Hemtenta intermedialitet PDF

Preview

Summary

KV 1420, Visuella studier VT Delkurs 3 - IntermedialitetHemtenta: IntermedialitetAnalys av hur historien om Anne Frank har uppträtt i olika medierMadeleine Rehák 20001216 Antal tecken: 10 783Delkurs 3 - Intermedialitet - KV 1420, Visuella studier VT 1. Inledning 2. Bakgrund 3. Begrepp och teori 3 Be...

Description

Madeleine Rehak KV 1420, Visuella studier VT21 Delkurs 3 - Intermedialitet

Hemtenta: Intermedialitet Analys av hur historien om Anne Frank har uppträtt i olika medier

Madeleine Rehák 20001216 Antal tecken: 10 783

Madeleine Rehak KV 1420, Visuella studier VT21 Delkurs 3 - Intermedialitet

1. Inledning

3

2. Bakgrund

3

3. Begrepp och teori 3.1 Begrepp 3.2 Transmedialt berättande

4 4 4

4. Analys 4.1 Anne Franks dagbok 4.2 Anne Franks hus 4.4 Händelsen i media

5 5 6 7

5. Slutsats

8

6. Källförteckning 6.1 Tryckta källor 6.2 Otryckta källor

9 9 9

Madeleine Rehak KV 1420, Visuella studier VT21 Delkurs 3 - Intermedialitet

1. Inledning Syftet med detta arbete är att jämföra och analysera hur olika medier framställer berättelsen kring Anne Frank, och hur framställningen i dessa medier påverkar berättelsen. Detta studieobjekt är utvalt till följd av att jag själv är väldigt intresserad av berättelsen kring Anne Frank och har därför läst Anne Franks dagbok, besökt Anne Franks hus i Amsterdam, samt följt berättelsen i media.

2. Bakgrund Den 1 september 1939 bröt andra världskriget ut och förändrade villkoren för den judiska befolkningen, bland annat i Nederländerna. Anne Frank var en av de drabbade. Ett flertal hårda restriktioner infördes med syfte att begränsa och försvåra det vardagliga livet för judar. Den judiska befolkningen blev bestraffade med utegångsförbud, vilket ledde till att Annes familj bestämde sig för att gömma sig i ett gårdshus tillsammans med en annan familj. Detta gårdshus blev deras hem under två år, innan de greps av tyska soldater. Under dessa två år skrev Anne Frank flitigt i sin dagbok, och i efterhand har hennes berättelse uppmärksammats på olika sätt i olika medier.

Madeleine Rehak KV 1420, Visuella studier VT21 Delkurs 3 - Intermedialitet

3. Begrepp och teori 3.1 Begrepp Paraplybegreppet intermedialitet används för att i bred bemärkelse beskriva relationer mellan olika medier och hur de samverkar och förenas på olika sätt.1 En av de viktigaste aspekterna av visuella kulturstudier är att analysera hur bilder går över sociala domäner i globala- och transmediala flöden.2 Medier är ett centralt begrepp i följande arbete och definieras dels som sättet på vilket konstnärliga eller kulturella produkter skapas, och dels som formen genom vilken information kommuniceras.3 Visuella medier är ett brett och vardagligt uttryck som används för att beteckna exempelvis TV, filmer och fotografi - men detta uttryck kan anses felaktigt och missvisande eftersom alla så kallade visuella medier även involverar andra sinnen såsom beröring och hörsel.4 Nesting innebär att ett medium är i ett annat medium och blir därmed en del av innehållet.5

3.2 Transmedialt berättande Transmedialt berättande6 utreder nya medier och medietekniker, hur dessa olika medier påverkar skildringen av berättelsen, samt hur berättelser kan vara för stora att rymmas inom ett medium.7 Enligt Dahlberg och Snickars kan en av de största förändringarna för framtidens konvergenskultur vara rörelsen från individuell mediekonsumtion till en mer social medieanvändning.8 Det nya transmediala berättandet kan alltså betraktas som ett led i en alltmer komplex interaktion.

