Finna rätt sammanfattning PDF

Preview

Summary

Finna rätt - Juristens källmaterial och arbetsmetoderSammanfattningKapitel 1 - introduktion  Handlar inte om att lära sig lagbok. Handlar om att kunna söka information.  Kunna citera rätt.  Använd ”normalprosa” det vill säga ett språk där man undviker ett alltför vardagligt språk men även ett onö...

Description

Finna rätt - Juristens källmaterial och arbetsmetoder Sammanfattning Kapitel 1 - introduktion  Handlar inte om att lära sig lagbok. Handlar om att kunna söka information.  Kunna citera rätt.  Använd ”normalprosa” det vill säga ett språk där man undviker ett alltför vardagligt språk men även ett onödigt komplicerat språk. Juridiskt material: I första hand lagar och andra författningar, förarbeten till lagstiftning, rättspraxis från domstolar, utomrättslig normbildning och standardavtal inom näringslivet samt den juridiska litteraturen (doktorin) Svensk rätt gäller generellt i Sverige. Svensk ”internationell privaträtt” kan dock vara tillämlig på internationella förhållanden och svensk ”straffrätt” kan vara tillämplig på brött begångna utomlands. I kommersiella avtal kan det även föreskrivas att svensk rätt ska gälla på arbetsförhållandet. Starkt samarbete mellan de nordiska ländernas lagstiftning. Dock påfrestat idag pga lagharmoniseringen inom EU - särskilt då Norge och Island inte är med. Utländskt juridiskt material: Europarätten kan ses som en del i den svenska rättsordningen. Sverige är en centralstat, men andra länder ex USA där det juridiska stogget är olika i olika stater. Kan också vara svårt att direkt översätta andra länders lagar, och blir lätt fel. Rättskällornas inbördes rangordning: - Begränsning till intern svensk rätt, europarätt i Kapitel 3 Lagar och andra författningar är generellt förstnämnda rättskällan. Börja med att se om det rättsliga problemet kan lösas med författningstext. Kan dock vara exempelvis ofullständig eller otydlig. Det är naturligt att man från författningstext går vidare till att studera förarbeten och rättspraxis. Uttalanden i förarbeten kan förtydliga lagens tillämpelse, men ersätter inte lagen och brukar få allt mindre betydelse när lagar blir äldre. EU-rätten saknas i huvudsak förarbeten. Fastlagd rättspraxis, särskilt prejudikat från HD/HF, framstår som central rättskälla. Ex vid föråldrad, ofullständig eller allmänt hållen lag. Även ingående lagar som belyser tillämpningen. Övriga källor har en lägre rang. Handelsbruk och sedvänja exempelvis. Juridiska doktorin är en rättskälla av självständig betydelse, speciellt vid problem som är komplicerade - då den argumenterar och övertygar. Kapitel 2 - Rättsordningen Staten och rätten Rättsordning: Det krävs en rättsordning för en stat. Syftar till att hålla samman staten och uppnå samhällsfrid. Ska tillämpas av offentliga organ. Ett lands rättsregler, skrivs oftast genom lag. Grundläggande struktur genom grundlag, konstitution eller författning. Författning innehåller reglerom högsta statsorganen samt tillkomsten av andra normer ”lagar och föreskriftar - somt illsammans bildar kärnan i statens rättsordning. Skapar stabilitet till författning genom att säkerställa procedurer för att ändra/upphäbaOlika stater och statsskick:

Stater kan vara: Enhetsstat: En enhetsstat som fattar avgörande politiska beslut, med delegation. Förbundsstat: Stater som är ett förbund, olika delstater, med olika grad av självstyre. Statsskicket kan vara: Monarki: Statschefens roll går i arv Republik: Vald president är statschef Vi har en konstitutionell monarki, dvs monarkin har ingen makt. Man kan även dela in statsskicket i: Ofria: Diktaturer Fria: Demokrati De högsta stadsorganen Skiljer på två huvudtyper av organ, dvs folkrepresentation och ett styrande organ. Folkrepresenation: Riksdag, parlament etc. Ledamöter, valda av folket. Enkammarsystem (Sverige) eller tvåkammarsystem. Styrande organ: Regering och/eller statschef Sveriges högsta statsorgan utgörs av: riksdagen är det främsta organet samt regeringen och statschefen. Därtill kommer våra högsta domstolar, HD och HFD. Offentlig rätt och civilrätt Rättsordningen delas in i offentlig rätt och civilrätt. Civilrätt: Reglerar rättsförhålanden mellan fysiska eller juridiska personers inbördes förhållande. Offentlig rätt: Rättsförhållanden mellan offentliga organ och de enskilda medborgarna. Även regler om offentliga organens roganisation och inbörden förhållanden. Risk för att övergripande ämnen för en stycmoderlig behandling om de naturligt inte hör hemma på ngn halva. Rättsordning är helhet så ingen bedöms fristående av den andra Internationella bindningar: Överenskommelser mellan stater: Bilaterala - mellan två stater Multilaterala - mellan flera stater eller en viss region En överenskommelse kan transformeras, dvs omarbetas till svensk författningssamling. Eller inkorporeras, dvs att man genom särskild lagstiftning föreskriver en internationell överenskommelse som ska tillämoas av bereörda myndigheter Sveriges konstitution Våra grundlagar:  Räknas upp i 1:3 RF. Regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.  Utmärks genom att de på särskilda sätt stiftas, ändras eller upphävs.  Vanliga lagar - Beslutas av riksdag, genom ett beslut med enkel majoritet (4:7 RF). Grundlagsstiftning - Kräver två riksdagsbeslut med mellanliggande val, samt iakttagande av vissa tidsfrister (8:14-16 RF).  Riksdagsordningen är ett mellanting (8:17 RF) Statsskickets grunder:

