Fallrapport Organisering av Kungliga Dramatiska teatern PDF

Preview

Summary

Fallrapport Organisering av Kungliga Dramatiska teatern...

Description

Fallrapport 1: basgrupp E3 Andreas Lindoff, Jenny Lehtipalo, Zara Simonsson Baum, Jonathan Stenberg

Kungliga Dramatiska teatern (Dramaten) 1. Inledning 1788 var året som Den kungliga svenska Dramaten (här med benämnd Dramaten) grundades av Gustav III (Dramaten hållbarhetsredovisning, 2016). Dramaten, som den kallas i folkmun är också Sveriges Nationalscen (Dramaten, 2016). Dramaten ägs och finansieras numera av staten. Regeringens har skapat riktlinjer för Dramaten via kulturdepartementet och fokuset för år 2020 är bland annat att Dramaten ska bevara det svenska språket och kulturarvet (Kulturdepartementet Regeringbeslut, 2019). De ska även bibehålla en verksamhet som är tillgänglig för alla i Sverige (Kulturdepartementet, Regeringsbeslut, 2019). Dramaten är också ett aktiebolag som icke är vinstdrivande, de väljer istället att låta vinsterna investeras tillbaka in till verksamheten för att på så sätt utvecklas (Dramaten, 2016). Verksamheten har stort fokus inrikes, mestadels i Stockholm där teatern är lokaliserad, men då teater är ett välkänt artistisk forum i hela världen blir gästspelningar på andra platser i världen aktuella i marknadsföringssyfte. Enligt Dramatens årsredovisning för räkenskapsåret 2019 omsätter Dramaten 304,2 mkr varav en stor del av omsättningen var finansierad av statliga bidrag. (Dramaten, 2020).

2. Arbetsdelning Den kungliga Dramaten är en organisation vars tjänster är uppdelade i varierande enheter på arbetsplatsen. Arbetsdelningen är här till för att ge de med specialiserade kunskaper möjlighet att arbeta med och utveckla det som de är bra på, Dramaten är alltså uppdelat på en interorganisatorisk nivå (Forssell & Ivarsson Westerberg, 2007, s.80). Fördelarna med detta är att, liknande taylorismen, att arbetarna blir mer effektiva på sin specifika del i företaget (Littler, C. 1978). Arbetsdelning har legat i vår natur sedan långt tillbaka, med Taylors Scientific management som ett tydligt bevis på att arbetsdelning kan effektivisera arbetet på fördelaktiga sätt. Arbetsdelning kan resultera i höjda löner och kortare arbetstider, precis som det blev för Taylor (Holmblad Brunsson, 2002, s.50). År 2019 hade Dramaten totalt 501 anställda, varav 225 tillsvidareanställda och 276 årsverken

(Dramaten hållbarhetsredovisning, 2019). Dramatens organisationsstruktur består av en vertikal maktförhållande dvs en hierarkisk ordning som innebär  att det finns olika maktnivåer i organisationen (Holmblad Brunsson, 2002, s.51). Anställda som befinner sig högt upp i organisationsstrukturens nivå har mer makt än de anställda som befinner sig lågt ner i organisationsstrukturens nivå (Forssell & Ivarsson Westerberg, 2007, s.29). I Dramatens organisationsstruktur befinner sig styrelsen högst upp, vilket innebär att de sitter på den största delen av makten i organisationen. Styrelsen består av åtta ledamöter som blir utvalda vid bolagsstämman. Därefter kommer VD och teaterchef tillsammans ansvara för helheten på Dramaten. VD och teaterchefen har olika ansvarsområden, VD:n ansvarar för framväxten och den regelbundna förvaltning utifrån styrelsens policy. Teaterchefens främsta ansvarsområde är att driva och utveckla den konstnärliga verksamheten framåt (Dramaten hållbarhetsredovisning, 2019). Arbetsdelning och samordning är två viktiga delar i organisering, oavsett om verksamheten är i mer eller mindre fast i formen är dessa två delar grunden i all organisering för att öka effektiviteten på bästa sätt (Forssell & Ivarsson Westerberg, 2007, s.39). Alla anställda på Dramaten är indelade i tre övergripande avdelningar som består av konstnärlig, teknisk och administrativ. Enligt Dramatens organisationsstruktur är organisationen sedan uppdelade i åtta enheter och därefter i olika avdelningar. 1. HR/personal - Två  avdelningar som består av handläggare och företagshälsovård. 2. Admin - Samverkar med ekonomienheten och består av två avdelningar, fastighet/reception och IT. 3. Ekonomi - Samverkar med Admin enheten och består av en löneavdelning. 4. Kommunikation - Fyra avdelningar som består av marknad/PR, försäljning, press och publikvärdar. 5. Dramaturgiat - Två avdelningar som består av dramaturger och arkiv/bibliotek. 6. Konstnärlig produktion - Fem avdelningar som består av producenter, ensemble, sufflöser, inspicienter, planering. Denna enhet har även hand om konstnärliga team, unga Dramaten. 7. Teknik - Tre  avdelningar som består av stora scen, lilla scen och utveckling. 8. Tillverkningsteknik (vakant) - Denna enhet är vakant eftersom tjänsterna endast är tillfälliga beroende på teaters innehåll och behov. Enheten består av sju avdelningar,

