Fem världsreligioner i korta drag - Kompendium PDF

Preview

Summary

Download Fem världsreligioner i korta drag - Kompendium PDF

Description

Fem världsreligioner i korta drag Vi har fem världsreligioner i världen idag. Det finns många fler religioner egentligen och även inom de fem stora finns det skillnader som gör att de nästan skulle kunna räknas som egna religioner fastän de inte gör det. De fem världsreligionerna är: Hinduismen: som är den äldsta och har ca en miljard utövare, men spridningen är relativt liten. Den finns nästan uteslutande i Indien. En av två kretsloppsreligioner, reinkarnation centralt.

Buddhismen: är bildad ur hinduismen, Buddha som var hindu grundade en ny filosofi som fick spridning och många efterföljare. Numer räknas Buddhismen som en egen religionsfilosofi. Den andra kretsloppsreligionen. Judendomen: är den äldsta av tre Abrahamitiska religionerna. Judendomen har inte så många utövare idag men judarna är spridda över hela världen. Judarna har egentligen ända sedan romarna gjorde kristendom till statsreligion blivit förföljda och misstänkliggjorda. Anti-semitismen fick ett hårresande kapitel i 1930- och 1940 talens Nazityskland. Men även i Stalins Sovjetunionen skedde utrotningsförsök av judar samt att i de flesta andra länder i Europa har judar behandlats som icke-medborgare under perioder i historien. Idag bor de flesta judar i USA därefter Ryssland och 1948 fick judarna en egen stat av FN, Israel. Kristendomen: Jesus sägs grundat Kristendomen men Jesus var jude men hade en ny livssyn och delvis nytt budskap gentemot traditionell judendom. Hans efterföljande kallades kristna eftersom Jesus kom att kallas Kristus (Guds son). De första kristna förföljdes men ca 380 gjordes kristendomen till romersk statsreligion och idag är det här den största religionen i världen, både till antal utövare och i spridning. Kristendomen är den andra Abrahamitiska religionen. Kristendomen är indelad i tre huvudsakliga traditioner, ortodox (ursprunglig), katosk (allmän) och protestantisk (utbrytning av katolisicm).

Islam: den tredje religion som härstammar ur Abraham och hans folk. Abrahams förstfödde son Ismael (moder var tjänstekvinnan Hagar) var den förste i den gren som sedan skulle bli Islam. Här är Muhammed grundare och religionen är den yngsta av världsreligionerna. Skillnaderna i de Abrahamitiska religionerna är i grunden väldigt små. Islam är den av världsreligionerna som idag växer mest, både till antalet utövare och geografisk spridning. Precis som i de andra två Abrahamitiska religionerna finns flera tolkningar av Islam, sunni (kalifernas traditioner), shia (Ali Husseins tolkning av Koranen), modernistisk eller fundamentalistisk.

Grunderna för religionerna Kretsloppsreligionerna Hinduismen och Buddhismen har stora likheter i det att de båda tror på reinkarnation, återfödelse. Båda religionerna går ut på att leva sitt liv på ett så bra sätt att man slipper återfödas till ett nytt liv. Båda religionerna hyllar på olika sätt fred, icke våld och harmoni samt allt levandes kretslopp, samsara. Här stannar likheterna. Hinduerna har tusentals gudar och tror på att man kan göra “karriär” genom flera liv för att slippa återfödelsen. Det vanligaste är att hindun gör goda gärningar (karma) av olika slag för att tillslut nå frälsning (Moksha). Hinduismen har en samhällsstege (kastsystem) som värderar människan hur nära frälsning man är. Djur kan också ingå i den här stegen, t ex är kon, elefanten, apan och t o m råttan högre stående än vissa människor. Kastsystemet är förbjudet i lag i Indien idag men lever ändå kvar i hög grad genom kultur. Hinduismen är en religion som har flera vägar (marga) och kan tolkas på många sätt. Handlingens väg, vishetens väg, trons väg samt jainism (icke våldets väg). Hinduernas skrifter är väldigt gamla men det finns modernare varianter, dit räknas Baghavadgihta som är Krishnarörelsens främsta skrift. Buddhismen har ingen  Gud och tror att man bara har ett liv på sig att nå frälsning (att inte återfödas utan hamna i Nirvana). Lyckas man inte nå Nirvana under ett liv, börjar man om från noll i sitt nästa. Buddhisten ser själva livet som ett lidande (det beskrivs av Buddha som tre eldar som brinner i oss). Lidandet består av girighet, hat och okunskap (“tre eldarna”= livstörst) som det gäller att frigöra sig ifrån (släcka eldarna, livstörsten). Frigörelsen sker genom att gå den gyllene medelvägen, följa åtta ekrars hjul (åttafaldiga vägen) och komma till insikt eller upplysning om det rätta (Buddha betyder upplyst). Insikten får man genom meditation kring åtta ekrars hjul.

