav för buffertlager 197,1 x 8000 x 15%= 236 520 kr Räntekravet för säkerhetslagret tillkommer nu och ökar den totala lagersärkostnaden. Vi utgår från beräkningen av den totala lagersärkostnaden i punkt 1.2, och adderar det beräknade räntekravet för säkerhetslager. Totala lagersärkostnader per år (Ktot) 270 778 + 236 520= 507 298 kr

2. Kapitalbindning med och utan hänsyn till säkerhetslager För att beräkna hur mycket kapital som binds under kassacykeln för matbröd efter nybyggnationen både med och utan hänsyn till säkerhetslagret, använder vi oss av resursslagsorienterad indelning. Denna metod som följer mjölet genom verksamheten med start i varulager fram tills att kundfordringar erhålls, beräknar bindningstiden på kapital samt fastställer rörelsekapitalbehovet. 2.1 Med hänsyn till säkerhetslager För att beräkna de olika kapitalbehoven behöver vi först räkna ut den genomsnittliga lagringstiden för mjöl, då den inte är given i uppgiften. För att göra detta behöver vi beräkna omsättningshastigheten på lagret, vilket vi kan åstadkomma genom medellagret. Först och främst behöver vi däremot beräkna storleken på reservlagret. (Andren, Eriksson & Hansson, 2015). Beräkningarna följer nedan. Säkerhetslager: 2% av årsförbrukningen 9855 x 2%= 197,1 ton Medellager: 225,65 2

+ 197,1 = 309,93 ton

Lageromsättningshastighet: 365 𝑥 27 = 309,93

31,80 ggr

Genomsnittlig lagringstid: 365 31,80

= 11,48 dagar

Det finns ingen information kring vad löner och omkostnader uppgår till och därför kan vi inte utgå från den när vi använder oss av tidsmetoden. (Andren, Eriksson & Hansson, 2015). I tabellen nedan beräknas den tid som råvaran ska finansieras:

Resursslag

Bindningstid

Mjöl

+11,48 dagar

Tillverkning

+3 dagar

FVL

+ 9 dagar

Kundfordringar

+ 35

- Leverantörskredit

- 30 dagar

Gap

= 28,48 dagar

Med hjälp av beräkningarna ovan kan vi nu kalkylera de olika kapitalbehoven. Vi räknar ut det totala rörelsekapitalbehovet genom att ta den beräknade bindningstiden som råvaran ska finansieras, multiplicerat med den dagliga förbrukningen av råvaran som uppgår till 27 dagar, multiplicerat med med råvarans inköpspris per ton på 8000 kr/ton. Rörelsekapitalbehov: 28,48 dagar x 27 st x 8000 kr/ ton = 6 151 680 kr Rörelsekapitalbehovet uppgår därmed till 6 151 680 kr. Men för att få det totala kapitalbehovet måste grundinvesteringen för det nya lagret adderas, ett anläggningskapitalbehov som är känt till 4 700 000 kr. Anläggningskapitalbehov: 4 700 000 kr maskin Totalt kapitalbehov: 6 156 000 kr + 4 700 000 kr = 10 856 000 kr Tillsammans uppgår det totala kapitalbehovet till 10 856 000 kr för att utveckla det nya lagret med hänsyn till ett säkerhetslager på 197,1 ton.

2.2 Utan hänsyn till säkerhetslager För att beräkna kapitalbindningen utan hänsyn till säkerhetslager använder vi oss av samma steg som i 2.1 men utan att ta hänsyn till säkerhetslager när medellager beräknas. Medellager 225,65 = 2

112,83 ton

Lageromsättningshastighet 9855 112,83

= 87,35 ggr

Genomsnittlig lagringstid 365 = 87,35

4,18 dagar

Resursslag

Bindningstid

Lager

+4,18 dagar

Tillverkning

+3 dagar

FVL

+9 dagar

Kundfordring

+35 dagar

-Leverantörskredit

-30 dagar

Gap

= 21,18 dagar

Rörelsekapitalbehov: 21,18 dagar x 27 st per dag x 8000 kr/ ton = 4 574 880 kr Anläggningskapitalbehov: 4 700 000 kr

Totalt kapitalbehov: 4 574 880 + 4 700 000 = 9 274 880 kr Tillsammans uppgår det totala kapitalbehovet till 9 274 880 kr för att utveckla det nya lagret utan säkerhetslager.

