Den nya ekonomistyrningen PDF

Preview

Summary

“Sanningar” - från sant/falskt för resp. kapitel.Kap 4: Fasta/Rörliga kostnaderPåståenden Sant FalsktTotala rörliga kostnader beror på storleken på verksamhetsvolymen xTidsperspektivet är inte relevant att beakta vid klassificering av kostnader som rörliga och fasta.xTotala rörliga kostnader + Total...

Description

“Sanningar” - från sant/falskt för resp. kapitel. Kap 4: Fasta/Rörliga kostnader Påståenden Totala rörliga kostnader beror på storleken på verksamhetsvolymen

Sant

Falskt

x

Tidsperspektivet är inte relevant att beakta vid klassificering av kostnader som rörliga och fasta.

x

Totala rörliga kostnader + Totala fasta kostnader = Totala kostnader

x

Distinktionen mellan rörliga och fasta kostnader görs med avseende på kostnadernas känslighet för förändringar i verksamhetsvolymen

x

Den rörliga styckkostnaden sjunker med stigande verksamhetsvolym

x

Progressivt rörliga kostnader är kostnader vars totalsumma förändras i långsammare takt än förändringar i verksamhetsvolymen.

x

Linjär approximation är en metod för att “transformera” progressivt och degressivt rörliga kostnader till proportionellt rörliga kostnader

x

Den fasta styckkostnaden stiger med ökande verksamhetsvolym Det relevanta området är det verksamhetsvolymintervall inom vilket den faktiska verksamhetsvolymen kommer att ligga eller har legat under en period.

x x

En helt fast kostnad är helt fast under en tidsperiod oavsett vad som inträffar.

x

Den halvfasta styckkostnaden sjunker alltid med stigande verksamhetsvolym.

x

Reversibla halvfasta kostnader beskriver halvfasta kostnaders förlopp vid sjunkande verksamhetsvolym. Periodbeslutade kostnader är alltid helt fasta kostnader

x x

Kap 5: Resultatplanering: Påståenden

Sant

I resultatplanering fokuseras endast rörliga och fasta kostnader I totalanalysen är Rörliga kostnader + Fasta kostnader = Totala kostnader

Falskt x

x

Pris per styck * Volym - Rörlig kostnad per styck * Volym = Resultat

x

En höjning av försäljningspriset med 20% har samma effekt på resultatet som en sänkning av de rörliga kostnaderna med 20%.

x

I ansatsen med diagram för totalanalys visas på x-axeln kronor och på yaxeln något uttryck för verksamhetsvolym.

x

“Break even” är synonymt med den “kritiska punkten”

x

Säkerhetsmarginalen anger med hur stor säkerhet ett framräknat resultat stämmer.

x

Säkerhetsmarginalen kan uttryckas i såväl försäljning som i verksamhetsvolym.

x

I den kritiska punkten är Totala intäkter - Totala kostnader = 0

x

Om försäljningspriset på en tjänst höjs sjunker den kritiska volymen.

x

Om fasta kostnader stiger ökar den kritiska försäljningen.

x

En svaghet med resultatplanering är att endast en vara eller tjänst kan studeras åt gången. Ett vanligt antagande vid resultatplanering är att såld volym är lika med framställd volym

x x

Totala intäkter - Fasta kostnader = Täckningsbidrag.

x

Totalt täckningsbidrag / Totala intäkter = Täckningsgrad

x

Fasta kostnader / Täckningsgrad = Kritisk intäkt

x

Kap 6: Produktkalkylering Påstående

Sant

En produktkalkyl är en sammanställning av intäkter och/eller kostnader för ett visst kalkylobjekt i en viss kalkylsituation.

x

Produktkalkylering är den process i vilken produktkalkyler tas fram

x

Kalkylobjekt kan endast utgöras av fysiska varor, tex bilar och bananer Två vanliga kalkylsituationer är prissättning och beräkning av kundlönsamhet.

x x

Man kan upprätta en produktkalkyl och sedan använda den i varje kalkylsituation

x

En produktkalkyl är en modell av verkligheten.

x

En produktkalkyl ger en förenklad bild av verkligheten.

x

Ju mer utbyggd en kalkyl är, desto mer riktiga produktkostnader erhålls.

x

De kostnader som inkluderas i produktkalkyleringen skiljer sig ofta från de kostnader som återfinns i företags affärsredovisning.

x

Det är vanligast att diskutera skillnader mellan kalkylmässiga och bokföringsmässiga kostnader i tre dimensioner: urval, värdering och periodisering.

x

Kapitalkostnader motsvaras av företags kostnader för det kapital som lånats. Kalkylmässig avskrivning är en kapitalkostnad