    

”All offentlig makt utgår från folket” (1:1 RF). Demokrati. ”Parlamentarism” den styrande makten tillkommer en regering som åtnjuter riksdgens fortroende (1:6 RF, 6 kap. RF och 13:4 RF). ”Legalitetsprincipen” (1:1 RF) ”Objektivitetsprincipen” (1:9 RF). Allas likhet inför lagen. Saklighet. Opartiskhet. Kommunala självstyrelsen (14 kap. RF). Kommunerna sköter lokala och regionala angelägenheter.

Funktionsfördelningen  Maktdelningstankar; en lagstiftare, en dömande och en styrande. Undvika maktcentralisation.  Enligt vår författning uppfattas statsmakten som odelbar, som utövas genom olika funktioner.  Statschefens makt har försämrats, riksdagens ökat.  Styrande funktionen tillkommer regeringen (1:6 RF).  Regeringen upprättar en budget som Riksdagen fastställer. Regeringen ska föreslå lagstiftning (4:4 RF). Regeringen ingår internationella överenskommelser (10:1 RF) och leder förvaltningen (12:1 RF).  Riksdagens centrala funktion är (1:4 RF) stifta lagr och besluta om statens finanser (9 kap. RF).  Normgivningsmakten anges i hög grad på riksdagen, suveränitet som lagstiftare (8:8 RF).  Makten över utrikespolitiken delas mellan riksdag och regernig (10 kap RF).  Domstolar finns för ”rättskipning” F  ör ”förvaltning” finns statliga och kommunala förvaltningsmyndigheter (1:8 RF).  Den dömande makten ankommer på våra domstolar (11:1 RF). De hanterar även resning och återställande av försutten tid (11:13 RF). HFD ska även rättspröva beslut av regeringen som anges i RättsprL.  Riksdagen ska granska (1:4 RF). Kontrollmakten preciseras i 13 kap RF:  Lagprövningen, rätt att vägra tillämpa en olaglig föreskrift (12:10 RF)  Europakonventionen införlivas med den svenska rättsordningen och gäller som lag. De offentliga organen Alla statliga och kommunala organ kan indelas i två huvudkategorier: 1) Beslutande politiska församlingar (riksdagen, landstingsfullmäktige, kommunfullmäktige) 2: Myndigheter, ex regering. Hur? Övriga myndigheter är domstolar, och förvaltningsmyndigheter (ex socialstyrelsen och finansinspektionen) Förvaltningsförfarandet Hndläggs av olika offentliga organ. P  reciseras i förvaltningslagen för förvaltningsmyndigheter (1 § FL). FL är subsidiär. Gäller endast vid handlägganden av ärenden och ej vid faktisk verksamhet. Begränsas även genom 2 § FL och många lagar är begränsande.  samt förvaltningsprocesslagen för förvaltningsdomstolen (1 § FPL).  Besöit av statliga myndigheter överklagas genom förvaltningsbesvär, vilket innebär att saken underkastas enallsidig ny prövning.  Beslut av kommunala organ överklagas genom laglighetsprövning enligt 10 kap. KomL: Normer och olika typer av beslut Rättsordning byggs upp av normer. ”Norm” = komplicerat. I 8:1 RF preciseras detta: Rikslagen stiftar lagar, regeringen meddelar förordningar och kommuner eller