3. Icke-finansiella beslutsunderlag Vid planering ombyggnationen av lagret har endast lönsamhetsmål tagits i beaktning. Något som skulle kunna ha tagits med som en icke-finansiella beräkning är att miljön på kontoret är utformad hållbart ur ett arbetsmiljöperspektiv. Lager är i regel hårda miljöer med hög arbetsbörda och stor skaderisk. Så det är viktigt att de bygger så säkert som möjligt för att undvika arbetsskador. Att undvika arbetsskador i lagret kan i sin tur leda till mindre sjukskriven personal vilket leder till mindre personalkostnader. En bra arbetsmiljö kan också leda till nöjda arbetare och därmed ökad effektivitet. Det är även viktigt att tänka ur ett hållbarhets och miljöperspektiv innan ett beslut att bygga en ny byggnad. Att börja implementera ett hållbarhetstänk vid nybygget skulle kunna leda till att de får ett hållbart varumärke. Lyckas de bygga ett mer hållbart varumärke kan det i din tur leda till ökad efterfrågan och kundvärde vilket kan resultera i en större vinst för företaget. Lagrets geografiska positionering är också viktigt att ha i beaktning. Vid nybyggnation kan det vara fördelaktig att placera lagret så nära bageriet som möjligt för att underlätta transportförbindelser och administrering av råvaran. Kortare transportsträckor kan leda till en effektivisering av verksamheten genom färre utnyttjade arbetstimmar vilket ger lägre personalkostnader och bättre kommunikationer. Vilket i sin tur kan leda till vinst för bageriet.

Diskussion Om vi jämför den totala lagersärkostnaderna bland de tre alternativen i uppgift 1. så ser man att nybyggnation utan säkerhetslager har den lägsta kostnaden och är då mest fördelaktig för Bageribolaget AB. Om Bageribolaget AB binder kapital så betyder det en minskad likviditet och om en situation uppstår när deras likviditet är begränsad så kan de få problem med att kunna betala kortfristiga skulder. Ett säkerhetslager kan däremot försäkra företagets leveransförmåga vid oväntade fördröjningar och vid en ökad efterfrågan på marknaden. Bageribolaget AB behöver därför göra en avvägning om de vill binda mer kapital och ha en

ökad säkerhet för leveransförmåga eller vara mer förberedd på att kunna betala kortfristiga skulder som kan uppstå, innan de gör ett beslut om att ha ett säkerhetslager eller inte i uppgift 2. Med säkerhetslagret binds 1 581 120 kr (6 156 000 kr- 4 574 880 kr) ytterligare. Eftersom kassaflödet i företaget kommer bli ansträngt efter investeringarna så är det mer fördelaktigt för dem att inte ha ett säkerhetslager som uppgift 1 stödjer, eftersom det då kan de bli svårt att hantera oförberedda kortfristiga skulder. Ett säkerhetslager kan därmed inte motiveras eftersom det blir en större kostnad per år och mer kapital binds. Genom att skapa en säker och bra arbetsmiljö med utbyggnationen så kan det leda till en ökad vinst även fast det kanske initialt blir en större kostnad. Eva kan därför ha rätt i att inte bara ta i beaktning aspekter av finansiell karaktär då man endast hade valt det billigaste alternativet utan att fundera på andra aspekter. En annan aspekt kan därmed också vara att tänka på ett hållbarhets- och miljöperspektiv vid genomförandet av ombyggnationen, då ett hållbart varumärke är idag viktigt för medvetna konsumenter. Detsamma gäller den geografiska placeringen på lagret som också är viktig att ha i beaktning inför byggnationen för att de lättare ska kunna administrera mjölet som ska till bageriet och spara på transport och personalkostnader.

Avslutning Avslutningsvis, efter att ha beräknat totala lagersärkostnader och kapitalbindning har vi kommit fram till att det är gynnsamt för Bageribolaget AB att investera i ett nytt lager. Däremot bör de investera i ett lager utan hänsyn till säkerhetslager då det blir en betydligt lägre kostnad per år. Vi vill också rekommendera Bageribolaget AB att ha några icke finansiella aspekter i åtanke innan nybygget, det vill säga arbetsmiljön på lagret, hållbarhets och miljöperspektiv och den geografiska positionen på det nya lagret. Med dessa rekommendationer ser vi att det kan bli en ljus framtid för Bageribolaget AB.

Källförteckning Andrén, M., Eriksson, T,. & Hansson, S. (2015) Finansiering, Stockholm: Liber AB Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan, Lunds universitet. (n.d.).Lektionskompendium 1 “Fakta” [pdf], Tillgänglig online via Canvas hemsida Lektionskompendium 1 - HT2021.pdf [Hämtad 25 Oktober 2021]...