Tolkning av lagtext PDF

Preview

Summary

Tolkning av lagtext...

Description

Juridiskt grundår HT20

Lektion 2 - Tolkning av lagtext

Uppgift 1: a) (1962:700) är ett SFS nummer. Svensk Författningssamling är en kronologisk sammanställning (sorteringsnummer, serienummer) av Sveriges författningar, som utgörs av lagar och förordningar. Lagen infördes år 1962 och är 700:e författningen i samlingen. (2018:1744) i slutet av lagrummet visar att lagen är omornad- har ändrats, lagts till eller upphävts. En lag kan justeras. b) Paragrafen reglerar brottet hets mot folkgrupp. Paragraf (8) och lagrum (16:8) är samma sak. Rättsföljd. Grov hets mot folkgrupp och ringa hets mot folkgrupp. c) Begreppet rekvisit är byggstenarna i en rättsregel och anger vilka rättsfakta som krävs för att rättsregeln ska kunna tillämpas. Alltså, rekvisit är en slags checklista av förutsättningar som ska vara uppfyllda för att det ska inträda en viss konsekvens. OM (rekvisit) → SÅ (rättsföljd) Rekvisit i lagtexten: “Den som i ett uttalande eller i ett annat meddelande som sprids hotar eller uttrycker missaktning för en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck”. d) Vissa regler kräver att samtliga rekvisit är uppfyllda, medan det i andra fall kan finnas olika alternativ angivna i lagtexten varvid minst ett av dessa måste vara uppfyllt. När det räcker med att ett enda av samtliga rekvisit är uppfyllt, för att en rättsregel ska kunna tillämpas, kallas rekvisiten alternativa. När däremot samtliga rekvisit måste vara uppfyllda, kallas de för kumulativa (i detta fall spridas osv.). Alternativa rekvisit: Om X eller Y så… Allt behöver inte vara uppfyllt för att en rättsföljd ska inträffa. “Brott som med hänsyn till de omständigheter som föranlett eller eljest att anse som mindre grovt, dömes för dråp… Kumulativa rekvisit: Om X och Y så… “Den som berövar annan livet… → döms för mord”. “Den som” = en människa som “berövar en annan” dödar någon som inte är en själv “livet” den drabbade måste verkligen dö. I detta fall är de kumulativa rekvisiten de som nämnts ovan. “om meddelandet haft ett särskilt hotfullt eller kränkande innehåll och spritts till ett stort antal personer på ett sätt som varit ägnat att väcka betydande uppmärksamhet”. Hur förhåller sig rekvisiten med varandra? Vissa rekvisit måste vara uppfyllda, men alla måste inte vara uppfyllda. Antingen uttalande eller meddelande. Måste rekvisit = måste spridas och hota eller uttrycka missaktning för folkgrupp.

1

Juridiskt grundår HT20

Finns det skäl att kolla på om det handlar om grovt brott? Kolla på rekvisit för det grova brottet. e) Rättsföljden att man döms för hets mot folkgrupp. Påföljden/straffet är fängelse i högst två år eller om brottet är ringa, till böter. Är brottet grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Döms för hets mot folkgrupp. f) Vilka rekvisit är tydliga respektive otydliga, klara respektive oklara? Samma sak som objektiva/subjektiva rekvisit? “Annat meddelande” - otydligt. Kan vara sociala medier, brev, flaskpost osv. “Uttrycker missaktning” - otydligt, vad menar lagtexten med det? På vilket sätt, hur stor utsträckning? T.ex. en folkgrupp är smutsig (inte hotande men en missaktning). “En annan sådan grupp” - otydligt “Som sprids” - vad räknas, hur stort antal? Kan vara två personer. Det handlar om liten spridning. “För en folkgrupp eller annan sådan grupp” - otydligt, vad menas med en folkgrupp? “Med anspelning på ras” - otydligt. Just i sverige pratar vi inte mycket om raser. Amerikanska synsättet är att man tillhör en viss ras. “Trosbekännelse” - otydligt. Räknas sekter t.ex? Räknas avsaknad av trosbekännelse? Måste kolla kommentarer för att förstå detta. Detta kan man reda på genom praxis, kommentarer, förarbeten = rättskällor som hjälper oss att tolka och förstå. Uppgift 2: a) Sverige har fyra grundlagar: i) (RF) Regeringsformen (beskriver hur Sverige ska styras) ii) (SO) Successionsordningen (reglerar tronföljden i Sverige, där står det bl.a. att tronen ska ärvas) iii) (TF) Tryckfrihetsförordningen (ger var och en rätt att föra fram sina åsikter och att sprida dem i tryckta skrifter utan förhandscensur) iv) (YGL) Yttrandefrihetsgrundlagen (värnar om yttrandefriheten i andra medier än tryckta skrifter, som radio och tv) TF & YGL yttrandefrihet i media Lagstödet för att de är grundlagar finn i 1 kap. 3 § RF. “Regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen är rikets grundlagar”. b) Lag, förordning och föreskrift är olika typer av regler som ska följas. Skillnaden mellan dessa består bland annat i vem som får utfärda dem, d.v.s. vem som får skapa en viss regel. Lagar meddelas av riksdagen, förordningar meddelas av regeringen och andra myndigheter/kommuner kan meddela föreskrifter om riksdagen eller regeringen gett dem den uppgiften. → Författning är ett samlingsnamn för lagar och förordningar. Skillnaden är att det finns en hierarki, vissa står före andra. c) Det finns olika principer som kan hjälpa oss om det blir konflikt mellan olika lagar och på det sättet hjälpa oss att förstå vilken lag vi ska använda oss av.

