Religionsvetenskap I - Etik och livsåskådning kurs anteckningar PDF

Preview

Summary

Föreläsningsanteckningar, seminarium reflektioner, littetur sammanfattning och begreppsbeskrivningar samt förklaringar...

Description

Rimsha Saleemi Stockholm University VT 2020 Etik och Livsåskådning

ETIK OCH LIVSÅSKÅDNING

FÖRELÄSNING 1: Kursintro + introduktion till etik Litteratur: Tännsjö 2012, Nagel 1991: 45-55, 56-80, Rätten att ljuga- Korsgaard Introduktion: ● Etik: vilket är viktigaste? Vad är skillnaden? Etik och moral ○ Etik av grek. ethos = sed ○ Moral av lat. mos = sed ○ Alltså är dessa begrepp är synonymer och har sitt språkliga förklaring, Etik är det regelverk som samhället, organisationen eller individen sätter upp som riktlinjer för hur man ska bete sig, dvs etik syftar på varför vi agerar som vi gör medans Moral kan handla om beteende, hur man bedömer och agerar utifrån regelverk, syftar på hur agerar i olika situationer ( praktik). ○ Etik och juridik: är vi moraliskt förpliktigade att följa lagen? Vad är grundläggande? Vissa saker är reglerande på etik och andra på juridik. Kan vi föreställa oss etiska lagar? Varför har vi lagar? ○ Etik och etikett: Etikett är en diminutibildning till etik dvs en liten del av etik, hur vi bete oss. Det rör sig till existentiella frågor men handlar om hur vi ska bete sig i mindre sammanhang. ○ Etikens område: Tre huvudkategorier ■ Metaetik: välfärdsteori→ objektiv/ subjektiv, kan vi hänvisa till objektiv sanning? Finns etiska värden? Förankra moraliska värden ■ Normativ etik: modeller för analys och etiska beslutsfattande alltså hur tänker man kring etiska problem. ■ Tillämpad etik: specifika etiska problemområden tex. dödshjälp, abort, djuretik, civil olydnad, dödande etik→ suicid, dödsstraff, abort osv. Kräver empiriska fakta och etiska beslutsprincip som leder till slutsats. ● Livsåskådning: världsbild, verklighetsuppfattning - hur man uppfattar tillvaron och världen samt en förhållningssätt till existentiella frågor dvs livet och döden, människan natur samt dess plats i naturen i relation till andra djur, vad är en människa, och vad leder detta ställningstagande vidare till, vad är meningsfullt i livet, hur uppstod universum, världens tillkomst, hur och när?, verklighetens natur ( vad som finns? hur? varför? metafysisk och antologi) rätt och fel ( gott och ont kopplad till meningsfullt?) Världens, människans och livets framtid och utveckling. Det vill säga att bilda en uppfattning eller förhålla sig till olika källor: ○ Individuell livsåskådning - enskild hållning till livsfrågor → världsbild, holistisk, inte nödvändigtvis koherent, genomtänkt eller medveten samt

1

Rimsha Saleemi Stockholm University VT 2020 Etik och Livsåskådning

dynamisk process och ständig pågående. Förstår man livsåskådning utifrån detta perspektiv har alla människor en livsåskådning och ingen är objektiv ○ Paketlösning Kollektiva livsåskådning → systematiserade och ofta högre grad av koherens, utifrån denna mening är alla religioner en livsåskådning. Det finns flera varianter dvs sekulär livsåskådning. Samtidigt kan individer förhålla sig mer eller mindre intimt till en sådan kollektiv livsåskådning. ● Religionsfilosofi: Delvis religionshistorikern motpol, normativa etik och värdera samt ta ställning till religiösa anspråk.

Kapitel 6 Fri Vilja Nagel 1991, s. 45-55 Chokladkakan eller persikan: Att kunna göra något istället för något man gjort. Föreställning om kan och om, vi talar inte om situationen. Vissa saker är en förbestämda som att solen kommer komma imorgon bitti men andra saker sker genom att något sker innan det. Det vi gör är beroende av våra tankar, önskans, sociala omständigheter och miljö. Determinism är termen som förklarar den iden om att naturlagar är bestämda , yttre och inre faktorer. Situationen var determinerad innan situationen skedde. Trots det kan inte allt vara determinerad, förutbestämda och meningsfullhet i klandrade i något man ångrat. Därmed är det meningslöst att klandra någon eller något med oföränderlig situation. Samtidigt kan inte determinismen användas i försvar när någon skadar eller snor något från dig. Kapitel 7 Rätt och fel Nagel 1991 s. 56-80 Rätten att ljuga - Christine M. Korsgaard

Religionsfilosofi: är filosofiska analyser och dilemman som rör sig kring religion. Framförallt riktad till abrahamitiska religioner. ● Metafysiska: ○ Guds existens och Guds agerande ● Kunskapsteoretiska: ○ Tro och förnuft, vad kan vi veta om gud, vår kunskapsförmågan till gud, religion och vetenskap ● Semantiska: ○ Vad betyder det religiösa språket, vad betyder det för oss? ● Etiska: ○ Kan vi grunda moral i religion eller hos gud?