förvaltningsmyndigheter meddelar föreskrifter. Samlingsordet för normgivningsprodukter är ”författning”. Föreskrifter respektive beslut i enskilda fall  De offentliga organen ska följa normerna - de generella direktiven - vid utövning av oggentlig makt (1:1 3 st.RF). Detta är legalitetsprincipen.  I fråga om skyldighet att följa direktiv i det enskilda fallet gäller motsatse, dvs en ”princip om självtändighet”.  Detta innebär att en socialnämnd är skyldig att följa de generella direktiv som ex socialtjänstlagen utgör. Nämnden är dock ej skyldig att i ett sådant fall av myndighetsutövning följa direktiv från tex kommunfullmäktige om hur ärendet ska handläggas.  Förstod ej detta stycke? Råd och rekommendationer  Ej bindande föreskrifter Avtal och finansiella beslut  Stat och kommun ska jämställas med privata rättssubjekt när de uppträder som parter i civilrättsliga förhållanden. Normgivningsmaktens fördelning  Vår författning utfår från riksdagens suveränintet som lagstiftare. Kan delegeras (normgivningsmakt).  Vid sidan av riksdagen har endast regeringen normgivningskompetens.  Sådana föreskrifter som regeringen beslutar kallas förordningar.  Föreskrifter som härrör från andra offentliga organ uttrycks ofta föreskrift (8:1 RF)  Skulle riksdagen vilja ta över något av regeringens normgivningskompetens, blir regeringen förhindrad sin normgivningsmakt. Lag får ej upphövas påannat sätt än genom ”lag” (8:18 RF) dvs av riksdagen själv. Regeringens primärområde  Enda organet vid sidan av riksdagen som har normgivningskompetens (se 8:7 RF). Du ser på p.2att saknas ett särskilt stadgande som utpekar riksdagen som normgivare - får regeringen förordna ämnen ”restkompetens” Delegation till regeringen  Det som faller utanför det obligatoriska lagområdet kan riksdagen besluta om att delegera normgivningskompetens. Delegationen hindrar dock ej riksdag från att lagstifta i samma ämne, pga suveräniteten.  Huvudregeln är att delegation ska ske direkt till regering, som sedan delegerar vidare. Två undantag dock (8:13 RF); Riksdagen kan uppdra åt sin förvaltningsmyndighet, Riksbanken, att meddela föreskrifter inom dess ansvarsområde. Dessutom kan riksdagen efter bemyndigande i lag uppdra åt alla myndigheter under att meddela s.k interna förvaltningsföreskifter Delegation till förvaltningsmyndigheter och kommuner  Förvaltningsmyndigheter/Kommuner får meddela föreskrifter, men delegationen måste normalt ske via regeringen (subdelegation). Inom regeringens primärområde (8:7 RF) kan också delegation förekomma (se 8:11 RF) till regeringens egna förvaltningsmyndigheter. Överlåtelse av normgivningskompetens till EU och internationella organ



Beslut inom EU gäller i Sverige. EU har befogenhet att meddela föreskrifter. Riksdagens normgivningskompetens har begränsats.

Kontrollen av att normgivningsreglerna iakttas Lagrådet, med ledamöter från HD och HFD har en preventiv funktion och grankar lagförslag som regeringen presenterar (8:20-22 RF).

Kapitel 3 - Europarätten 

 

 

Ekonomisk gemenskp på en gemensam marknad samt väsentliga vidare mål. Den inre marknaden är kärnan. Man pratar om de ”fyra friheterna” av varor, tjänster, person och kapital. Rätten att etablera ekonmisk versamhet i annat land. EU är en juridisk person. EU eftersträvar även samordning av den ekonomiska politiken, de har en valutanation, och betonar demokratiska värden, arbetsmarknad, socialpolitik, miljöskydd, konsumentskydd, främjande av europeiska kulturarvet, utbildning mm. Samlade regelverket ”EU-rätt” eller unionsrätt. Överstatlig karaktär

Europarätten som juridisk disciplin  EU  Rättsgemenskap. Rättsreglerna är det murbruk som EU sammanfogas med och som varefter byggs vidare med. EU är uppbyggt på två grundläggande fördrag: - Fördraget om Europeiska unionen (FEU), unionsfördraget. Grundläggande bestämmelser om unionens värden och mol och den institutionella strukturen. Demokratiska grunfval, ättsprincipen samt gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. - Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, funktionsfördraget (FEUF). Innehåller det centrala regelverket kring den inre marknaden, konkurrensen och det ekonomiska samarbetet. Regler om EU:s institutioner, lagstiftningsförfarandet mm. EU har beslutskompetens i den utsträckning sådan överlåtits (principen om tilldelade befogenheter, artikel 5.2 i unionsfördraget). EU kan ha olika kompetens enligt funktionsfördraget, nämligen exklusiv kompetens, delad kompetens eller kompetens att stödja, samordna och komplettera. Institutionerna i EU - Europeiska rådet: EU:s högsta politiska institution, medlemsstaternas stats- och regeringschefer möts regelbunden vid ”toppmöten”. Politiska deklarationer och uppgöreser som ger riktlinjer för EU:S fortatta arbete. Leds av vald ordförande med kansli. - Rådet (minsiterrådet): Bryssel. Mäktigaste institutionen, lagstiftning och politik. En företrädare för varje medlemsttat på minsternivå. Sammansättning beror på ämne. Ordförande cirkulerar var sjätte månad mellan medlemsstaterna. På utrikespolitikens område leds rådets verksamhet av EU:s utrikesminister. - Kommissionen: Bryssel. Administrativt och exekutivt organ. Ska se till EU:s bästa. Förslagsmonopol. Ska se till att medlemsstaterna följer förpliktelser.Är fördragens väktare. - Europaparlamentet: Bryssel i huvudsak, men håller planarsessioner i Strasbourg. Väljs genom val i medlemsländerna vart femte år. Har lagstiftnings- och budgetmakt. Lagstiftningen måste antas av både parlamentet och rådet.

