Hemtenta - Socialantropologi I, vt19 - Ekonomi, världen, resurser och miljö - Stockholms Universitet PDF

Preview

Summary

Försättsblad till tentamenExamination FormStudent (namn & personnr): _ Linus Larsson 900816-4411_____________StudentLärare: Ulrik Jennische och Tomas Cole___________________________Examiner(Del)kurs: _ Ekonomi: Världen, resurser och miljö_____________________CourseInlämningsdatum: 02.05_________...

Description

Försättsblad till tentamen Examination Form Student (namn & personnr): _Linus Larsson 900816-4411_____________ Student

Lärare: _Ulrik Jennische och Tomas Cole____________________________ Examiner

(Del)kurs: _Ekonomi: Världen, resurser och miljö_____________________ Course

Inlämningsdatum: _02.05.2019___________________________________ Date of submission

Ditt betyg /Your mark:________ Godkänd / Pass A: A = UTMÄRKT/EXCELLENT B: B = MYCKET BRA/ VERY GOOD C: C = BRA/GOOD D: D = TILLFREDSSTÄLLANDE/STATISFACTORY E: E = TILLRÄCKLIGT/SUFFICIENT Underkänd / Fail Fx: Fx = OTILLRÄCKLIGT/INSUFFICIENT F: F = OTILLRÄCKLIGT/INSUFFICIENT

Lämna in reviderad tenta senast datum: ________ Submit revised exam no later than Date: ________________________ Lärarens namnteckning: _________________________________ Examiner’s signature

!1

Fråga Hur kan sociala relationer skapas och påverkas genom gåvor och varor enligt de författare vi har läst på kursen? Diskutera i relation till ett par av de olika försörjningssätt (”modes of subsistence”) som Hylland Eriksen tar upp. Inkludera en kort reflektion över hur de författare du väljer är präglade av den tid då de skrev sina artiklar/böcker (eller producerade sina filmer).

Inledning

I den här texten vill jag försöka redogöra för hur gåvor och varor påverkar och påverkas av sociala relationer. Jag inleder med Marcel Mauss (1950) som står som anfader till den ekonomiska antropologin i och med sitt bidrag The Gift där han redogör för olika ”arkaiska” samhällens handelssystem. Han menar att det reciproka utbytet som finnes hos ickekapitalistiska samhällen på ett naturligt sätt skapar relationer som är nödvändiga för samhällets sammansättning. Colin Turnbull (1961) illustrerar jägare/samlare samhällets kosmologi genom sin skildring av BaMbuti folket. Han beskriver också deras relation till det närliggande by folket, som ger oss en skymt om hur olika system kan komma att påverka varandra. Som övergång till den moderna ekonomin vill jag belysa Karl Polanyi´s tankegångar om hur varor cirkulerar i olika system. Han betonar hur tidiga försörjningssystem främst bygger på ömsesidiga utbyten med kollektivet som en central punkt. I modern tid målar Daniel Miller (1998) upp ett alternativt perspektiv på ett så vanligt fenomen som dagligvaruhandeln, som vanligtvis förknippas med individualism och materialism. Han vill istället hävda att i shoppandet återfinns en djupare dimension som är kopplat till sociala relationer baserat på kärlek och omtanke. Anna Tsing (2013) illustrerar igenom matsutake svampen hur skiljelinjerna mellan gåva och vara inte är statiska och att genom sortering så kan kapitalistiska varor alternera mellan att framstå som en gåva och vara. Avslutningsvis så vill jag belysa Alf Hornborg’s (2012) tankegång om hur den teknologiska världens konsumtion sker på bekostnad av andra platser igenom utnyttjandet av dess resurser, och hur denna handelsrelation mellan utvecklade länder och underutvecklade länder förhåller sig ojämnt och upprätthålls i och med att denna systematiska beroenderelation.