2

Rimsha Saleemi Stockholm University VT 2020 Etik och Livsåskådning

○

FÖRELÄSNING 2: Normativ etik I Litteratur: Tännsjö 2012, Nagel 1991: 56-80 Korsgaard 2004 - Rätten att ljuga Teologiska teorier: ● Utilitarismen ● Pliktetiken Synsätt som inte köper grund perspektivet: ● Dygdetiken ● Omsorgsetiken Begrepp: Ansvar: Hur stort är vårt moraliska ansvar? Hur djupt är ansvaret och hur bör vi engagera oss i andra? Hur brett är ansvar? Vem och vilka är moraliska subjekt? Dvs de som omfattas av mitt moraliska ansvar. Vart går gränserna till mitt moraliska ansvar? Kan förstås i flera dimensioner: - Tid: Kommande generationer ( potentiella människor) → miljön och klimatfråga ( kan tekniken lösa problem?) Har vi större ansvar för levande människor? - Bakåt i tiden: samhället som en produkt av en process av det förflutna, historiska orättvisor. Upphäva historiska orättvisor? tex slavhandel, förintelse, samer eller indianer. Grupp eller individnivå? - Rum: psykologiska tänkande, hur rumslig närhet har mer betydelse för vårt moraliska ansvar. Rädda någon i närhet och ett antagande ansvar, fördela ansvar med expanderande cirkel men detta har uppenbara brister då vissa har mer ansvar. - Andra arter: speciesism/ artism → art partiskhet, att ge människan en särställning, har vi goda skäl att ge människa särställning? vad avgör man är ett moraliskt subjekt och moraliska rättigheter: detta argumenteras med att människans intellekt som smartast och starkast jämfört med andra djur. Förmåga att lida ( bentham) fråga inte djur om de kan tänka utan vad de känner → utilitarism Handlingar: agens , hur vi agerar. Vad är en handling och vad är att inte agera. Handla -- eller --- inte handla i ett etiskt dilemma. Att inte agera/ handla är också en handling. Psykologisk skillnad behöver inte vara en moralisk skillnad. - Val än att handla, välja att knuffa eller dra i spaken, man kan låta bli handla men inte välja att inte välja. Val - Jean Paul Sartre existentialismen - ‘’självbedrägeriet’’ menar att en självförsvarsmekanism för att begränsa friheten då ansvaret minskar. Ursäkter inför oss själva att vi lever på hedervärt sätt trots vi ej gör. Yttre friheten och inre friheten dvs enligt Sartre att människa är total fri. - Impotenta argument - vad kan jag gör?

3

Rimsha Saleemi Stockholm University VT 2020 Etik och Livsåskådning

-

-

Oskyldiga argumentet - det är inte mitt fel att kriget startades Jag gör som alla andra - fel i grupp Jag var inte fri som argument Motargument till Sartre är att man kan inte utvidga friheten om en människa befinner sig i hopplös situation och därmed kan förhålla till omständigheter.

Moralisk agens, icke handling är ett val och en handling. Normativ etik, teorier som syftar till att analysera och lösa moraliska problem. Finns både som beslutsmetod förhand och kriterium efterhand granskning. - Avsikt → Handling → Konsekvens - Avsikt, Deontologisk etik/ handlingsetik: huruvida en handling är rätt och fel, ett värde i sig själva avsikten - Konsekvens, Teologisk etik/ konsekvensetik, syftar till att handlingen får värde utav det är konsekvens den ger. - Handlingars konsekvenser eller handlingar i sig? När tar en konsekvens kedja slut?