kostym, påklädare, mask, verkstad, snickeri, måleri och tapetseri. (Dramaten hållbarhetsredovisning, 2019) Dramatens artister och konstnärer är specialister som genomför högt kvalificerade arbeten. Samtidigt har Dramaten även arbeten med en lägre kvalifikationsgrad så som ex. publikvärdar (Dramaten hållbarhetsredovisning, 2019) (Forssell & Ivarsson Westerberg, 2007, s. 46). Malin Forkman arbetar som marknads och kommunikationsansvarig berättar i en intervju om spetskompetensen som finns inom företaget (Forkman, 2020). De medlemmar som befinner sig uppe i ledningsgruppen besitter högt kvalificerade kunskaper kring deras respektive område. Här har de flesta högskoleutbildningar, bland annat från ekonomi eller juridik, eller en lång rad av tidigare arbetserfarenhet som är väsentlig för deras administrativa roll i organisationen (Dramaten Bolagsstyrning, u.å) (Forssell & Ivarsson Westerberg, 2007, s.84). Dramatens uppgifter organiseras annorlunda beroende på vad det är för uppgift, man använder sig alltså av olika typer av teknologier som baseras på vad det är som skall göras (Forssell & Ivarsson Westerberg, 2007, s.84-85). Teknologierna som dominerar denna organisation är seriekopplad och intensiv teknologi. Att måla scenen, sminka aktörerna inför de föreställningarna som skall framföras utgörs av de som jobbar bakom scenen. Dessa är inte en följd som kopplas till varandra på samma sätt som det krävs inom seriekopplad teknologi, utan det blir mer likt intensiv teknologi i den mån att olika specialiteter sätts samman för att lösa ett gemensamt problem (förberedelserna inför föreställningar). I och med att Dramaten genomför en mängd nya föreställningar varje år är det ytterligare bevis för att just arbetet bakom scenen är intensiv teknologi, då arbetet och utmaningarna inte är konsekventa utan skiljer sig åt gång på gång (Forssell & Ivarsson Westerberg, 2007, s.86). Däremot när föreställningarna utspelar sig krävs det en seriekopplad teknologi, då är det kritiskt att arbetet utförs på rätt tidpunkt samt att det sker på ett konsekvent sätt (Forssell & Ivarsson Westerberg, 2007, s.84-85), detta då föreställningen skall innehålla så pass få misstag som möjligt. 3. Styrning och samordning Den Kungliga Dramatiska teatern är ett aktiebolag vars styrningen sker genom en gemensam samordning i form av ett styrelsesammanträde, därefter beslutar staten som också är huvudman om bidrag som ska tillfalla Dramaten. Styrelsen är Dramatens högsta styrande

organ och ansvarar för organisationen. Den enda aktieägaren i bolaget är staten som presenteras på årsstämman i form av en särskilt förordnad person. Staten har också närvarorätt på årsstämman enligt Dramatens bolagsordning och således sker årsstämman på en inter organisationsnivå (Dramaten, Årsredovisning, 2017) (Forssell & Ivarsson Westerberg, 2007, s. 80, 93). Staten grundar sitt beslut till följd av årsstämman om bidrag med ett regeringsbeslut med riktlinjer för de finansiella bidragen (Kulturdepartementet, Regeringsbeslut, 2019). Organisationer kan använda sig av olika former av samordning beroende på vilken säkerhetsgrad som råder i organisationen. I Forssell & Ivarsson Westerbergs bok “Organisation från grunden ” benämns detta som ”i-förväg-samordning”, omedelbar samordning och gemensam samordning. Dramaten använder sig av ett flertal samordningsformer. Bland annat genom gemensam samordning och omedelbar samordning. Gemensam samordning innebär att samtliga personer inom verksamheten försöker samordna tillsammans. Det gör Dramaten exempelvis med möten där de diskuterar och samtalar för att förbättra verksamheten. Det framgår i hållbarhetsrapporten från 2017 att möten med chefer och medarbetare arrangeras för att definiera vad det innebär att vara chef och medarbetare på Dramaten samt hur man når de målen som organisationen strävar efter (Dramaten, 2017). Den omedelbara samordningen används i form av direkt ledarskap. Direkt ledarskap är när någon bestämmer vad de andra ska göra (Forssell & Westerberg, 2007 s. 61). I Dramatens fall gäller det exempelvis när regissören bestämmer hur en viss scen ska gå till. ”I-förväg-samordning” innebär att organisationen på förhand samordnar regleringar, utbildningar och sätter upp mål (Forssell & Ivarsson Westerberg, 2007, s. 62-63). Ett exempel på det är att Dramaten införde en handlingsplan mot sexuella trakasserier efter skandalerna gällande “Me too”. Målet  var att Dramaten ska ta tag i oacceptabelt beteende på arbetsplatsen (målsättning), utbildning med cheferna gällande vad som avser trakasserier och kränkningar (inlärning) samt ändring av policyn och riktlinjer som angår sexuella trakasserier (reglering) (Dramaten, 2017). Däremot finns det ett antal uttalanden från teaterförbundets lokalavdelning att samordningen inte fungerar på Dramaten. Det finns brister i organisationen, exempelvis att det råder en viss tystnadskultur på teatern samt att högt uppsatta personer inom organisationen varit med och skapat en dålig arbetsmiljö. Detta var en av anledningarna till att den dåvarande VD Eirik Stubø fick avgå (Arbetarskydd, 2019).

