Fentanyl - Betyg: G PDF

Preview

Summary

Fördjupningsarbete om fentanyl depotplåster. ...

Description

FÖRDJUPNINGSARBETE FORMULERINGSPRINCIPER FENTANYLPLÅSTER FÖR TRANSDERMAL ADMINISTRERING

SAMMANFATTNING Detta arbete omfattar fysikalkemiska egenskaperna för transdermal administrering av fentanyl i form av depotplåster. Detta läkemedel används vid kraftig smärta och underlättar för patienter som utvecklat tolerans mot opioid samt för patienter som inte kan använda sig utav oral administrering av opioider på grund av bl.a. sväljningssvårigheter eller illamående.

BAKGRUND Transdermala läkemedelsberedningar är avsedda för att verka genom huden där den aktiva substansen absorberas till blodet. Därmed tas läkemedlet inte upp via mag-tarmkanalen och inte heller genomgår första passage metabolismen i levern. Exempel på ett transdermalt preparat är depotplåster som har en fördröjd frisättning och tillför den aktiva substansen via de subkutana vävnaderna till det stora kretsloppet i ett kontinuerligt tempo efter applicering på huden [1]. Ett vanligt exempel på en sådan beredning är fentanylplåster som är en syntetisk opioid som används för behandling av kraftig smärta, och har ca 50–100 gånger starkare effekt än morfin. Frisättningen av transdermalt fentanyl till blodbanan är lämplig för behandling av tex opioid känsliga cancerrelaterade smärtor där syftet med läkemedelsprodukten är att patienter med nedsatt njurfunktion, ovilja att ta tabletter, kroniskt illamående, kräkningar eller sväljsvårigheter med fördel ska kunna använda sig av läkemedlet [2]. Fentanyl metaboliseras via CYP3A4 i levern till inaktiva metaboliten norfentanyl. Efter en 72-timmars applicering av depotplåstret är den beräknade genomsnittliga halveringstiden mellan 20–27 timmar, som är 2–3 gånger längre efter en intravenös administrering av läkemedlet eftersom fentanylplåster kontinuerligt absorberas från huden plåstret tagits bort. Denna typ av beredningsform är olämpligt för patienter med instabil smärtsituation eller smärttillstånd som kräver högre dos än 300 mikrogram fentanyl per timme samt patienter med hög hudtemperatur och svettningar som gör att absorptionen av fentanyl ökar och plåstret kan lossna från huden [3]. Syfte Syftet med läkemedelsprodukten är att patienter med exempelvis nedsatt njurfunktion, ovilja att ta tabletter, kroniskt illamående, kräkningar eller sväljsvårigheter med fördel ska kunna använda sig av läkemedlet.

RELEVANS

Strukturformel för fentanyl. C22H28N20 2

Utöver fentanyl så består dessa plåster även av en vidhäftningsyta av polykrylat, skyddsfilm av polypropenfilm samt ett frisättningsreglerande membran av polyetylentereftalatfilm (silikoniserad). De är paketerade i separata påsar som består av bl.a polyetylen med låg densitet samt Surlyn [4]. Den består alltså av ett lager som fungerar som ett skydd på plåstret och tas av vid användning, ett annat som gör att plåstret håller sig på sin plats, matrix som tillåter bra frisläpp av den aktiva substansen samt ett stabiliserande lager [5]. Molekylvikten för fentanyl är 336 Da samt har den ett log P värde på ca 4, som är logaritmen för fördelningskoffecienten mellan vatten och oktanol. Den har även hög lipofilicitet. De frisätter 25, 50, 75 respektive 100 mikrogram fentanyl per timme. Dessa värden är vanliga för läkemedelsadministrering av fentanyl då vikten brukar vara mindre än 500 Da, ett log P värde mellan 1–4 samt verka med en daglig dog runt 10 mg dagligen. Dock så motsvarar doseringen ca 0,6–2,4 mg dagligen och detta beror på att det är en väldigt stark opioid. Denna typ av transdermal administrering har som mål att föra vidare läkemedlet till systemiska cirkulationen [4][5].

DISKUSSION Det finns både praktiska fördelar och biverkningar med att använda sig av transdermala fentanylplåster. En av fördelarna att det är lämpligt att användas av patienter som har svårt för oral administrering av opioider och inte kan svälja tabletterna pga sväljsvårigheter eller illamående. En annan fördel är att distributionen hålls jämn i kroppen och att man inte behöver ta läkemedlet ofta utan normalt bara med 72 timmars mellanrum. Detta medför i sin tur också mindre risk för överdosering som kan leda till andningsdepression eller död eftersom fentanyl är en stark beroendeframkallande opioid. Den kontinuerliga absorptionen av fentanyl från huddepån efter att plåstret tagits bort gör att halveringstiden för fentanyl efter transdermal administrering är 2–3 gånger längre än efter intravenös administrering, vilket betyder att transdermala plåster har lägre varaktig effekt än intravenös. Denna typ av administrering av opioider rekommenderas även till patienter som uppvisat toleransutveckling för opioider. Å andra sidan finns även aspekter som bör tas i bruk vid användning av fentanylplåster. Exempelvis måste man ha kännedom om att fentanyl frisättningen ökar vid ökad kroppstemperatur, och kan vara olämplig som beredningsform eftersom absorptionen av den aktiva substansen ökar eller leda till utebliven effekt när plåstret lossnar när man svettas. Transdermal beredning av fentanyl är också olämpligt för patienter som inte känner smärta jämt eftersom frisättningen sker i ett kontinuerligt tempo och kan leda till biverkningar.

SLUTSATS-/ER (ELLER KONKLUSION-/ER) Utifrån informationen kring transdermala fentanylplåster kan det påstås att användningen av fentanylplåster har både praktiska och biverkningsmässiga fördelar för patienter med svårigheter för oral administrering av fentanyl. Eftersom läkemedlet är en stark opioid leder transdermala beredningar till mindre

3

risk för överdosering eftersom distributionen och absorptionen sker i jämn takt jämfört med andra beredningsformer.

4

REFERENSER 1. Anna Nilsson, (2017) Depotplåster. 2.

3. 4. 5.

6.

https://www.kil.se/globalassets/forvaltning/socialforvalt/ledningssystem/lak_depo tplaster.pdf PDF (20178-05-19) Stockholms läns läkemedelskommittè expertlråd för analgetika och reumatologiska sjukdomar, (2017) Smärtbehandling med transdermalt fentanyl. http://www.janusinfo.se/Behandling/Expertradsutlatanden/Analgetika-ochreumatologiska-sjukdomar/Smartbehandling-med-transdermalt-fentanyl/ HTML (2018-05-19) FASS, (2017) Fentanyl Activis. https://www.fass.se/LIF/product? userType=0&nplId=20060217000051&docType=6&scrollPosition=411.3333435 058594#pharmacodynamic HTML (2018-05-19) FASS, (2017) Fentanyl Activis. https://www.fass.se/LIF/product? userType=0&nplId=20060217000051&docType=6&scrollPosition=487#excipien t HTML (2018-05-21) Aulton E. M., (2017) Aultons Pharmaceutics- The Design and Manufacture of Medicines. London UK, BPharm PhD FAAPS FRPharmS Stephen Alexander, (2014) Transdermal Patches: history, development and pharmacology. https://bpspubs.onlinelibrary.wiley.com/doi/epdf/10.1111/bph.13059 PDF (201805-18)

5...