Falskt

x x

Ett företags kalkylmässiga räntekostnad kan hämtas från företagets resultaträkning.

x

Man skiljer vanligen mellan förkalkyler, nukalkyler och efterkalkyler.

x

Kap 7: Självkostnadskalkylering Påstående

Sant

Falskt

Självkostnadskalkylering lämpar sig bäst i beslutssitautioner med kort tidshorisont.

x

Det heter självkostnadskalkylering för att man bestämmer kostnaden själv.

x

De två grundläggande metoderna för självkostnadskalkylering är periodkalkylering och orderkalkylering

x

Divisions-, normal-, och ekvivalentmetoden kan sorteras in under rubriken periodkalkylering.

x

I divisionsmetoden fås självkostnader per styck genom att man dividierar totalkostnaden för en tidsperiod med verksamhetsvolymen för samma tidsperiod.

x

Normalmetoden heter det för att metoden ger de mesta normala (“sanna”) produktkostnaderna

x

Variationer i sysselsättningen (kapacitetsutnyttjandet) är ett argument för normalmetoden.

x

Ekvivalenttal anger skillnader i resurskrav mellan kalkylobjekt

x

Kostnadsställen kan inte användas vid periodkalkylering

x

Över- och undertäckning av fasta kostnader kan uppkomma när ekvivalentmetoden används.

x

Självkostnaden utgörs av kalkylobjektets särkostnader plus fördelade samkostnader.

x

Direkta kostnader fördelas till kalkylobjekt

x

Omkostnader (indirekta kostnader) fördelas till kalkylobjekt

x

Påläggsmetoden kan sorteras in under rubriken orderkalkylering.

x

Orsak/verkan, nytta och bärkraft är tre kriterier för omkostnadsfördelning

x

En påläggssats beräknas principiellt enligt följande: Omkostnader / Fördelningsnyckel

x

Samma kalkylmall kan användas i alla företag.

x

Vid påläggskalkylering innebär fördelning av omkostnader med kostnadsställen vanligtvis mindre utbyggda kalkyler än då kostnadsställen inte används.

x

Pålägg kan beräknas vid följande verksamhetsvolymer: budgeterad, normal, praktisk, och faktisk volym

x

Kap 8: Aktivitetsbaserad kalkylering (ABC) Påstående

Sant

Falskt

ABC-kalkylen ger alltid mer rättvisande produktkostnader än påläggsmetoden

x

Med ABC-kalkylen produceras s k undantagsinformation

x

En aktivitet utgörs av en arbetsuppgift eller ett arbetsmoment

x

Aktivitetshierarkier byggs upp med utgångspunkt i hur kostnadskrävande företagets aktiviteter är.

x

Manuell bearbetning är ett exempel på en aktivitet på enhetsnivå.

x

En kostnadsdrivare används som en fördelningsnyckel vid fördelning av aktivitetskostnader till kalkylobjekt.

x

Kostnadsdrivare kan vara av fyra slag: transaktionsrelaterade, tidsrelaterad, intensitetsrelaterade och komplexitetsrelaterade.

x

Det förekommer inga direkta kostnader i ABC-kalkylen.

x

Faktisk aktivitetsvolym används vid beräkning av aktivitetssatser

x

Tillgänglig aktivitetskapacitet = Utnyttjad aktivitetskapacitet + Outnyttjad aktivitetskapacitet.

x

ABC-kalkylen är en resursutnyttjandemodell.

x

Tidsekvationer kan användas för att förenkla det praktiska kalkylarbetet.

x

Vid aktivitetsbaserad självkostnadskalkylering inkluderas företagets samtliga kostnader i kalkyleringen och fördelas ända ner på enhetsnivå.

x

Kap 9: Bidragskalkylering Påstående Bidragskalkylering utmärks av en ofullständig kostnadsfördelning

Sant

Falskt

x

Särintäkter - Samkostnader = Täckningsbidrag

x

Totalt täckningsbidrag - Samkostnader = Resultat

x

Företagets totala täckningsbidrag ska täcka samkostnaderna och ge vinst

x

Särkostnader är alltid rörliga kostnader

x

Samkostnader är alltid fasta kostnader

x

Det är alltid lönsamt på såväl kort som lång sikt att producera vid ett positivt täckningsbidrag.

x

Täckningsbidrag / Särintäkt =Täckningsgrad

x

Täckningsgraden anger hur många procent av särintäkten som täckningsbidraget utgör.

x

Två grundläggande metoder för bidragskalkylering är period- och orderkalkylering.