I Dramatens hållbarhetsredovisning från 2016 presenterar organisationen en reglering över sitt hållbarhetsarbete, hur de samordnar och styr det och vem som hålls ansvarig för de olika delarna i hållbarhetsarbetet. Styrelsen har det yttersta ansvaret gällande hållbarhetsarbetet och emellertid har ansvaret över olika delområden decentraliserats genom delegering ner i hierarkin bland annat till personalchefen (Dramaten, hållbarhetsredovisning, 2016).

4. Avslutning Sammanfattningsvis fick vi en övergripande bild av Dramatens komplexa upplägg och dess specialiserade enheter samt hur olika organisationer och enheter samverkar. Hur staten som huvudman har en stor påverkan på Dramaten genom sitt ägarskap och kontroll över stora delar av Dramatens finansiella flöden. En annan central del i analysen vi uppmärksammade var organisationens decentralisering på grund av organisationens storlek, således ett helikopterperspektiv av hur Dramaten effektiviserar sin verksamhet. Dramatens upplägg av en seriekopplad samordning av intensiva teknologier för att utföra organisationens projekt är ett tydligt exempel på hur Dramaten styr och organiserar sig samt hur Dramaten tillämpar olika former av samordning för för att verkställa organisationens syfte och hållbarhetsvisioner. Även perspektiv om hur Dramaten som en stor fast organisation också har interna problem med tanke på Dramatens inblandning i “#metoo”-rörelsen hur ett styrproblem kan ge sig till känna och hur organisationens styrelse och staten agerar mot hur de följer upp detta med utvidgad kontroll.

Källförteckning Dramatens (u.å) Bolagsstyrnin g https://www.dramaten.se/om-dramaten/bolagsstyrning/  (Hämtad 2021-02-01) Dramaten. (2019). Dramatens hållbarhetsredovisning 2019 . https://www.dramaten.se/globalassets/om-dramaten/bolagsstyrning/hallbarhetsredovisning/d ramatens_hallbarhetsredovisning_2019.pdf  (Hämtad 21-01-29) Dramaten. (2017). Dramatens hållbarhetsredovisning 2017. https://www.dramaten.se/globalassets/om-dramaten/dokument/2018/kdt-hallbarhetsredovisni ng-1804.pdf (Hämtad 21-02-01) Dramaten. (2017). Dramatens  Årsredovisning 2017. https://www.dramaten.se/globalassets/om-dramaten/dokument/2018/kdt-arsredovisning-2017 -3.pdf, (Hämtad 2021-01-29) Dramaten. (2016). Dramatens hållbarhetsredovisning 2016. https://www.dramaten.se/globalassets/om-dramaten/dokument/hallbarhetsredovisning_kdt_2 016.pdf (Hämtad 21-01-29) Forkman, M. Marknads- och kommunikationschef Dramaten. 2020. Intervju Dramaten med Malin Forkman . [Video] https://uppsala.instructuremedia.com/embed/d745d3f8-51b1-4e56-96af-137e0c35904d. Intervju av Jukka Hohenthal den 14 augusti 2020 Forssell. A; Ivarsson Westerberg, A. 2007. Organisation från grunden . 1. uppl. Malmö: Liber. Gunnars, Lena.  (2019) Arbetarskydd. Fackklubben På Dramaten rasar mot ledningen. 03-27 https://www.arbetarskydd.se/nyhetsarkiv/fackklubben-pa-dramaten-rasar-mot-ledningen-695 3083 (Hämtad 21-02-01) Holmblad Brunsson. K. (2002) Organisationer. Lund: Studentlitteratur

Kulturdepartementet, 2019, Regeringsbeslut , https://www.dramaten.se/globalassets/om-dramaten/bolagsstyrning/planer-och-riktlinjer/reger ingens-riktlinjer-for-2020.pdf . (Hämtad 2021-01-29) Littler, C. (1978). Understanding Taylorism. The British Journal of Sociology,  29(2), 185-202. doi:10.2307/589888...