2

Juridiskt grundår HT20

i)

Lex Superior (lat. lag av högre rang): Om en överordnad rättsregel i normhierarkin strider mot innehållet i en lägre, gäller naturligen den överordnade regeln. En förordning får t.ex. inte strida mot en lag. 1. Grundlagar 2. Lag 3. Förordning 4. Föreskrift

MEN denna princip gäller dock inte på alla områden. Detta är något man alltid måste se upp med- att alla allmänna principer och tolkningsregler har undantag. ii)

Lex specialis: Special lag går före och bryter allmän lag. En speciell och mer precis föreskrift tar över en mer allmän och generell. T.ex. socialvårdslagen är en allmän lag och trafikbrottslagen är en speciell lag (ett särområde som måste regleras och ha sina egna lagar).

iii)

Lex posterior: Innebär att en senare tillkommen lag tar över en äldre lag. (Ganska sällan stiftar man en lag som inte ligger i linje med en gammal lag.) Inte så ofta i Sverige.

Uppgift 3: a) Tolkningsmetoder: Hur rätten angrips i) Objektiv eller lexikalisk-grammatisk tolkning: innebär att störst vikt läggs vid själva lagtexten (texttrogen tolkning). Med detta menas att lagens ordalydelse och uppbyggnad undersöks för att förstå hur lagen ska tillämpas i praktiken. Man tar då hänsyn bara till själva lagtexten och försöker läsa ut av den om det går att tillämpa lagtexten på den aktuella frågan. = Man läser lagen ordagrant. Objektiv tolkning = Man utgår från ordalydelsen i normen. “Bara att titta på ordet hund”. Objektiv tolkning kräver tydligt och informativt språk. ii)

Subjektiv tolkning: innebär fokus på lagmotiven- förarbetarna. Syftet är att utreda och förstå hur lagstiftaren tänkt sig att lagen ska tillämpas.

iii)

Teleologisk tolkning eller ändamålstolkning: Utgår från lagens ordalydelse och försöker sedan fastställa lagregelns ändamål, syfte och funktion. Man tolkar lagen med utgångspunkt i de ändamål lagstiftningar har. I det arbetet är förarbetena en viktig källa, men man studerar också vilka effekter lagen får i typiska fall. Vad är syftet med bestämmelsen? Utgår från ändamålet med lagen. T.ex. allergi, vargar ger allergiska reaktioner också… Detta är den vanligaste tolkningsmetoden. Vad ligger bakom och vart vill man komma? Lagmotiv och förarbete. Olika sätt att fastställa syftet/ändamålet:

3

Juridiskt grundår HT20

● Objektivt- syftet står i lagtexten. ● Subjektivt- Om syftet inte framförs av lagen kan man vända sig till förarbetena för att ta reda på hur lagstiftaren resonerat kring dess ändamål. Skillnad på subjektiv tolkning och teleologisk tolkning? Subjektiv står det i förarbetena vad lagstiftaren menar. Teleologisk tolkning står det inte så tydligt, man får ha lite egen fantasi (“det måste vara såhär”). iv)

Konform tolkning: En rättsregel ska tolkas i enlighet med EU-rätten (den rättsordning som Europeiska unionen grundar sig på) eller annan rätt, ofta internationell (en svensk lag ska inte strida med en lag på internationell nivå). Lagen tolkas “i ljuset av” en annan bestämmelse. T.ex. kanske det finns en internationell konvention om att skydda alla människor från pälsdjur. Syftet är harmonisering. Att tolka rätten så att normkonflikt undviks (undvika konflikter mellan olika regler).

v)

Systematisk tolkning: Innebär att tolka lagens mening utifrån dess systematik (ordning). Ser till t.ex. lagens disposition, utgår från definitioner av vissa begrepp. Kräver att vi tittar på hela rätten som ett system och att vi utgår att rätten är koherent (en helhet som hänger ihop). T.ex. att vi kan förstå ordet hund som vi gör i andra delar av rättssystemet. Alltså, ett begrepp i en del av rätten bör ha samma innebörd i en annan del. Ska inte skiljas mellan brottsbalken och annan del t.ex.