1

Dahlberg & Snickars, Berättande i olika medier, sid 11, 2008 Sturken & Cartwright, Practices of looking, sid 263, 2018 3 Ibid., sid 441 4 W.J.T Mitchell, There are no visual media, sid 395, 2005 5 Ibid., sid 401 6 Transmedialitet, Dahlberg & Snickars, Berättande i olika medier, 2008 7 Intermedialitet, Eriksson & Göthlund, Möten med bilder, sid 15, 2012 8 Dahlberg & Snickars, Berättande i olika medier, sid 9, 2008 2

Madeleine Rehak KV 1420, Visuella studier VT21 Delkurs 3 - Intermedialitet

4. Analys

4.1 Anne Franks dagbok Anne Franks dagbok har kommit att bli ett av de viktigaste dokumenten från förintelsen under andra världskriget. I boken kan vi läsa om Annes tankar och känslor under tiden som hennes familj gömde sig undan nazisterna i ett hus i Amsterdam tillsammans med ytterligare en familj. Hon skriver om sig själv och sitt liv, dels under kriget, om utsattheten och om rädslan inför att bli upptäckta, men även om hennes liv innan kriget bröt ut, och vad hon planerar att göra efter att kriget tar slut.9 Med hänsyn till detta kan vi dra slutsatsen att dagboken är det enda mediet som är uteslutande berättande utifrån Anne Franks synvinkel, medan resterande medier endast är tolkningar av hennes egen berättelse. Annes pappa, Otto Frank, var den enda överlevande i familjen. Otto Frank fick tag på dagboken efter sin tid i koncentrationslägret och såg till att boken publicerades år 1947. Idag finns dagboken översatt och publicerad på 70 olika språk.10 Den utgivna dagboken är det enda mediet där framställningen inte har påverkat berättelsen, eftersom varje ord är skrivet från Annes egen dagbok där hon skrev ner sina upplevelser, tankar och känslor. Det går dock att ifrågasätta om innehållet faktiskt är identiskt med innehållet i originalet, med hänsyn till att boken publicerats på 70 olika språk är det inte omöjligt att innehållet kan variera. Om en sådan undersökning skulle göras, för att sedan bekräfta att innehållet är varierande, hade det gått att påstå att framställningen i detta medium påverkar berättelsen - men eftersom utgåvorna på de olika språken ska vara direkta översättningar av originalkopian kan vi fastslå att framställningen i mediet inte har påverkat berättelsen. Utifrån teorin om det transmediala berättandet går det att säga att dagboken ligger till grund för resterande medier som uppmärksammar berättelsen kring Anne Frank. Utan dagboken hade vi inte vetat vad som faktiskt hände, och därmed hade vi varken kunnat göra ett museum eller trovärdiga dokumentärer. Som Eriksson & Göthlund skriver i sin bok kan berättelser vara för stora att rymmas inom ett medium, vilket kan vara en stor orsak till att huset som familjerna gömde sig senare gjordes till ett museum. Utan Anne Franks dagbok hade berättelsen inte kunnat leva vidare på samma sätt som den gör idag.

9

Anne Franks dagbok - den oavkortade originalutgåvan: anteckningar från gömstället 12 juni 1942 - 1 augusti 1944, 2005 10 Anne Frank House, Anne Frank Video Diary Episodes, [video], YouTube, 25 maj 2020, https://www.youtube.com/playlist?list=PLDwwb2V397Q6192UeDFpcNuSoK8uS1cgz

