Effekten av verbal och icke verbal kommunikation PDF

Preview

Summary

Tentamens uppgift...

Description

Effekten av verbal och icke-verbal kommunikation i lärandet

Människan har använder sig utav två kommunikationssätt, varav den ena är verbal och den andra icke-verbal. Människan använder sig av kroppsspråk vid icke-verbal kommunikation (Nilsson & Waldemarson, 2016). Utifrån den data insamling som finns har jag insett att de två nämnda kommunikationsformerna har en markant påverkan på lärandet. Jag anser att båda kommunikationsformerna bör användas under läroprocesser för att lärandemålet ska uppnås. Utgår vi från ett av mästarlärans huvudaspekter, bevisas mitt ställningstagande. I praxisgemenskap, deltar lärlingen först i ytterzonen (Nielsen & Kvale, 2003), där observationen sker icke-verbalt. Jag konstaterade även att den verbala kommunikationen också behövs i samband med lärande, och kan bevisa det genom att utgå från Tanggaard (2003) där det berättas det om gesällen Morten som har svårigheter att laga ett oscilloskop, och uttrycker sig först icke-verbalt genom att stöna frustrerat och får sedan vägledning av en mer erfaren kollega samt en gesäll genom verbal kommunikation. Utgår vi utifrån de två restrerande lärandeformer, kan även jag utgå utifrån att miljön är en organiserad verksamhet. I detta scenario är jag på verksamhetsförlagt utbildning där jag får skugga en sjuksköterska på verksamheten som endast använder sig utav ett icke-verbalt språk. Enligt Gustavsson (2002) tenderar människan att använda sig utav tyst kunskap för att hon inte har ord för det som hon gör. Som i detta fall hade sjuksköterskan utfört arbetet med hjälp av sina rutiner och sitt kroppsspråk men inte ett verbalt språk. Konsekvenserna utav detta hade varit att min handledare använt sig utav synliga budskap vars innebörd är att människor observerar den andres rörelsemönster eller kroppsspråk (Nilsson & Waldemarson, 2016). Vilket för oss vidare till hur jag tolkar det icke-verbala språket. I Nilsson & Waldermarson (2016) framförs det olika utgångspunkter på hur de ickeverbala budskapen tolkas. En av utgångspunkterna beskriver hur budskapen tolkas utifrån mottagarens perspektiv, som i detta fall är studenten, och vad hon eller han uppfattar som ett budskap. Det vill säga att sändaren som i detta fall är sjuksköterskan kan oavsiktligt exempelvis klia sig på örat vilket jag kan tolka som ambivalens. Detta budskap var kanske omedvetet signalerat vilket för oss vidare till utgångspunkten som fokuserar på sändarperspektivet. Den beskrivs på så sätt att sändaren vid användning av det icke-verbala språket blir begränsad eftersom det är svårt att avdöma vilka budskap som är avsiktliga eller oavsiktliga (Nilsson & Waldermarson, 2016). För att undvika missförstånd under läroprocessen bör de två kommunikationsformer användas, men de har olika relevans beroende på situation...