FÖRELÄSNING 3: Normativ etik II Litteratur: Tännsjö 2012, Nagel 1991: 56-80 Korsgaard 2004 - Rätten att ljuga -

Avsikt → Handling → Konsekvens Deontologisk etik - handlingsetik Teologisk etik - konsekvensetik, den handlingen är rikligast den som ger bäst konsekvenser. Följdfrågor till denna etik är: - För vem? Vad är goda konsekvenser? Dessa frågor behöver besvaras för konsekvensetik. - Tre alternativ: För vem? - 1) Egoism, för min grupp, etisk egoism syftar till etiska plikten att motverka vår egna grupp och psykologisk/biologisk egoism är frågan om hur människa är kapabel till att hantera. - 2) Altruism - för alla andra förutom mig själv. - 3) Universalism - goda konsekvenser för mig själv och alla andra dvs att alla är lika värda. ● Utilitarismen, grundar sig på konsekvensetik. Teorin utvecklades av Jeremy Bentham 1773 - 1863, med anhangaren John Stuart Mill 1806- 1873. ‘’ Den handling är rätt som maximerar lyckan i världen’’ moralisk doktrin som innebär att man alltid skall handla så att konsekvenserna av vad man gör blir så goda som möjligt i den meningen att det sammanlagda välbefinnandet hos alla kännande varelser blir så stort som möjligt.

4

Rimsha Saleemi Stockholm University VT 2020 Etik och Livsåskådning

a. Problem: Hur mäter man lycka/välbefinnande? Vad är lycka? Tycks vara subjektivt? Hur förutsätter man konsekvenserna? Vad är rimligt att anta? Riktighetskriterium? Är vad som helst tillåtet i det enskilda fallet? dvs att vilken handling som helst kan vara god av sin goda konsekvens. tex offra en individ för kollektiven är det moralisk? Finns det några gränser för vilka vidrigheter individen får utsättas för? Fördelningsfrågan om lycka och nytta? Tex ekonomisk fördelning. Ännu ett problem är kraven utilitarismen ställer på oss. Hot mot nära relationer då alla är lika mycket värda. Tex offra en nära vän för en gruppen. b. Nytta: Hedonism är principen om att nytta är njutning, det som är ytters värde att egenvärde är enda värdet. Instrument värde dvs en process för ytterligare uppnå målet tex pengar som i sig inte har något värde men kan köpa något utav det. Egenvärde är sådant värde som är direkt värde medans allt annat är instrumentellt värde som leder vidare till mål. c. Ataraxia är balans av långsiktig och kortsiktig njutning dvs att inte behöva jaga efter adrenalinkick, ett optimala livet enligt ett sådant synsätt är att leva normalt. d. Perfektionism e. Preferentialism är önskan om nytta ● Skillnaden mellan Bentham och Mill: Bentham och Mill var överens till och en början om att lycka är njutning hedonism men Bentham menade att olika upplevelser ger olika njutning, man kan bedöma mängden njutning utifrån vissa kriterier tex varaktighet, intensitet och produktivitet men kan även kalkyleras lycka minus olycka för att värdera en handling. → kvantitet ● Medans Mill påstod att det finns olika slags njutning och att dessa typer har ytterligare egna värden och den högsta nivån kan bedöma men den som saknar högsta njutningen kan inte bedöma tex en gris. → Kvalite ‘’ hellre en otillfredställd sokrates än en lycklig gris’’ A. Prefensulilitarismen B. Regelutilitarismen Självkörande bilar, programmera situationer i förhand för att få ett bra resultat FÖRELÄSNING 4: Normativ etik III Litteratur: Tännsjö 2012, Nagel 1991: 56-80 Anscombe 2001 Foot 2004 Noddings 2004 Handlingsetik: Fokus på handlingarna i sig och inte dess konsekvenser, dvs att etablera regler för att vad bör vara tillåtet. Regler: För att hitta regler, samt hur kan man formulera sådana regler? På vilka grunder?