Madeleine Rehak KV 1420, Visuella studier VT21 Delkurs 3 - Intermedialitet

4.2 Anne Franks hus På Prinsengracht 263 i Amsterdam gömde sig Anne Franks familj tillsammans med en annan familj. Vid en första anblick kan det se ut som att byggnaden endast innehåller Otto Franks verkstad - men bakom en flyttbar bokhylla fanns en ingång till gömstället. Arbetarna i verkstaden kände till gömstället och hjälpte familjerna genom att förse dem med mat och nyheter från omvärlden. I augusti 1944 förråddes gömstället och familjerna deporterades till olika koncentrationsläger. Idag har gömstället omvandlats till ett museum, till följd av den stora uppmärksamhet som riktats mot Anne Franks berättelse. Rummen i Anne Frank House andas fortfarande atmosfären under den tiden, vilket intensifierar betraktarens intryck. I huset finns många visuella medier, bland annat citat från dagboken och från andra anteckningsböcker, historiska dokument, fotografier och originalföremål som tillhörde de gömda. Begreppet visuella medier används ofta för att beteckna exempelvis TV, filmer och fotografi - men som Mitchell skriver i sin bok kan detta uttryck anses felaktigt och missvisande, eftersom alla så kallade visuella medier även involverar andra sinnen såsom beröring och hörsel11, något som blir tydligt i muséet. Dagboken som finns i muséet utgör nesting; ett medium i ett annat medium, som kan vara en stor anledning till att muséet tar emot många besökare varje år. Muséet går även att analysera med hjälp av det transmediala berättandet genom hur mediet påverkar skildringen av berättelsen. Muséet tar oss igenom huset de levde i, samtidigt som berättelsen och anteckningarna från tiden lyfts. Mediet blir snarare en mer social medieanvändning, i jämförelse med boken som konsumeras mer individuellt. I varje rum finns alternativet att lyssna på en tillhörande ljudfil, som berättar en djupare historia än vad enbart ögat kan se. De tillhörande ljudfilerna kan anses vara en bekräftelse av Mitchells teori om visuella medier, eftersom mediet även involverar betraktarens hörsel.12 Det går att tänka sig att muséet utbildar sina besökare i historia, men även att muséet blir en viktig plats för dem som på olika sätt påverkats av nazisternas ockupering, eftersom förlängningen av en händelse ger människor möjlighet till att sörja.13 Det transmediala berättandet kan ha en påverkan på hur hennes berättelse lever kvar än idag, då människor förs samman, sörjer ihop, delar sin sorg och lär sig av historien. Utifrån teorin om det transmediala berättandet kan vi även dra slutsatsen att skildringen i muséet har påverkats av Anne Franks dagbok, då all den information som finns i muséet utgår från dagboken och huset hade med största sannolikhet inte gjorts till ett museum utan dagboken. 11

W.J.T Mitchell, There are no visual media, sid 395, 2005 Ibid., sid 395 13 Sturken & Cartwright, Practices of Looking, sid 229, 2009

12

Madeleine Rehak KV 1420, Visuella studier VT21 Delkurs 3 - Intermedialitet

4.3 Händelsen i media Berättelsen om Anne Frank har även fått stor exponering i media under alla dessa år och exponeras än idag. Utvecklingen av internet under 70-talet resulterade i att vi blev aktiva användare istället för passiva14 och idag är media är genomträngande i våra liv.15 Den nya Anne Frank-videodagboken på YouTube som kom ut under covid-19 pandemin är det senaste som fått stor uppmärksamhet i media. Organisationen bakom muséet Anne Franks hus står även bakom denna videodagbok i form av 15 videoklipp baserade på Anne Franks dagbok. 16 Videodagboken speglar hur berättelsen hade kunnat spridas om Anne hade haft en kamera istället för en dagbok. Klippen tvingar oss att konfrontera vår behandling av mänskliga lidanden och drar kopplingar mellan lidandet under andra världskriget kontra lidandet under pandemin som begränsar vårt vardagliga liv. Anne var en flicka som var tvungen att sätta sig i karantän i mer än 2 år, men inte på grund av en pandemi - utan på grund av en sjukdom i någon annans sinne. Media produceras inte endast av industrin utan även av läsare och konsumenter17, vilket är tydligt när man tittar på spridningen av denna videodagbok som fick stor uppmärksamhet och startade en stor diskussion kring hur människor protesterar mot dagens restriktioner. Diskussionen är ett exempel på hur det transmediala berättandet påverkar skildringen i form av en mer social medieanvändning.18 Det nya transmediala berättandet kan alltså betraktas som ett led i en alltmer komplex interaktion. Anne Franks berättelse i sig år 1944 påverkades inte i större utsträckning av det transmediala berättandet, däremot kan det transmediala berättandet ha en påverkan på hur hennes berättelse lever kvar än idag exempelvis genom videodagboken på så sätt att människor förs samman. Numera är internet den snabbaste källan till information, till skillnad från år 1944 då tidningar var den primära nyhetskällan.19 Mediet kan vända sig till olika typer av publiker. Dagboken kan vara ett studieobjekt i skolan, muséet kan utgöra en familjeaktivitet, medan media vänder sig mer till en vuxen publik. Samtliga medium vänder sig till betraktare med intresse för händelsen, då betraktaren själv måste söka sig till mediet.