!2

Huvuddel

Mauss - Gåvor & reciprocitet Marcel Mauss granskar i The Gift (1950) olika förhistoriska, icke kapitalistiska samhällen. Han teoretiserar kring gåvans innebörd i dessas handelssystem som bygger på reciprocitet och hur utbytet av gåvor syftar till att skapa och upprätthålla långvariga sociala relationer. Mauss använder sig av begreppet ”potlatch” för att inkapsla omfattningen av detta fenomen. Potlatch är ursprungligen ett begrepp som han har hämtat från de Nordamerikanska Kwakiutl folken, där potlatchen's ursprungliga innebörd är att stamhövdingarna anordnade ceremonier där de publikt offrade och förstörde dyrbara resurser för att påvisa sin rikedom och storhet. Den som hade blivit inbjuden till en potlatch förväntades åter bjuda till en fest där han fordrades förstöra en ännu större andel värdeföremål för att försvara sin auktoritet. Denna maktkamp skapade en antagonistisk relation mellan hövdingarna i ett oändligt tävlade om att vara herren på täppan (1950:47). Mauss använder begreppet ”potlatch” i en etisk bemärkelse för att belysa det reciproka utbytet mellan olika stammar och för att poängtera att det som ges alltid för med sig en obligation om att föras tillbaka (1950:xii). För att illustrera detta lyfter han Malinowski’s studie om Trobriandfolkets kula handel. Han beskriver kula ringen som ”den storslagna potlatchen”, i och med att detta system för byteshandel genomsyrar hela samhället och livnär sig på sociala relationer (2002:27).

Trobrianderna - Kula ringen Trobrianderna är ett hortikulturellt folk som livnär sig främst på trädgårdsodlingar och fiske. Deras ekonomiska system bygger på transaktioner baserat på lojalitet skapat av ett ömsesidigt utbyte av resurser och föremål genom kula systemet (Eriksen 2015:220). Kula ringen är ett handelssystem som bygger på reciprocitet vilket innebär ett ömsesidigt givande och tagande av olika föremål som cirkulerar i mellan olika människor, grupper och öar. Kula ringen kan delas i två system, där den ena är av politisk betydelse och innefattar utbytet av värdefulla föremål (gåvor) ”vaygu’a”. Dekorerade snäckskal, halsband och armband som flyttas runt i mellan olika klaner och öar igenom att klanhövdingarna reser i

!3

mellan öarna med intuitionen att skapa och upprätthålla allianser. En gåva som mottagits medför alltid obligationen att återgäldas av en returgåva av minst lika högt värde. Att inte ge tillbaka innebär en risk om att bryta relationen. Om en hövding inte fullvärdigt kan återgälda en gåva så kan han betala med en så kallad ”basi”, en mindre värd gåva som fungerar som en slags ränta i väntan på att hela värdet ska bli återgäldat. Detta kan således skapa stratifiering i och med att de med mindre resurser lätt blir underlägsen de mer välbärgade. Gåvoutbytet kan på så vis användas i politiskt strategisk mening i och med att den som ger, kan välja med vem eller vilka de vill inleda relationer. Det andra delen av kula ringen återspeglar ett lokalt utbyte som berör handelsvaror ”gimwali”; livsmedel, resurser, arbetskraft etc. Detta sker på en öppen marknad där köpslag är ett vanligt inslag. Denna byteshandel behöver nödvändigtvis inte innefatta ett direkt utbyte då dessa relationer bygger på ett ömsesidigt intresse och baserar sig på tillgångar och förfrågan. Ett exempel är hur inlands folket byter överflödet av sina odlade grödor mot kustfolkets fisk. Dessa handelsrelationer bistår och baserar sig på lojalitet mellan de olika involverade aktörerna (Mauss 2002:29-35). Ett annat viktigt fenomen förknippat med gåvan som Mauss diskuterar är”Hau". Hau skulle kunna beskrivas som gåvans själsliga egenskaper. Ett föremål som omsorgsfullt har skapats (vaygu’a) antas förkroppsliga personligheten av skaparen och föra den med sig. Dessa föremål blir av extra stor betydelse när vi vill förstå reciprocitet i och med att de medför skyldigheter som är knutna till specifika personer och platser (2002:14-15). Eriksen (2015:224) skriver att alla i ett lokalt samhälle påverkas av långvariga obligationer gentemot varandra sammanknutna genom utbytet av gåvor, reciprocitet skulle därför kunna uppfattas som det medel som håller samhället samman. Mauss (1950:28) vänder sig kritisk mot sin samtids ideal om kapitalism, liberalism och individualism. Han menar att dessa ideal är farliga och bryter mot människans elementära natur som enligt honom innebär att vara förenade i en gemenskap (1950:98). Han menar att dessa ”arkaiska” samhällen står närmare människans ursprung och besitter högre moraliska värderingar och skulle därför kunna ses som en förebild till dagens samhälle. Utifrån dessa slutsatser så föreslår han välfärdsprogram som ska hjälpa människan att hitta tillbaka till sin inneboende natur (1950:87).