x

Man skiljer vanligen mellan två metoder för periodkalkylering, nämligen divisions- och normalmetoden. Vid divisionsmetoden gäller följande: Totala rörliga kostnader för en tidsperiod / Verksamhetsvolym = Rörlig särkostnad per styck

x x

Divisionsmetoden kan inte användas om fasta särkostnader förekommer

x

Divisionsmetoden med uppdelning på kostnadsställen kan användas för kostnadskontroll

x

Ekvivalentmetoden kan användas när kalkylobjekten inte orsakar kostnader i lika portioner

x

Verksamhetsvolym * Ekvivalenttal = Ekvivalentvolym

x

Ekvivalentmetoden kan inte användas med uppdelning på kostnadsställen.

x

Ekvivalentmetoden kan inte användas då fasta särkostnader förekommer.

x

Särintäkter - Rörliga särkostnader - Fasta särkostnader = Resultat

x

Bidragskalkylering kan inkludera fördelning av rörliga samkostnader

x

En bidragskalkyl med flera täckningsbidragsnivåer kallas stegkalkyl

x

I en stegkalkyl identifieras samkostnader på olika nivåer och beräknas täckningsbidrag på varje nivå

x x

En stegkalkyl har flera användningsområden än en enkel bidragskalkyl

x

Kap 10: Kalkyler för särskilda beslut Påstående

Sant

Beslut är framtidsinriktade och handlar om att göra val mellan handlingsalternativ.

x

Endast framtida intäkter och kostnader som skiljer sig åt mellan handlingsalternativ är beslutsrelevanta.

x

Ej återvinningsbara kostnader (“sunk costs”) och kostnader som inte skiljer sig åt mellan handlingsalternativ är aldrig beslutsrelevanta kostnader.

x

En särkostnad är en kostnad som tillkommer eller bortfaller för ett visst handlingsalternativ i en beslutssituation

x

Falskt

Fasta kostnader är aldrig beslutsrelevanta

x

Det finns alltid en alternativkostnad vid beslutsfattande

x

Alternativkostnaden utgör det överskott man förlorar vid den bästa alternativa användningen av en knapp resurs.

x

Särintäkter - Särkostnader - Alternativkostnader = Operationell vinst eller förlust

x

Produktkalkylen ska alltid avgöra vilket beslut som ska fattas.

x

Vid ledig kapacitet är beslutsregeln att acceptera då särintäkterna överstiger samkostnaderna

x

Det finns två sätt att beräkna vilket handlingsalternativ som är bäst ur kalkylsynpunkt vid beslut vid full kapacitet

x

Vid beslut om att köpa in eller producera själv jämförs särkostnaderna för att köpa in med särkostnaderna för att producera själv.

x

Ej återvinningsbara kostnader (“sunk costs”) är kostnader för redan anskaffade resurser som inte kan påverkas (falla bort) oavsett vilken beslutssituation företaget befinner sig i.

x

Alternativkostnader förekommer aldrig vid beslut om att köpa in eller producera själv. Vid beslut om nedläggning är de beslutsrelevanta kostnaderna de som faller bort om segmentet läggs ned, dvs segmentets särkostnader

x x

Särintäkter är aldrig beslutsrelevanta vid beslut om nedläggning Alternativkostnader kan förekomma vid beslut om nedläggning

x x

Kap 11: Budgetering Påstående

Sant

De tre typerna av huvudbudgetar kallas likviditetsbudget, resultatbudget och balanserad balansräkning

x

En budget visar vad man tror kommer att hända under nästkommande år

x

En budget kan innebära att olika medarbetare åtar sig ansvaret för att utföra olika aktiviteter i syfte att uppnå budgeterade värden.

x

En budget kan innefatta såväl finansiella som icke-finansiella aspekter

x

Strategisk planering benämns ibland administrativ planering

Falskt

x

Budgeteringen kan ofta ses som länken mellan den strategiska planeringen och den operativa planeringen.

x

Budgeten kan utgöra ett verktyg för att öka kommunikationen i ett företag

x

En likviditetsbudget är en plan för hur pengar ska anskaffas och användas under en viss tidsperiod.

x

I en resultatbudget anges planerade intäkter och kostnader för en viss tidsperiod

x

Av en budgeterad balansräkning framgår ett företags planerade tillgångar, eget kapital och skulder vid en viss tidpunkt.

x

Budgetering är det enda systemet för planering i företag.

x

Budgetering är ett av de nyaste inslagen inom ekonomistyrningsområdet.

x

Under senare tid har tekniska aspekter, dvs upprättande av budgetar, fått större utrymme/vikt

x

Budgeteringen kan ha icke avsedda funktioner/roller, tex letgitimering, och ske slentiranmässigt, dvs “av gammal vana”

x

Kap 12: Budgeteringens grunder Påstående

Sant

I de flesta företag upprättas flera budgetar för verksamheten

x

Det finns tre slag av huvudbudgetar: resultatbudgeten, likviditetsbudgeten och balanserad balansräkning

x

Projektbudgetar är planer för de olika projekt som bedrivs i verksamheten

x

Resultatbudgeten benämns ofta kassaflödesbudget

x

Genomsnittliga kundfordringar kan beräknas som ((Nettoomsättning*Andel kreditförsäljning)/360 dagar)*Lämnad kredittid i dagar.