De tre abrahamitiska religionerna eller systerreligionerna är i grunden väldigt lika. Alla tre utgår från den i första Moseboken omskrivne Abraham. Systerreligionerna tror på ett ordnat samhälle och ett uppoffrande liv, lojalitet och att lydnad är viktigt. Lever man rätt väntar en evig tillvaro i paradiset efter döden. Paradiset är ett liv nära Gud och har olika namn t ex Himlen, Himmelriket eller just Paradiset osv… Guden är densamme även om judarna talar om Jahve, kristna Gud och Islam Allah. Judarna tror inte på att Jesus var Guds son och tror inte att en dyrkan på honom leder till ett paradis. Kristna menar att Jesus var Guds son och hans ord är vägen till paradiset. Jesus kompletterade den judiska tron menar kristna. Kristna betonar denna skillnad med att betrakta Gud som treenig. Fadern, Sonen och den Helige Anden, en Gud i tre skepnader. Muslimerna erkänner Jesus som en klok man (profet) men menar att Muhammed har den senaste uppdateringen från Gud och den nedtecknades av Muhammed i Koranen. Synen på Jesus är i huvudsak det enda som skiljer dessa tre åt i tro, resten är kultur eller politik.

Den gyllene regeln sammanfattar alla religioner: Alla religioner strävar efter att utbilda en god människa, den gyllene regeln sammanfattar allas strävan: “Så du själv vill bli bemött ska du bemöta andra”. Denna regel finns formulerad i alla världsreligioner fast med lite olika ord. Det som är spännande tycker jag är att de likheterna fanns långt innan vi kände till alla religioners existens. Enkel formulering men uppenbarligen svår att följa?

Samhället och religionen I historisk tid har religionerna varit viktiga av flera anledningar. Att på något sätt ordna vardagen med regler (olika levnadsregler/livsmål), kanske få förklaringar till omvärlden (hur den ser ut och fungerar), förklara människors olika beteenden (känslor t ex) och att trösta samt ge styrka i svåra stunder. Ändå kan man nog säga att religioner i sin strävan att göra gott faktiskt inte enbart lyckats med det. Kanske har de varit en del av att kontrollera människor samt fördjupa konflikter, spätt på avundsjuka och till och med varit fördömande mot människor. Religion är mer än tro på Gud/ar Religion är inte bara tro på Gud eller Gudar, det är ett förhållningssätt mot omgivningen, riter och traditioner (kultur) och hög grad politiskt (sträva mot en gemensam ordning i ett samhälle). Religionsbeteckningar kan också vara en term för etnisk grupp, judar är ett folk, kristna minoriteter osv. Att använda religion som ett begrepp för etniska grupper understryker den kulturella men även geografiska betydelsen av religionen. Religionen har använts som en benämning för etniska