!4

Turnbull - Mbuti, ett system i föreändring Colin Turnbull beskriver i The forest people (1961) BaMbuti folket som är ett jagande/ samlande folk som lever i djungeln, i det nuvarande Kongo- Kinshasa. För dem blir samarbetet och lojalitet till gruppen en nödvändighet för deras överlevnad och välfärd. Var enskild individs bedrifter tillfaller kollektivet (1961:115-116). Han belyser också relationen mellan Mbuti och Byfolket som är ett jordbrukande folk som lever utanför skogarna och livnär sig på jordbruk och turism. Denna relation bygger på ett ömsesidigt utbyte där Mbuti bistår byborna med kött i utbyte mot tobak och palmvin (1961:35). Detta skapar en slags beroenderelation där båda parterna förs samman av handelsutbytet. Ett intressant perspektiv i denna relation är hur de båda parterna betraktar den andra som underlägsen dem själva. By folket ser på Mbuti som ett lägre primitivt folk i och med deras enkla levnadssätt, medans Mbuti ser ned på by folket i och med deras frånskildhet från naturen (1961:48). Det går att diskutera huruvida Mbuti verkligen är beroende av by folket då de tycks finna alla essentiella livsnödvändigheter i skogen. Att relationen med by folket inte desto mindre har skapat ett begär till de handelsvaror de bistår är ett faktum. Eriksen (2015:255) menar att tidiga försörjningssystem överallt i världen påverkas i och med kontakten med moderna försörjningssystem och stegvis integreras i dem. Historiskt sätt så kan vi uttyda ett mönster i hur enklare försörjningssystem tas upp av de modernare systemen. Turnbull vänder sig precis som Mauss kritisk mot sin samtida kultur. Han menar att människan svävat iväg från sitt ursprung och tappat sina moraliska värderingar. Han presenterar ingen direkt samhällskritik i sin text, men man kan enkelt antyda i mellan raderna att han anser att BaMbuti står närmare den egentliga verkligheten än de människorna från hans egen kultur i England. “…that night I think I learned just how far we civilized human beings have drifted from reality” (Turnbull 1961:244).

Övergången från det gamla till det moderna Karl Polanyi presenterar tre principer för hur varor cirkulerar inom olika ekonomiska system för att beskriva den historiska övergången till kapitalismen. Reciprocitet och Redistribution är de huvudsakliga principerna i icke-kapitalistiska samhällen där gåvoutbytet finns inbäddat i samhällets sociala institutioner. I icke-kapitalistiska ekonomier så är sociala relationer en

!5

essentiell faktor för kontinuitet och upprätthållandet av samhället. Den tredje principen är Marknadsutbyte, vilket är skapat på kontrakt och bygger på en handel som grundar sig på opersonliga interaktioner. Marknadsutbytet är den primära principen i kapitalistiska samhällen (Eriksen 2015:227). Eriksen menar att den ekonomiska utvecklingen med införandet av ”general purpose money” har marginaliserat gåvoutbytets sociala innebörd och ersatts av system som bygger på opersonliga kontakter och där ekonomin är alienerad från dem sociala aspekterna av livet (2015:233).