x

Genomsnittliga leverantörsskulder kan beräknas som: ((Inköp/360 dagar)* Erhållen genomsnittlig kredittid i dagar

x

Utbetalningar för inköp kan beräknas som: Inköp under perioden - Leverantörsskulder vid periodens början +Leverantörsskulder vid periodens slut

x

Det finns två huvudtyper av delbudgetar: avdelningsbudget och funktionsbudget.

x

I handelsföretag är inköpsbudget och lagerbudget exempel på viktiga delbudgetar

x

Icke-finansiella budgetar används främst för operativ planering

x

Huvudbudgetar bygger ofta på delbudgetar

x

Försäljnings-, personal- och inköpsbudget är exempel på delbudgetar

x

En likviditetsbudget kan även benämnas tillgångsbudget Likvida medel vid periodens början + Inbetalningar - Utbetalningar = Likvida medel vid periodens slut

x x

Periodiseringar förekommer inte i samband med upprättande av resultatbudgetar

x

Momsposter förekommer i likviditetsbudgeten och i den budgeterade balansräkningen.

x

Resultat- och likviditetsbudgeten avser perioder, medan den budgeterade balansräkningen avser en viss tidpunkt

x

Budgetar behöver i stort sett aldriga anpassas efter företagets särart

Falskt

x

Kap 13: Budgeteringens grunder Påstående Budgeteringen pågår i fyra faser: Budgetuppställande, budgetanvändning, budgetuppföljning och budgetanalys

Sant

Falskt

x

Involverade i budgetuppställandet är ledningen, controller och chefer på olika nivåer. Övriga medarbetare har ingen delaktighet i uppställandet.

x

Uppbyggnadsmetoden används för att bygga upp medarbetarnas självförtroende inför det svåra budgetarbetet

x

Nedbrytningsmetoden används för att bryta ner verksamhetens medarbetare.

x

Den iterativa metoden innebär att man upprättar budgetar om och om igen, i stort sett utan uppehåll året runt.

x

Ett seriekopplat beroende innebär att enheterna är kopplade till varandra som ett flöde

x

Ett syfte med budgetuppföljningen är att ställa medarbetare till ansvar för avvikelser.

x

Vid analys av budgetavvikelser uppgår alltid summan av positiva avvikelser till samma belopp som summan av negativa avvikelser Rörlig budget innebär att budgeterna förändras beroende på hur faktisk verksamhetsvolym utfaller.

x x

Flexibel budget innebär att den kan användas på vilket företag som helst.

x

Reviderade budgetar är sådana som revisorerna har godkänt.

x

Rullande budgetar innebär att man budgeterar “hela tiden”, för en period längre fram i tiden. Budgetsimulering innebär att man låtsas att man budgeterar

x x

Kap 14: Budgetering under utveckling Påstående Nollbasbudgetering innebär att man förutsättningslöst ställer frågor om vad som behövs för att nå verksamhetens målsättningar

Sant

Falskt

x

Ett beslutspaket är en samling beslut som avgränsas från andra beslut av mer taktisk art

x

Ändamålsbudgetering innebär att det är budgetering som fyller ett viktigt syfte, ett ändamål

x

Programbudgetering är en variant av ändamålsbudgetering

x

I aktivitetsbudgetering beskrivs företaget som en uppsättning aktiviteter

x

Verksamhetsplaner och affärsplaner kan i många fall utgöra alternativ till budgetering

x

Balanserade styrkort ersätter i stor utsträckning budgetar

x

Nollbasbudgetering innebär att man eftersträvar ett nollresultat för företaget

x

Vid ändamålsbudgetering är dimensionerna resursslag, ansvar och ändamål centrala.

x

Programbudgetering förekommer i störst utsträckning i börsbolag

x

Aktivitetsbudgetering måste kombineras med aktivitetsbaserad kalkylering (ABC-metoden).

x

Budgetlöst företagande förknippas oftast med Handelsbanken

x

Budgetlöst företagande har fått stor spridning i praktiken.

x

Kap 15: Intern redovisning Påstående Den externa redovisningen benämns i lagar för affärsredovisning

Sant x

Hur den interna redovisningen utformas finns reglerat i Årsredovisningslagen Den interna redovisningen är frivillig

x x

Den interna redovisningen skiljer sig från den externa...