Man ska alltid utgå från objektiv tolkning och sedan tillämpa de andra tolkningsmetoderna. Ibland är det glasklart, men ibland förstår man inte. Det beror på men om man inte förstår helt hållet så måste man gå till förarbetarna och då blir det en subjektiv tolkning osv. b) Tolkningsresultat, olika begreppspar: Definition av den slutsats som tolkningsmetoden leder till. i) Direkt tillämpning vs reduktionsslut: Direkt tillämpning man tolkar ordagrant, menar att hunden är förbjuden (ordagrand tolkning). Reduktionsslut (motsatt tillämpning, special fall) tolkar en bestämmelse i strid med det som är den objektivt tillämpliga betydelsen (vi går i strid med själva betydelse området för att man finner så goda skäl till att göra annorlunda). Vi vet att en hund är en hund och en hund är förbjuden på planet. Men vi tycker att det finns goda skäl att ändå släppa på en ledarhund. ii)

Extensivt slut vs restriktivt slut: Vid extensiv (bred, utvidgande) tolkning tolkas en rättsregel brett i förhållande till sin ordalydelse. Bestämmelsen tillämpas på alla tänkbara fall som anses ligga innanför dess språkliga betydelse. T.ex. varg är också förbjuden. Väljer att tillämpa regeln. En restriktiv (tillbakahållande, begränsande) tolkning å andra sidan innebär en

4

Juridiskt grundår HT20

snävare syn på samma regel. Bestämmelsen tillämpas då bara på de fall som utan någon tvekan hör hemma inom bestämmelsens språkliga lydelse. T.ex. vargen får komma på planet för att en varg är inte en hund. Regeln tillämpas inte. När det gäller undantag från en huvudregel, tolkas undantagsregler i allmänhet restriktivt. iii)

Analogislut vs e contrarioslut: Att en bestämmelse tillämpas analogt betyder att den anses gälla för en situation som inte uttryckligen regleras i bestämmelsen. Bestämmelsens “språkliga område” utvidgas alltså. T.ex. en varg är lik en hund och bör ses som en slags hund = förbjuden. Tillämpa på annan situation som inte står i lagen. En motsats till analogislutet är motsatsslutet/e contrarioslutet. Det betyder att man konstaterar att ett visst fall eller situation inte täcks av den aktuella bestämmelsen och då drar slutsatsen att de konsekvenser som bestämmelsen innebär inte inträder för just det fallet. T.ex. eftersom en varg inte är en hund så är den tillåten.

Uppgift 4: a) Påhittad rättsregel EX: Den som använder Facebook eller Instagram efter klockan 21 på kvällen och upprepar detta beteende efterföljande dygn får inte nyttja dessa sociala medier mer under innevarande kalenderår. Inget straffbud Förklaring: Om vi bortser från Sverige och våra rättigheter från grundlagarna så tänker jag mig ett fiktivt samhälle i framtiden där sociala medier har gått överstyr, där skulle en sådan här lag kunna göra sig gällande. Detta strider mot grundlagarna, man kan inte stride de. EX: Den som dagtid vistas utomhus utan att bära munskydd eller heltäckande ansiktsvisir och vistas på allmän plats åläggs utegångsförbud i en vecka. EX: Den som vid risk av halka eller snöfall och cyklar med blå cykel, döms för oaktsam cyklist. EX: Den som med uppsåt eller oaktsamhet kommer försent till eller uteblir från basgruppsmöte döms för basgruppsbrott till att bjuda på fikabröd nästkommande möte. b) Tolkning utifrån olika metoder Exempel 1: Objektiv tolkning: Straffas för användning av antingen facebook eller instagram efter kl. 21

5

Juridiskt grundår HT20

på kvällen och upprepar detta kvällen därpå. T.ex. är twitter inte samma sak som instagram eller facebook och man får därför använda Twitter. Subjektiv tolkning: Syftet är att minska användandet av sociala medier, i detta fall facebook eller instagram, men om du också använder Twitter efter kl. 21 på kvällen straffas du. Systematisk tolkning: Efter 21, vad räknas som kvällen? Slutar kvällen vid midnatt eller 2 på morgonen? Och då ska man hitta i lagboken hur man ser på kvällstid. Konform tolkning: Jämföra lagen med EU-rätten. Man kan inte straffas för det är en rättighet att göra som man själv vill och använda sociala medier när man vill. Exempel 2: Objektiv tolkning: Straffas för att man vistas på allmän plats utan munskydd eller heltäckande ansiktsvisir. Subjektiv tolkning: Syftet är att minska spridningen av viruset och om man håller handen på munnen vid allmän plats så straffas man inte. Systematisk tolkning: Vad räknas som dagtid? Vad räknas som allmän plats? Kolla in andra delar av lagboken för att se en tydligare definition av orden. Konform tolkning: Jämföra lagen med EU-rätten. Internationell restriktion som menar att bära något som täcker munnen hjälper astmatiker. En astmatiker borde inte straffas. -

Finns en grundlag som säger att man får röra sig fritt. Kapitel 2 § 8 - hänvisar till att man som svensk medborgare har rätt att röra sig inom riket.

6...