5

Rimsha Saleemi Stockholm University VT 2020 Etik och Livsåskådning

Pliktetik: Immanuel Kant 1724- 1804 kritiserade konsekvensetik eftersom det är omöjligt att tillämpa samt riskerar oss att leda oss fel och istället menade att reglera vilka handlingar som skall vara tillåtna. ● Att styras av en god vilja Utgångspunkter: - En objektiv giltigt morallag ( metalagen) - Ett allmänt mänsklig förnuft Hur baserar vi regler på sedelagen? Svårt eftersom morallagen inom människan ligger dold. Enligt Kant uttrycks genom ‘’ Den kategoriska imperativet’’ förstås av förnuftet. ● Det kategoriska imperativet: är som order och motiveras inte eftersom det inte behöver motiveras och ytterligare argument. Uttrycker morallagen och förstås av förnuft och skall följas av pliktkänslan som uttrycker god vilja. Inte styras för goda konsekvenser eller känslor ( självövervinnelser → kontroller sig själv och känslor) ○ 1) ‘’ Handla endast efter den maxim genom vilken du tillika kan vilja att den blir en allmän lag’’ dvs att handla på sådant sätt för att du skulle vilja att ditt handlingssätt blev en allmän lag → liknar gyllene regler ○ Detta kan misstolkas som att detta baseras på konsekvensetisk argument utan Kant poängterar förnuftet och att det är orationell om alla ljög. God viljan innebär att vilja göra rätt och att det är sant vad den kategoriska imperativet än att ha goda konsekvenser. ○ 2) ‘’ Handla så att du aldrig behandlar mänskligheten såväl din egna som i varje annan person bara som ett medel utan alltid tillika som ett ändamål’’. dvs att inte behandla en människa som medel för att uppnå ett mål som utilitarismen gör med offer av en människa som ett medel etc. Alltså att inte kränka och aldrig använda och behandla människor som medel. 1. Ej ljuga 2. Ej döda 3. Hjälp människor i nöd Enligt Kant absoluta perfekta plikter ● Problem: Vilka plikter prioriteras? Plikter kan ge emot varandra i olika situationer. Välja mella plikter? Hur många regler? Hur detaljerade ska regler vara för praktiska rummet? ● ‘’Doktrinen om livets helgd’’ i tillämpad etik. Omfattas bland av pliktetiken och diskuteras av dödande etik och vårdetik, dödshjälp, abort - tolkningsfråga om vad som definieras som ett liv, självmord (suicid), dödsstraff ( Kant var för detta) skyldiga och oskyldiga liv. Kant talar om att respektera offret och justice. Handlar inte om goda konsekvenser tex. för samhället utan mer om öga för öga tand för tand.

6

Rimsha Saleemi Stockholm University VT 2020 Etik och Livsåskådning

● Läran om ‘’dubbel effekt’’ lyftas fram av Thomas av Aquilion 1225-1274 menar att vissa handlingar är inte avsedda. ○ 4 krav: 1) Handlingen moralisk god eller indifferent ○ 2) Agenten får ej positivt önskar sig den dåliga effekten, endasr tillåta ○ 3) Den goda effekten måste uppkomma direkt genom handlingen , ej genom den dåliga effekten ○ 4) Den goda effekten måste vara så stark att den kompenserar för den dåliga. Dygdetiken: etiken grundperspektiv " frågan om frågan" Väldigt mycket försvunnit i naturen filosofiska debatterna som fick den väldigt stark Renässans under andra halvan av 1900-talet och det här är ett intressant förhållande då så var det svårt eller sen denna ständigt återkommer till också fortfarande den moderna ○ Fokus för både konsekvensetiken och handlingsetik är frågan: Vad gör handlingen rätt eller fel? Vilken handling är rätt eller fel? Hur skall jag hedra i det enskilda fallet? ○ ● Aristoteles dygdetik framförallt under 200-talet före Kristus lite förenklat kan man säga att under antiken så hade ofta en mer holistiskt perspektiv och inte lika specialiserad som kan vara intresserad. ○ Vad är en dygd? Aristoteles ‘’ den gyllene medelvägen’’är en mellanvägen mellan två ytterligheter, tex mod är mellanvägen fegheten och dumdristighet. ○ Han menade att dygder är karatärsdrager som får en människa att blomstra, vilket inte används i modern dygdetik. ● Renässansen under 1900-talet som sker med Elizabeth Anscombe ‘’ Modern moral philosophy’’ 1958, Elisabeth kritiserade den gamla dygdetikens normer och påpekade att istället för frågan om vad som är rätt eller fel så bör man lyfta frågan om vad som är rättvis etc. Dvs att man beskriver handlandets objekt samt brister som ligger bakom handlandets subjekt. ● Dygdetiken uppmärksammar i frågan ‘’Vad för slags människa bör jag vara?’’ Vilka dygder bör vi utveckla för att bli bra människor? Exempelvis hur skall vi uppfostra ett barn detta kräver en bild utav vad en bra människa är? Vilken karaktärsegenskaper är goda? ● Som dygdetikens ska dygder inte motiveras med andra etiker som konsekvensetiken, dvs vara god för det ska ge god konsekvens. Dessutom kan andra etiker använda ordet dygd men det behöver nödvändigtvis inte betyda att det är kopplad till självaste dygdetiken ‘’Hur förhåller sig dygdetiken till andra normativa teorier?’’