Miller - Älskade varor Daniel Miller (1998) motsätter sig detta och menar att konsumerandet av varor faktiskt kan syfta till att påverka sociala relationer. Att valet av varor som konsumeras är med hänsyn till de som ”shopparen" värnar om, och att varorna i sig blir symboliskt meningsfulla för att påverka relationerna. Miller beskriver i ett exempel hur en av hans informanter genom valet av varor önskar påverka sin familj, då hon anser att de äter alldeles för onyttig mat. Hon ser det som sitt ansvar att introducera dem ett nyttigare alternativ. Samtidigt som hon önskar påverka familjemedlemmarna genom valet av varor så sker detta också med hänsyn och omtanke om att tillfredsställa familjemedlemmarnas begär (1998:17-19). Miller menar att i dagens samhälle så har kapitalistiska varor ersatt gåvan plats och att varorna som konsumeras i butiken, på samma sätt som gåvan a lá Mauss, besitter kraften att påverka sociala relationer (1998:151-153). Millers argument vänder sig alltså emot den marxistiska uppfattningen om att varorna i ett kapitalistiskt system är frånskilda sociala relationer, och han ger i sin text åter själ till dem ”döda varorna” (Eriksen 2015:235). En annan dimension som Miller lyfter fram är hur genusrelationer befästs genom shoppandet. I och med att kvinnan i sin roll som hemmafru äger ansvaret för att värna om familjen tillåter hon därigenom mannen att vara oansvarig för hemmet. Detta legitimerar på ett kärleksfullt sätt mannens maskulinitet och kvinnans femininitet och cementerar samtidigt könsrollerna (Miller 1998:39).

!6

Tsing - En delad marknad Anna Tsing (2013) menar att varor vanligen innefattar olika status och kan figurera både som en vara och en gåva beroende på dess position i en handelskedja. För att exemplifiera detta använder hon sig av matsutake svampen som växer främst i Oregon, nordvästra U.S.A. Hon beskriver hur svampen startar sitt liv som en gåva till människorna från naturen, när den först plockas så är den inbäddad i nätverk av sociala relationer. När svampen sedan säljs vidare och omsorteras så genomgår den en komodifiering vilket separerar svampen från dessa sociala relationer och vilket omvandlar den till en kapitalistisk handelsvara färdig för att handlas med på en global marknad (2013:22). När svampen senare säljs vidare till handelsmän på den japanska marknaden där matsutake svampen är en eftertraktad svamp med nästintill magiska tillskrivna attribut så återfår svampen gåvostatus och används åter i relationsskapande syfte (2013:26). Hon menar att det är just genom denna omvandling som kapitalistiska varor blir värdefulla. Hon hävdar också att kapitalismen är ett ofullständigt system i sig själv och att den är beroende av icke-kapitalistiska sociala relationer för ens kunna fungera. Tsing menar att det är förmågan att involvera icke-kapitalistiska sociala relationer som gör kapitalismen till ett starkt system (2013:21).

Hornborg - Systematisk orättvisa När Karl Marx diskuterade fenomenet varufetischism menade han att relationen mellan människor framstår som relationer mellan ting. Den kapitalistiska människan har blivit så förblindad av pengarnas värde att hon inte längre kan se de sociala relationerna och mödan bakom varorna som konsumeras (Hornborg 2012:32). Hornborg använder sig av Karl Marx teori för att utveckla sin tankegång om maskinfetischism, vilket innebär att vi i dagens teknologiska samhälle är så hängivna teknologin omkring oss att vi inte längre ser det arbete, resurser och sociala relationer som denna välfärd bygger på (2012:20-21). Han utvecklar denna tankegång vidare genom att framhäva vikten av det ekologiska perspektivet, som också innebär ett utnyttjande av naturresurser. Detta presenterar han som den gröna beroendeteorin. Konsekvensen av detta är att den teknologiska världens utveckling och konsumtionsbegär sker på bekostnad av exploatering av andra platsers ekosystem. Han beskriver detta som en beroenderelation mellan centrum och periferi, där periferin är den lägre utvecklade världen,