14

Sturken & Cartwright, Practices of looking, sid 234, 2009 Ibid., sid 223 16 Anne Frank House, Anne Frank Video Diary Episodes, [video], YouTube, 25 maj 2020, https://www.youtube.com/playlist?list=PLDwwb2V397Q6192UeDFpcNuSoK8uS1cgz 17 Sturken & Cartwright, Practices of looking, sid 230, 2018 18 Dahlberg & Snickars, Berättande i olika medier, sid 9, 2008 19 Sturken & Cartwright, Practices of looking, sid 220, 2018 15

Madeleine Rehak KV 1420, Visuella studier VT21 Delkurs 3 - Intermedialitet

5. Slutsats Samtliga medier som framställt berättelsen kring Anne Frank är på sätt och vis sammankopplade eftersom dagboken ligger till grund för resterande medier som uppmärksammar berättelsen kring Anne Frank. Framställningen av berättelsen i muséet har påverkats av framställningen i dagboken, medan framställningen i media har påverkats av samtliga former av framställningar. Medierna är i grund och botten beroende av dagboken och med detta i åtanke har berättelsen inte påverkats i större utsträckning av vilket medium som framställt berättelsen. Med hjälp av teorin om transmedialt berättande kan vi se att skildringen i muséet har påverkats av Anne Franks dagbok. Vi kan även dra slutsatsen att om vi inte hade haft media så hade berättelsen inte nått en lika stor publik, eftersom både dagboken och muséet riktar sig till en publik som själva söker sig till mediet. Berättelsen om Anne Frank skapade inte bara en medial uppmärksamhet; den förändrade världen och hur vi ser på den genom att lära oss om historia.

Madeleine Rehak KV 1420, Visuella studier VT21 Delkurs 3 - Intermedialitet

6. Källförteckning 6.1 Tryckta källor Dahlberg, Leif & Snickars, Pelle, Berättande i olika medier, Stockholm: Kungliga Biblioteket, 2008

Eriksson, Yvonne & Göthlund, Anette, Möten med bilder: att tolka visuella uttryck, 2., [rev.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2012

Frank, Anne, Anne Franks dagbok - den oavkortade originalutgåvan: anteckningar från gömstället 12 juni 1942 - 1 augusti 1944, 2005

Mitchell, W.J.T, “There are no visual media” , Journal of Visual Culture, 2005

Sturken, Marita & Cartwright, Lisa, Practices of looking: an introduction to visual culture, Third edition, Oxford University Press, New York, 2018

6.2 Otryckta källor Anne Frank House, How did Anne’s diary become so famous?, https://www.annefrank.org/en/anne-frank/diary/how-did-annes-diary-become-so-famous/, hämtat 2021-04-30 Anne Frank House, Anne Frank Video Diary Episodes, [video], YouTube, 25 maj 2020, https://www.youtube.com/playlist?list=PLDwwb2V397Q6192UeDFpcNuSoK8uS1cgz, hämtat 2021-04-30...