7

Rimsha Saleemi Stockholm University VT 2020 Etik och Livsåskådning

-

Frågan om rätt eller fel? Erbjuder dygdetiken ett riktighetskriterium? Erbjuder den beslutsmetod? - Vad menas med att rätt eller fel är sekundärt i förhållande till dygder? Två sätt: 1. Att handla rätt är att handla som ett dygdig person skulle handla, dvs att om man vet hur man är en dygdig person så vet man också vad som gör rikliga handlingar riktiga och oriktiga handlingar oriktiga. Detta kräver att man vet hur en dygdig människa är. a. Förhållande till rätt och fel handlin. Är dygderna objektiva eller inte? Var dygd sin tid/plats? Hållbarhet? Samtidigt menar man även att dygder är eviga och att teorin är inte färdig. Hur förhåller sig dygderna till varandra? 2. . Omsorgsetik: → Särartsfeministisk utgångs perspektivet handlar om att det finns skillnader mellan män och kvinnor, därmed ska man underbygga skillnader. ● Carol Gilligan, psykolog. Carol menar att det finns två röster, det första är manlig röst som bygger på opartiskhet och den kvinnliga röst som har med empati och vård som är a different voice. Carol kritiserade tidiga psykologiska studier av moralisk utvecklingar. Och menar att det går inte generaliserar och det bör finnas en mänsklig natur i situationer. ○ ● Nel Noddings, filosofi istället menar i svar till Carol att man måste se premisserna. Noddings utgår från Gilligan och konstruerar en faderlig etik. ○ Faderlig etik: abstrak, kontaktlös och kaklyetander ○ Moderlig etik: konkret, kontextuell och bygger på relationer samt känslor. Dess grundläggande principer byggs på handling/beslut är rätt/fel i förhållande till: ■ ‘’Hur troget det har sin grund i en vårdande inställning’’ ■ ‘’Hur dess utgör ett autentisk svar på ett uppfattat behov hos andra’’ dvs ta hänsyn till personlighet, känslor etc och är en kritik mot andra etiker, relationer till dygdetiken kan diskuteras. Problem: ❖ Man kan inte handla rätt utan rätt inställning och vårdande inställning. ❖ Till vilka kan man ha vårdande relation? Hur nära? Praktisk? Min grupp i likhet med Utilitarismens egoism och universalism. Samt sitt moraliska ansvar till andra delar av världen, framtida generationer, arter och grupper. ❖ Omsorgsetiken tycks ta ställning till artiskhet.

FÖRELÄSNING 5: Livsåskådning och livsåskådningsperspektiv Bråkenhielm 1991-92 (I): 11-21, Bråkenhielm 1991-92 (II): 71-96, 183-247, Tännsjö 2012: 147-160

8

Rimsha Saleemi Stockholm University VT 2020 Etik och Livsåskådning

Livsåskådning: 1) Ett slags personligt förhållande till livsfrågor existentiell problematik på annat inte den världsbild verklighetsuppfattning livshållning osv 2) Paketlösningar i form av kollektiv eller individuell. Tex. ekosofi, sekulär humanism och transhumanism etc. Ekosofi/ djupekologi: Arne Naess 1912-2009, utgångspunkten är ekologi att studera i samband i naturen samt nätverk som bygger på djupekologi. Tanken i djupekologi är nätverket i sig intressant och åskådning nivån. Mer så än individer och representerar livet i sig. Och förstår man det ifrån det sättet blir allt till ett. - Tanken är att människan har ingen särställning och är inte måttstock men kan mena att människan är egenart. Naturen har egenvärde och inte till förhållande till människan. - Ekonomi Politik etik: ekonomisk politiska grundsyn är kritik mot tillväxt samhället och kapitalismen man vill ha ekologisk balans med nolltillväxt som byggs på hållbarhet och är ett lokalsamhälle. Med minskad befolkningstillväxt och minskad befolkningen detta sammanfattas som i jämviktssamhället, dvs ett självförsörjande samhälle. - Icke antropocentrisk etik byggs på att livsformer skall förverkligas att arter har ett eget värde och att man vill försvara, bevara så många mångfaldiga arter som möjligt trots att de kan riskera individer. Därmed har biologiska mångfald också ett värde - Frågor: Varför skall livsformer förverkliga har arter värde och för vem? Har biologisk mångfald värde?Och i sånna fall vad får det kosta att värna biologisk mångfald? Sekulär Humanis...