grupper i alla tider. Alla världsreligioners skrifter gör det bl a. Finns Gud? De monoteistiska skriftreligionerna (läs de Abrahamitiska) har länge ställt den frågan. Redan under 300 talet formulerades frågan i skrift som senare är känd som teodicéproblemet. Teodicéproblemet tar upp Guds existens i en ond, orättvis värld full av sorg och besvikelser. Det finns flera tolkningar av svar men ett svar kan sammanfattas ungefär med att: om inte ondska, orättvisa och sorg mm finns blir det svårt att veta vad Guds godhet är. Idag talar vi om olika typer av religiositet, sekulär, troende, konservativ och  religiositet är ett samhälle som inte betonar fundamentalistisk. En sekulär  religionen men oftast lever i dyningar av den. Allt fler samhällen sekulariseras. Ex anser sig många svenskar inte vara troende på Gud men följer högtider och regler som härstammar ur kristendomen. Kulturen lever kvar i någon eller några former. En troende religiositet som mer visar i aktiv handling att individen eller gruppen sätter religionen högt i form av kultur samt kanske även politiskt. Du går regelbundet till gudstjänstlokal, följer olika regler kring mat, kläder, ber m m. Många av individerna i de katolska länderna kan anses falla in under den här kategorin. Men även judar, de flesta muslimer och i princip de som lever i Asien, Afrika och Sydamerika samt väldigt många i USA. En konservativ religiositet anspelar på dem som tycker att religionen/tro har en för liten roll i samhället. De vill få ut sitt budskap och har på olika sätt sett till att göra sin röst hörd. De har en ganska strikt syn på deras heliga skrift och tolkar den ofta nästan bokstavligt. I modern tid har de konservativa troende blivit mycket mer politiskt aktiva och kan exemplifieras t ex av ortodoxa judar i Israel och den protestantiska kristna “högern” i framför allt södra USA. Sen har vi gruppen fundamentalister, de som ofta hänvisar exakt till deras religions viktigaste skrift/er. Bokstavstroende kallas de ibland, eftersom de tolkar sina skrifter ord för ord. Ofta lever fundamentalister efter ett historiskt ideal och är beredda att revolutionera nuvarande samhällsordning mot detta ideal. Det finns helt fredliga fundamentalistiska organisationer och det finns militanta (de som är beredda att använda våld för att ändra en samhällsordning). Ett exempel på en fredlig fundamentalism är de protestantiska Mennoniterna dit t ex Amishkulturen i USA hör, de är uttryckligen pacifister liksom jainisterna inom hinduismen. Våldsbenägna organisationer är t ex Daesh (IS) eller den kristna Ku Klux Klan. Religion kombinerat med en särpräglad nationalism är ofta en dålig kombination. Runt om i världen, inom alla religioner, finns flera exempel på att religionen används som en definition av att tillhöra en nationalitet (Hitlers tredje rike t ex då kravet var att vara traditionellt kristen).

Teokrati - styra med religion Ett begrepp som kan förekomma i politiska syftningar av konservativ eller fundamentalism är teokrati. Teokrati är en samhällsordning som har Gudomligheten högst och samhället skall vila på skriften/skrifternas ord och lagar. Daesh eller IS eller ISIL är exempel på en militant fundamentalistisk organisation som vill/har upprätta ett historiskt kalifat i nutid, en teokrati. Iran bygger sitt land på teokratiska drag då Sharia gäller även grundlagarna samt landet styrs ytterst av Rådet (en mindre samling Ayatollhor), likaså Vatikanstaten bör räknas hit. Det finns flera nyanser av konservativa och fundamentalister i alla fem världsreligioner. Tro, kultur och politik - konklusion Det är viktigt att skilja tro från kultur och politik när vi diskuterar religion. I de fem världsreligionernas heliga skrifter betonas kärlek, fred och tolerans som vägen till frälsning. Men det finns också historiska och kulturella beskrivningar i dessa texter som talar emot detta. Helheten är viktig, liksom det kritiska ögat och vissheten om att många texter är metaforer (liknelser, bildspråk) skrivna i en tid ganska långt från dagens samhälle och dagens värderingar....