- EU- domstol: Luxemburg. Författningsdomstol delvis. En domare från varje land. Generaladvokater ger yttranden. Ska säkerställa att lag och rätt följd. För vissa mål finns en underinsats, Tribunalen, men då kan avgöranden överklagas till EU-domstolen. Personaldomstol för anställda mot EU. - Revisionsrätten: Självständig, räkneskapsgranskning och revision. - Europeiska centralbanken: Frankfurt. Ansvar för euron och EU:s penning- och valutapolitik. Regelverket Rättskällorna kan delas in i: primärrätten (grundläggande rättsprinciper), sekundärrätten, praxis från EU-domstolen och juridiska doktorin. (se bild bok) EU:s primärrätt: Unionsfördraget (kortfattat, grundläggande bestämmelser om mål, befogenheter, institutionella struktur samt utrikespolitik, säkerhetspolitik), funktionsfördraget (väsentliga mer omfattande. Regler om institutioner och beslutsordningar samt politik och verksamhet. Regler om inre marknaden) och rättighetsstadgan. EU:s sekundärrätt: förordningar, direktiv, beslut Består av rättsakter, som har rättslig grund i fördragen. Förordningar är bindande och ska direkt tillämpas i varje EU-land. De får dock inte göras om till nationell lagstiftning Direktiv riktar sig till medlemsstaterna och ej enskilda individer. Ska förverkligeas i egna landet inom nationell rättsordning. Ger oftast en bestämd tidsfrist. Direktiv är svagare än förordningar, eftersom alla får tolka den själv och resultatet varierar. Beslut är bindande för dem som det är riktat till och avgör ofta konkreta rättsfrågor. Riktade till medlemsland eller till fysiska eller juridiska personer. Grundläggande rättsprinciper Exempelvis.. - Legalitetsprincipen: unionen och dess institutioner får endast handla inom ramen för sin kompetens - Lojalitetsprincipen: (solidaritetsprincipn) unionen och medlemsstaterna ska respektera och bistå varandra när de fullgör sina uppgifter enligt fördragen. - Likabehandlingsprincipen: varje form av diskriminering grundad på nationalitetsskäl är förbjuden inom föredragens tillämpningsområde. - Subsidaritetsprincipen: åtgärder ska ej vidtas på höre beslutsnivå än nödvändigt. - Rättssäkerhetsprincipen: krav på att rättstillämpningen ska vara förutsägbar och rättssäker. En rättssäkerhetsprincip är proportionalitetsprincip. EU-domstolens praxis: Rättspraxis som utvecklats av EU-domstol och Tribunalen. Är egentligen bara bindande för individen men EU-domstolen undgår sällan från praxis. Juridiska doktorin: EU-domstolen hänvisar ej till doktorin i sina domar, men den bektar uppfattningar och förslag som förts in i doktorin. Generaladvokater använder doktorin alltmer. Ingresser till rättsakter Inom unionsrätt spelar lagförarbeten väldigt liten roll. Man bör dock beakta ingressen som inleder varje förordning eller direktiv - där syftet previseras. Ingressen är ej rättsligt bindande, men ger viktig hjälp. Centrala tolkningsprinciper

1: Språklig tolkning; texttrogen tolkning, ordalydelse 2: Systematisk tolkning: tolkning mot bakgrund av logisk struktu i bestämmelsens utformning, sustematiska placering i rättsakten, och relatio till närliggande bestämmelser. Kontext! 3: Syftestolkning: Tolkning mot bakgrund av en bestämmelses tillkomsthistoria och syfte. 4: Funktionell eller teleologisk tolkning: ändamålsriktad tolkning mot bakgrund av en bestämmelses grundläggande funktion och effekter inom det EU-rättsliga regelverket. Unionsrätten tolkas autonomt, självständig Unionsrättens förhållande till nationell rätt Direkt effekt och företrädesrätt  Unionsrätten är till stor del direkt tillämplig, och ger upphov till rättigheter och skyldigheter för enskilda fysiska personer och juridiska - samt är bindande för nationella domstolar och myndigheter. Har ”direkt effekt”. Sverige ska alltså tillämpa unionsrätten och den inhemska rätten. (börja vid s.75)...