!7

och centrum den teknologiska världen. I denna relation sker ett ojämnt utbyte som innefattar ett utnyttjande av naturresurser och arbetskraft i periferin som ackumuleras i centrum. Handelsrelationen mellan centrum och periferi hindrar således periferins utveckling eftersom denna relation ursprungligen är etablerad för att bistå centrum, och låser fast världsordningen i ett ojämnt system. Världen sitter enligt Hornborg ihop i ett ojämlikt förhållande, där de underutvecklade länderna förblir underutvecklade i relation till de teknologiska ländernas tillväxt (2012:98-102). Hornborg (2012:11-13) vänder sig i sitt resonemang emot den samtida diskursen om hållbar utveckling. Han menar att dagens principer för hållbar utveckling till stor del bygger på import av råvaror till billiga priser på bekostnad av en ökad social och ekologisk belastning i ursprungslandet. Exempelvis hur sockerrör importeras från Brasilien för framställandet av etanol till miljöbilar i Danmark. Han menar att dagens miljölagstiftningar draperats i ett intresse om att tjäna pengar. Ekonomiskt tillväxt handlar i grund och botten om att tjäna pengar på att förbruka resurser. Och ju mera pengar vi tjänar idag, desto mer resurser har vi råd att förbruka imorgon. Inte konstigt att det är svårt att sänka koldioxidutsläppen. (2012:13).

Sammanfattning

Gåvor/ varor är en gemensam nämnare för mänskliga transaktioner och återfinns såväl i tidiga försörjningssystem som i dagens kapitalistiska marknadsekonomi. Mauss ansåg när han studerade arkaiska samhällen att han tycktes se in i människans ursprung. Utbytet som sker inom icke-kapitalistiska samhällen bistår på ett naturligt sätt den essentiella sociala interaktion som tycks vara grundläggande för mänskliga transaktioner. I och med kapitalismens framtåg så har reciprociteten överskuggats av individuella kontrakt, vilket enligt Mauss och Turnbull har separerat människan från hennes omgivning. Om vi ska tolka Tsings och Miller bidrag så kan vi vidare dra slutsatsen att de moderna marknadsprinciperna är konstruerade ovanpå sociala relationer och att reciprociteten lever kvar i systemet som en artefakt, men inte desto mindre som en oumbärlig del för dess funktion. Utifrån Hornborgs resonemang kan vi dra slutsatsen att baksidan av vårat omättliga begär för tillväxt i väst, inte bara påverkar andra kulturer och människors liv, utan att relationen mellan periferi och centrum också sker på

!8

direkt bekostnad av miljön och den enda planet vi har till förfogande. Denna strävan har gjort människan blind och passiv inför de sociala och ekologiska konsekvenser som tycks vänta runt hörnet. 2452 ord

Referenser Mauss, Marcel. 2002 [1950]. The gift: the form and reason for exchange in archaic societies . London: Routledge

Turnbull, Colin M. 1993 [1961]. The Forest people . New ed. London: Pimlico

Miller, Daniel. 1998. A theory of shopping. Ithaca, New York, Cornell University Press

Hornborg, Alf. 2012. Myten om maskinen. Essäer om makt, modernitet och miljö. Göteborg: Daidalos.

Tsing, Anna. 2013. “Sorting out commodities: How capitalist value is made through gifts”. HAU: Journal of Ethnographic Theory 3 (1): 21–43.

Eriksen, Thomas Hylland. 2015. Small places, large issues: an introduction to social and cultural anthropology. Fourth revised edition. London: Pluto Press

!9...