Svenska-analys - Betyg: B PDF

Preview

Summary

Analys om könsroller i självbiografen “Mig äger ingen” ...

Description

Analys av självbiografen “Mig äger ingen” Skilsmässor är svåra och ofta är det barnet som kommer i kläm. Deras trygga värld rasar samman men i de flesta fallen har de turen att snabbt få en stabil tillvaro. Föräldrarna hittar nya partners och så småningom blir den nya situationen plötsligt positiv. Men alla har inte den turen. I självbiografen “Mig äger ingen” av Åsa Linderborg, utgiven 2007, skildrar hon temat; en tuff uppväxt där  föräldrarnas separation leder till kaos. Mamma Tanja lämnar familjen för en ny man och därmed ansvaret till hennes före detta man, Leif att uppfostra 4-åriga Åsa för att inte knäcka honom helt: “Jag tyckte så synd om pappa, att jag gav honom det finaste jag hade”. Åsa och Leif etablerar snabbt en “bundis-och bästisrelation”. De blir oskiljbara och han älskar henne mer än något annat på hela Jorden. Men inte långt efter föräldrarnas separation döljs inte längre pappans brister. Ett tydligt motiv framkommer, orolig barndom. Livet med fadern präglas av obalans och oreda. Det största problemområdet är missbruket av alkohol som är en opassande livsstil för ett barn. Dessutom brottas Leif med sin manlighet då han plötsligt behöver uppfostra Åsa själv. Det är en ovanlig familjekonstellation för honom eftersom att han växt upp i ett tradionellt hem där kvinnan tar hand om barnen. Leif har med tiden allt svårare att dölja bristerna vilket kommer att påverka Åsas hela uppväxt. Traditionella könsroller De sociala strukturerna i “Mig äger ingen” och filmen “Suffragetterna” har likheter. Filmens protagonist, Maud, levde i ett patriarkalt samhälle, där kvinnorna inte hade en egen talan utan representerades av deras män. Hon var ansedd enligt samhällets normer att ta hand om sitt barn och hemmet. Hennes make delade samhällets kvinnoförtryckande synsätt och uppträdde själv som normerna ville vilket bland annat inkluderade att vara tuff mot sin son  et patriarkala samhället samt fysiskt frånvarande. Lindeborg skildrar i sin bok samma motiv, d och den traditionella kvinnosynen. Hennes pappa Leif Andersson var, precis som Maud, uppvuxen i ett hem med kvinnoförtryckande strukturer och där männen inte var närvarande. Ansvaret för hemmet och barnen var tydligt asymmetriskt uppdelat. Det var endast Åsas farmor som stod i köket och tog hand om småttingarna. Hon fick inte heller delta i diskussioner som ansågs vara för komplicerade, exempelvis politik och aktuella samhällshändelser: När pappa och farfar pratade politik förväntades farmor vara tyst, annars fick hon höra att hon förstod sig bättre på kåldolmar än Stålverk 80 (s. 97).

Å andra sidan kommer Maud senare, till skillnad från Åsas farmor, att bryta normerna. En ögonöppnande händelse, stenkastning i protest mot ojämställdhet, successivt leder till att hon stöder feminismens kamp. Framförallt ansåg Maud att kvinnor skulle ha rätten att rösta och uttrycka sig. Det medförde en splittring av hennes traditionella familj och på det viset överskrider hon flera normer. Åsas farmor uttrycker aldrig något besvär inför protagonisten med sin position i hemmet. Däremot finns det en risk att hon vantrivdes med situationen som hemmafru då hon med största sannolikhet var medveten om kvinnors ökade rättigheter och möjligheter sedan hon växte upp: “Hon tillhörde den generation kvinnor som aldrig fick någon chans till utbildning..” (s. 17). I så fall fanns det troligtvis anledningar till varför hon aldrig frigjorde sig ur sin situation. En möjlig orsak hade kunnat vara rädsla för förändring och männens makt vilket kan tas stöd av i blockcitatet ovan.

Motstånd till patriarkatet Utöver den traditionella familjestrukturen skildrar Linderborgs en modern familjekonstellation som motsats. Det är Åsas mammas individuella bestämmande som har resulterat i ett familjemönster som bryter mot den rådande normen av kärnfamiljen. Det framkommer ett tydligt motiv, frigöring från en destruktiv situation. Tanja valde att skiljas från en ohållbar tillvaro, vilket för henne och hennes släkt alltid hade varit något självklart. När mamma lämnade oss upprepade hon bara vad kvinnor i generationer gjort när de känt att det var dags att bryta upp. När min mormor Vera träffade Julius och flyttade till Polen blev mamma och Nina kvar hos pappa Rune. På samma sätt hade Vera och hennes bror skiljts från sin mamma och tagits om hand av pappa Peter. Starka kvinnor. Starka män (s 60-61).

Dessutom bryter separationen mot mer än normen av kärnfamiljen. Ensamstående föräldrar är i de allra flesta fallen mamman. Att Åsa till största tiden lever med sin pappa är ytterligare en faktor som bryter mot moderna köns- och familjemönster. Vanligtvis såg skilsmässobarnen sin fader färre tillfällen än sin mamma men Åsa träffade endast sin mamma och Lars varannan helg. Jag kände ingen annan som bodde ensam med sin pappa. Det fanns många skilsmässobarn på gården, dagis, fritids och i skolan men alla bodde hos sin mamma. Många hade inte ens kontakt med sina pappor. Jag tyckte synd om dem. De beklagade mig. Sa att det var så konstigt med pappa och mig. Annorlunda på alla vis. – Har du ingen mamma? Är hon död? (s.63).

Åsas normbrytande uppväxt kan ha resulterat till varför hon själv bildade en otraditionell familj. Lindeborg föder två barn. Det första barnet får hon med sin man Per, som hon senare skiljer sig. Motivet upprepas; frigöring från en destruktiv situation. Hennes uppväxt i moderna familjemönster har troligtvis bidragit till varför hon anser att det nödvändigt att separera med Per. Åsa Linderborg träffade strax efter en ny man som hon sedan fick ett barn med....